Syftet med uppsatsen var att belysa hur bistÄndshandlÀggare reflekterar och agerar vid övervÀganden kring sjÀlvbestÀmmande och integritet vid handlÀggningen av Àrenden med personer över 65 Är med demenssjukdom. VÄra frÄgestÀllningar handlar om hur bistÄnds-handlÀggarna hanterar rÀtten till sjÀlvbestÀmmande och integritet nÀr en person har en demenssjukdom, i vilken utstrÀckning kan och ska bistÄndshandlÀggarna lyssna pÄ den enskilde nÀr den har en demenssjukdom samt hur bistÄndshandlÀggarna ser pÄ personer med en demenssjukdoms förmÄga till sjÀlvbestÀmmande. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har vi intervjuat tio bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen i Göteborgs stad. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med en semi-strukturerad intervjuguide. Teorierna som har anvÀnts Àr synen av mÀnniskan som subjekt eller objekt, normativ etik samt pastoralmakt.

En person med andningsvÄrigheter kan befinna sig i ett livshotande tillstÄnd dÀr ambulanssjuksköterskan mÄste handla snabbt och adekvat. Syftet med detta examensarbete var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda personer med andningssvÄrigheter. I studien deltog Ätta ambulanssjuksköterskor vilka intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Dataanalys genomfördes med kvalitativ tematisk innehÄllsanalys vilket resulterade i ett tema: att vilja vÄrda holistiskt och samtidigt prioritera andningen och fem kategorier: att ha kunskaper och vara förberedd gav trygghet, att sjÀlvstÀndigt och att med stöd bedöma och behandla, att bli pÄverkad av nÀrstÄende och lÄta de vara delaktiga, att vilja men inte kunna göra allt för personen med andningssvÄrigheter samt att reflektera över given vÄrd. Resultatet visade att vid vÄrd av personer med andningssvÄrigheter var det var viktigt för ambulanssjuksköterskor att mentalt förberedda sig före mötet för att dÄ kunna utföra ett optimalt omhÀndertagande.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omstĂ€ndigheter som pĂ„verkade sömnen hos Ă€ldre samt vilka icke-medicinska omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder som kan göras för att lindra sömnproblem. Äldre i studien var personer över 60 Ă„r, men det var ingen Ă„ldersbegrĂ€nsning i urvalet av studierna. För att besvara frĂ„gestĂ€llningarna genomfördes en litteratursökning i databaserna Medline (Pubmed), Academic search elite, Science Direct utifrĂ„n inkulsionkriterierna. Det var 12 empiriska studier som inkluderades och granskades. Resultatet visade att omsĂ€ndigheter för sömproblem var att vara Ă€ldre och att lida av depression.

Bakgrund: Att kommunicera Àr ett sÀtt att förmedla information men ocksÄ att ta emot information. För sjuksköterskan och annan hÀlso- sjukvÄrdspersonal Àr kommunikation nyckeln till att bÄde utföra en personcentrerad omvÄrdnad men ocksÄ för att tillgodose varje enskild individs önskemÄl. För personer med demens leder sjukdomen till att de kognitiva förmÄgorna som att kommunicera och minnas pÄverkas negativt, vilket försvÄrar tillvaron och möjligheten till att utrycka sig. En sammanstÀllning av metoder som frÀmjar kommunikation med personer med demens Àr dÀrför angelÀget dÄ denna kunskap kan bidra till att personer med demens ska fÄ möjlighet till bÀttre kommunikation.  Syfte: Beskriva metoder som anvÀnds av hÀlso- och sjukvÄrdspersonalen för att frÀmja kommunikationen med personer med demens.

Blodsmittade personer Àr en vÀxande grupp inom vÄrden. Mötet med vÄrdpersonal kan vara av bÄde positiv och negativ karaktÀr. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur blodsmittade personer upplever mötet med vÄrdpersonal. De tolv vetenskapliga artiklar som ligger till grund för studien har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kate-gorier: att kÀnna sig oren, att kÀnna bibehÄllen vÀrdighet, att kÀnna krÀnkt vÀrdig-het och att inte bli sedd som mÀnniska bakom diagnosen.

Blodsmittade personer Àr en vÀxande grupp inom vÄrden. Mötet med vÄrdpersonal kan vara av bÄde positiv och negativ karaktÀr. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur blodsmittade personer upplever mötet med vÄrdpersonal. De tolv vetenskapliga artiklar som ligger till grund för studien har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kate-gorier: att kÀnna sig oren, att kÀnna bibehÄllen vÀrdighet, att kÀnna krÀnkt vÀrdig-het och att inte bli sedd som mÀnniska bakom diagnosen.

Antalet personer som insjuknar i Diabetes Mellitus ökar. Enligt WHO kommer antalet personer med Diabetes Mellitus fördubblas fram till 2030. Studier visar att personer med Diabetes Mellitus Àr mer benÀgna till att drabbas av psykisk ohÀlsa, vilket ofta försÀmrar följsamheten till egenvÄrd. Detta kan leda till en försÀmring i sjukdomen. Syftet med den hÀr studien Àr att sammanstÀlla och beskriva befintlig forskning om metoder för hur sjuksköterskan kan lindra det psykiska lidandet hos personer med Diabetes Mellitus typ 2.

Cancer Àr en sjukdom som drabbar mÄnga personer. Diagnos och behandling leder ofta till ett stort lidande, sÄ vÀl fysiskt som psykiskt, dÀr speciellt smÀrta Àr ett vanligt problem. Den traditionella vÄrden kan kompletteras med andra metoder, till exempel taktil massage, för att nÄ bÀttre lindring av lidandet. Syftet med denna studie var dÀrför att sammanstÀlla vilka effekter anvÀndning av taktil massage har hos personer med smÀrta orsakat av cancersjukdom. Detta genom frÄgestÀllningarna vilka effekter finns beskrivna avseende smÀrta vid anvÀndning av taktil massage hos personer med cancersjukdom och vilka övriga effekter Àr beskrivna vid anvÀndning av taktil massage hos personer med smÀrta vid cancersjukdom.

Hur hanterar datorvana personer smÄ mÀngder elektronisk information? Vad hÀnder nÀr dessa mÀnniskor vill Ät information som finns sparad pÄ nÄgot annat stÀlle Àn dÀr den ursprungligen skrevs? Ett problemomrÄde Àr bokmÀrkeshantering i webblÀsare och ett annat Àr elektronisk anteckningsföring. I detta examensarbete intervjuades fem personer för att analysera vilka behov som finns kring webbaserad informationshantering. DÀrefter analyserades dessa behov och genom itereringar togs en behovslista fram tillsammans med tre olika konceptplaner som stöd för vidareutveckling. Delar av konceptplanerna implementerades som en wiki med det serverbaserade skriptsprÄket PHP som grund.

Beskriver personer med HIV/AIDS erfarenheter av hÀlso- och sjukvÄrd. Studien baseras pÄ sju vetenskapligt publicerade artiklar som analyserats med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. InnehÄllsanalysen resulterade i fyra kategorier som visar vilka erfarenheter personer med HIV/AIDS hade av hÀlso- och sjukvÄrd: orÀttvist behandlad och att kÀnna misstro, rÀdsla och maktlöshet, ensamhet och att vara utelÀmnad samt glÀdje och tacksamhet. Resultatet visade att personer med HIV/AIDS mÄnga gÄnger blivit orÀttvist behandlade, detta med hÀnvisning till de svÄrigheter de hade erfareneht av att erhÄlla vÄrd och att vara tvungna att resa lÄngt för fÄ vÄrd. Flera personer ansÄg att det rÄdde brist pÄ utbildning bland vÄrdpersonal, i hur man ger rÄd och stöd.

Sammanfattning:Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva hur personer med AS upplever det Àr att ha ett arbete respektive gÄ pÄ dagverksamhet/sysselsÀttning, samt fÄnga deras upplevelser angÄende erhÄllna stödinsatser frÄn samhÀllet. SamhÀllets stödinsatser handlar om att fÄ och behÄlla ett arbete. Med samhÀllet avses t.ex. personer i allmÀnhet, arbetsterapeut, arbetsförmedling, försÀkringskassan och socialarbetare.En kvalitativ metod med intervjuer anvÀndes i denna studie. Intervjuer genomfördes med fyra personer med Asperger Syndrom som var anstÀllda pÄ ett företag som anstÀller personer med detta funktionshinder.

Syftet med denna studie var att beskriva effekten av alternativ och kompletterande kommunikation för personer med autism. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr 11 vetenskapliga studier anvÀndes som underlag till resultatet. Resultatet visade att personer med autism bl.a. kan utveckla sin symbolförstÄelse, sitt spontana tal samt öka antalet ord vid anvÀndandet av alternativ och kompletterande kommunikation. NÄgra av barnen visade Àven pÄ en positiv utveckling av förmÄgan att generalisera sina kunskaper till andra situationer och kommunikationspartners.Resultatet av denna litteraturstudie bör inte generaliseras till andra person Àn de som ingÄr i studierna dÄ deltagarantalet Àr lÄgt och deltagarna befinner sig pÄ ungefÀr samma kommunikationsnivÄ..

Bakgrund: trycksÄr Àr ett stort problem bland ryggmÀrgsskadade (SCI, spinal cord injury) personer och orsakar stort lidande. Studier har visat att SCI personer med trycksÄr upplever minskad livskvalitet samt att tillstÄndet hindrar dem att ÄterfÄ sjÀlvstÀndighet och normalitet efter SCI. De upplevde Àven att trycksÄr begrÀnsade dem i sociala sammanhang men ocksÄ att socialt stöd bidrog till minskat kÀnslomÀssigt lidande. Syfte: beskriva hur trycksÄr pÄverkar SCI personer i sociala sammanhang. Metod: studien var en litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att belysa metoder som vÄrdpersonal kan anvÀnda sig av för att bedöma smÀrta hos personer med demens och vilka konsekvenser som detta medför. En litteraturstudie gjordes dÀr 16 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att det finns smÀrtbedömningsinstrument tillgÀngliga som kan identifiera smÀrta hos personer med demens som inte sjÀlva verbalt kan beskriva sin smÀrta. Instrumenten innehöll beskrivningar av beteenden som kunde vara tecken pÄ smÀrta. En del instrument innehöll förslag till interventioner som kunde utföras och utvÀrderas.

Syftet med studien var att beskriva vad personer med synnedsÀttning har för erfarenheter av tillgÀnglighet i utemiljöer och pÄ offentliga platser. Författarna valde en intervjubaserad metod för att besvara studiens syfte dÀr nio personer frÄn tvÄ olika lÀn intervjuades utifrÄn semistrukturerade intervjufrÄgor. Inklusionskriterierna för studien var att deltagarna skulle ha en synskÀrpa pÄ mindre Àn 0,3 och vara medlem i synskadades riksförbund. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys som mynnade ut i tre kategorier ?tillgÀnglig miljö, skillnad mellan sjÀlvstÀndighet och beroende?, ?tillgÀnglig miljö, skillnad mellan trygghet och otrygghet? och ?allmÀn okunskap om tillgÀnglig miljö?.