Many invasive species propose a big threat against the native fauna in the area that they colonise. Today the raccoon dog (Nyctereutes procyonoides) is speeding from Finland over the border in to northern Sweden. A project to stop the spread and eliminate the individuals that already have established was initiated in the autumn of 2008. To investigate areas that might be interesting for raccoon dogs and to confirm sightings, cameras with auto triggering mechanisms are used. To get the raccoon dog in front of the camera some kind of lure is used. In this study three kinds of different lures was tested against each other?s.

På den svenska landsbygden har det en gång funnit stora arealer av öppna marker så som naturbetesmarker, men under de senaste årtiondena har det skett en stor minskning av dessa. Det har nu öppnats upp nya möjligheter till att återfå det landskap som en stor del av vår flora och fauna faktiskt är beroende av i och med nya möjligheter till stöd och ersättningar från EU Med hjälp av landsbygdsprogrammet har bland annat olika projekt fått medel för att arbeta med exempelvis restaureringar av marker. Projektet som denna studie bygger på heter Projekt mångfaldig samverkan, tidigare Projekt samverkan, och arbetar med restaureringar av bland annat naturbetesmarker. Uppdragsgivare för projektet är landsbygdsenheten, Länsstyrelsen Västra Götaland. Idén med projektet är att myndigheter som länsstyrelsen ska stötta grupper som är intresserade av att göra någon förändring på sina marker. Det är i sin tur dessa grupper som gör arbetet och det är deras personliga erfarenheter och framtidstro som är grunden till denna studies resultatundersökning. Syftet med studien är att ta reda på vilka effekter som Projekt mångfaldig samverkan har gett. Studien bygger på djupintervjuer med informanter från två olika grupper inom projekt mångfaldig samverkan.

In the 1970´s the North American lodgepole pine (Pinus contorta) was introduced to Sweden in large scale. The lodgepole pine affects its new environment different from Scots pine (P. sylvestris), leading to a change in biological diversity. Forestry today affects the ground beetle fauna (Carabidae). Habitat specialists associated with older forests are first affected. When the canopy closes again after a clear-cutting species that prefer open habitats reduces and those who prefer mature/closed forests increase. In this study we compare differences in diversity and community structure of ground beetles in stands of lodgepole pine and Scots pine.

Att planera för ett hållbart samhälle blir allt viktigare och att som landskapsarkitekt känna till olika verktyg som stödjer ett sådant planeringsarbete är därför relevant. Grönytefaktor är ett planeringsverktyg som används vid utformning av gårdsmiljön i Stockholm stads nya miljöstadsdel Norra Djurgårdsstaden där den anpassats till att stödja omgivande naturvärden. Syftet med uppsatsen är att undersöka verktyget och presentera en anpassning för Rosendalsfältet i Uppsala. För att få ökad förståelse för hur Grönytefaktorn är uppbyggd och hur verktyget kan platsanpassas undersöks Stockholms stads version Norra Djurgårdsstaden Grönytefaktor Hjorthagen. Här beskrivs en platsanpassad version av verktyget.

Piles of deadwood are often retained in forests after management to support the biodiversity ofsaproxylic organisms which depend on deadwood to survive. Any knowledge about the crucial role ofpiles as suitable habitat of saproxylic organisms compared to single distributed deadwood objects thatare around the piles would help conservation actors to motivate more forest owners to supportsaproxylic organisms during their management. Therefore to give facts to this the saproxylic fauna ofdifferent pile positions (up and low) was studied and compared to distributed deadwood samplesaround each pile. Our study was focused on saproxylic beetles. Some other parameters such asdiameter, deadwood volume, pile volume and decay stage were assessed to define any effect.

Mosquitoes are found in extremely large numbers in the lower parts of the River Dalälven. In the year 2000 the mosquito nuisance was especially high, resulting in foundation of the Biological mosquito control project. Since 2001 mosquito larvae are controlled by using a biological pesticide BTI (Bacillus thuringiensis ssp israelensis). The mosquito fauna in the area is dominated by flood water mosquitoes, a group of mosquitoes that are very aggressive and form new generations of mosquitoes during every single flooding event during the summer. To be able to efficiently control the mosquitoes it is essential to know the extension and locality of the flooding.

AimThe aim of this study has been survey the possibilities for short-term stays in the Stockholm Archipelago for people without their own means of transport, own equipment and/or experience of outdoor life.To fulfil this aim, the following questions were formulated:? What communications are available to chalet parks in the Stockholm Archipelago?? What overnight accommodation is available in the chalet parks in the Stockholm Archipelago?? What activities can be pursued in the Stockholm Archipelago?? What is the financial cost of travelling to and staying in the Stockholm Archipelago for a week?MethodWe chose to use six interviews and three observations in order to gain as much insight as possible. Interviews were conducted with Claes Petterson at Waxholmsbolaget, a company that provides transport services in the Archipelago, and with managers for five chalet parks: Rolf Andersson for Finnhamn, Per Englund for Grinda, Arne Johansson for Rånö, Pär Hjärtström and Peter Hösöyen for Gålö and Anders Bedinger for Gålö and Nåttarö. The interviews were recorded in writing and on tape. Observations were carried out at three chalet parks, i.e.

The wild boar was reintroduced to Sweden in the 1970´s from enclosures that they had escaped from and by a government decision in 1988 they were considered a part of the natural fauna again. The purpose with this report is to examine the effects of the wild boars? reintroduction both on their welfare and on other aspects, such as how their population growth affects Sweden. This was done by gathering information from scientific literature and by performing three interviews. Another purpose is to briefly overlook live trapping and other common regulation methods.

Urbanisering och förtätning leder till att habitat fragmenteras och att grönytor minskar, vilket gör det svårt att värna om den biologiska mångfalden. Ett exempel på grön infrastruktur är gröna tak som blir ett självklart val för att sammanfoga grönytor i en stad. Förutom flera privat- och samhällsekonomiska vinster, kan gröna tak bidra till att öka den biologiska mångfalden. Vegeterade tak består vanligen av prefabricerade mattor som har ett tunt substratdjup med en vegetation som främst består av Sedum album och mossa. För den biologiska mångfalden har dessa mattor ett lågt värde till skillnad från biodiversitetstak som hyser en mer varierad flora och fauna.

?År 1973, kom ett antal länder överens om att handel inte får vara orsaken till att vilda djur och växter utrotas.? http://www.wwf.se/show.php?id=1122930 Idag hotas över 30,000 arter av djur och växter världen över av utrotning och en fjärdedel av jordens växter och djur befaras att utrotas inom de närmsta 50 åren. De senaste 100 åren har mer än 50 % av den tropiska regnskogen tagits ner och när miljön förändras är det flera djurarter som har svårt att anpassa sig och därmed minskar i antal. Utöver miljöhotet är handeln en viktig bidragande faktor till att arter minskar i antal. Handeln med redan hotade djurarter är ofta illegal och de ekonomiska intressena är stora då risken för upptäckt är liten och straffen är låga.

De gamla ängs- och betesmarkerna hör till Sveriges artrikaste biotoper, ofta med en mycket hög arttäthet inom både flora och fauna. Ängs- och betesmarker har minskat kraftigt under det senaste århundradet vilket har lett till en utarmning av den biologiska mångfalden. Denna undersökning sker i samarbete med Täby kommun och syftet är att undersöka 10 olika ängs- och betesmarker för att få en uppdaterad bild av hävdtillståndet och vilka åtgärder som är mest lämpliga att sätta in.Detta arbete avser att fungera som en grund där framtida undersökningars resultat kan jämföras med för att se vilket resultat de insatta åtgärderna gett. Metoderna som använts är en allmän artinventering, art/area analys och successionskategorier utarbetade av Urban Ekstam samt studier av indikatorarter och lokalernas allmänna utseende exempelvis om mycket gammalt gräs finns i lokalen. Art/area- kurvorna studeras vilka genom sin lutnig och form visar vilken arttäthet som råder i det studerade växtsamhället.Flera av de undersökta lokalerna visar tecken på igenväxning och domineras främst av konkurrenskraftiga kvävegynnade arter. Dock finns ofta mindre bestånd kvar av hävdgynnad flora vilka skulle få en chans till expansion om en intensivare hävd sätts in.

De gamla ängs- och betesmarkerna hör till Sveriges artrikaste biotoper, ofta med en mycket hög arttäthet inom både flora och fauna. Ängs- och betesmarker har minskat kraftigt under det senaste århundradet vilket har lett till en utarmning av den biologiska mångfalden. Denna undersökning sker i samarbete med Täby kommun och syftet är att undersöka 10 olika ängs- och betesmarker för att få en uppdaterad bild av hävdtillståndet och vilka åtgärder som är mest lämpliga att sätta in.Detta arbete avser att fungera som en grund där framtida undersökningars resultat kan jämföras med för att se vilket resultat de insatta åtgärderna gett. Metoderna som använts är en allmän artinventering, art/area analys och successionskategorier utarbetade av Urban Ekstam samt studier av indikatorarter och lokalernas allmänna utseende exempelvis om mycket gammalt gräs finns i lokalen. Art/area- kurvorna studeras vilka genom sin lutnig och form visar vilken arttäthet som råder i det studerade växtsamhället.Flera av de undersökta lokalerna visar tecken på igenväxning och domineras främst av konkurrenskraftiga kvävegynnade arter. Dock finns ofta mindre bestånd kvar av hävdgynnad flora vilka skulle få en chans till expansion om en intensivare hävd sätts in.

The purpose of this essay is to analyze and show possibilities how a city can grow into the scenery of a oak dominated landscape and how this encounter can add values to the city. The city in focus is Linköping, a city that is approaching one of Sweden?s largest oak dominated cultural landscapes. To this landscape high ecological and cultural values are connected. The recreational values are also of importance especially because of its urban location also because the city is mainly surrounded by flat agricultural land.

Huvudsyftet med denna uppsats är redogöra hur två våtmarker i Ängelholms kommun har kommit till och dess nytta för miljön. För att kunna besvara denna fråga har jag noga studerat beslutsgången, gjort fältstudier, talat med markägare tagit del av opublicerat material och studerat äldre och nya kartor över de båda våtmarkerna, båda belägna i trakten av Höja, ungefär fem kilometer sydost om Ängelholm, och även gjort fältstudier.Utöver detta har jag visat hur Ängelholms och Åstorps kommun arbetar för att främja anläggningen av våtmarker. Båda intresserar sig för att minska övergödningen och med våtmarker så åstadkommer de detta. Utöver vattenrenare så är våtmarker också av intresse rent utbildningsmässigt och bra för att få en heterogen landskapsbild.SlutsatserDet är skillnad på storleken av våtmarker i nordvästra Skåne gentemot i Danmark. Detta beror på att Danmark tidigare var indelade i amt som hade hand om vattenfrågor och kunde genomdriva våtmarksanläggningar i större utsträckning.Våtmarkerna i Skörpinge och Höja fungerar båda som naturliga reningsverk av närsalter.

The use of the robust and durable woody ground covers is increasing, not in the least in public places. The group includes low shrubs of different height that effectively build low, tight vegetation that covers the ground. Despite all the good qualities the knowledge about them is quite low and there are ideas about them of being dull. The woody ground covers manage to struggle against weeds effectively by competing for nourishment and water, but above all, by the canopy of the ground covers that prevent the weeds from getting enough light. In that way the woody groundcovers can effectively compete with the annual weeds.