Sverige har, liksom många andra länder, en koldioxidskatt på bensin. Beskattningen av bensin är ett ständigt aktuellt debattämne och Bensinprisets effekt på koldioxidutsläpp har ifrågasatts. Regeringen har som utsläppsmål för transportsektorn att stabilisera koldioxidutsläppen på 1990 års nivå till år 2010. Syftet med den här uppsatsen är att uppskatta vilken effekt Bensinpriset har på koldioxidutsläpp, för att sedan kunna uppskatta vilket Bensinpris som krävs för att uppnå en minskning av personbilstrafikens koldioxidutsläpp till 1990 års nivå år 2010. Den metod som används för detta är en ekonometrisk studie.

Bensinpriset i Sverige har den senaste tiden stigit kraftigt och åsikterna går isär om huruvida detta ska uppfattas som positivt eller negativt för samhället.Denna studie kartlägger de samhällsekonomiska effekterna av ett högre Bensinpris och studerar skillnaden i resultat mellan en oljeprisbaserad Bensinprisökning och en Bensinprisökning som grundar sig på en högre bensinskatt.I en cost-benefit kalkyl har effekter av ett högre Bensinpris identifierats och värderats. Resultatet visar att en oljeprisbaserad Bensinprishöjning är att uppfatta som negativ för samhället. Även en skattebaserad Bensinprishöjning är dock negativ för samhället. En oljeprisbaserad Bensinprishöjning åsamkar emellertid samhället en betydligt större nettoförlust än en skattebaserad Bensinprishöjning.En marginalkostnadsberäkning har utförts som ett alternativt beräkningssätt av det samhällsekonomiska resultatet av de två olika Bensinprishöjningarna. Marginalkostnadsberäkningen uppskattar den samhälleliga marginalkostnaden av en liter bensin till cirka 9,31 kr och att marginalkostnaden ligger under prisnivån bekräftar slutsatsen att ett högre Bensinpris är negativt för samhället, då det, vid en bensinskattehöjning, leder till en situation där Bensinpriset hamnar längre från det pris som är optimalt för samhället.

Undersökningen av veckodagseffekten på den svenska aktiemarknaden utifrån en branschindelning visar att den ineffektivitet som Claesson beskriver 1987 inte längre kan påvisas. I ett enkelt t-test utmärker sig torsdagen mest genom att ha störst skillnad i spridning mellan under- och överavkastning. Onsdagen verkar uppvisa en större fluktuation i avkastning än övriga veckodagar. Enligt regressionsanalysen genomförd i två delperioder (1996-1999 och 2000-2004) på nio branscher samt generalindex är det endast i två fall, hälsovårdsbranschen och generalindex under 1996-1999, som det går att påvisa en statistiskt säkerställd påverkan på den beroende variabeln. Endast torsdagen uppvisar en signifikant skild avkastning i de båda fallen.

Den 3/1-2006 inleddes försöket med trängselskatter i Stockhomlsstad. Målet är att reducera innerstadens morgon- och eftermiddagstrafik med 10?15% och samtidigt öka nyttjandet av kollektivtrafiken, så att framkomligheten ökar för bussar, varutransporter och bilar. Försöket bekostas av staten och investeringskostnaderna beräknas uppgå till 3.8 miljarder kronor, budgeten ska täcka kostnaden för tekniskt system, utökad kollektivtrafik, förbättrat väg och gatunät samt information. Uppsatsens syfte är därför att dels beskriva trängselskattens effekt på kommuninvånarnas resvanor till och från innerstaden, samt ta reda på om det är rättmätigt att staten begränsar fordonstrafiken enligt John Rawls och Robert Nozicks syn på statligt ingripande.