Bakgrund: Medicintekniken blir bara mer avancerad för vart Är. Sjuksköterskan anvÀnder medicintekniken dagligen i omvÄrdnaden. Patienten Àr ett subjekt, vilket betyder att den Àr mer Àn en kropp. Medicintekniken kan nÀr den anvÀnds pÄ fel sÀtt av sjuksköterskan, Àndra synen pÄ patienten och göra den till ett objekt.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hur det Àr att arbeta med medicinteknik i omvÄrdnaden och hur sjuksköterskan anser att medicintekniken inverkar pÄ omvÄrdnaden.Metod: Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes enligt Graneheim och Lundman (2004). Data samlades in genom intervjuer med sju sjuksköterskor som arbetade pÄ akutmottagningen.Resultat: I analysen skapades olika kategorier: OmvÄrdnadskompetens, krav, kvalité, förhÄllningssÀtt och omvÄrdnadsfokus.Konklusion: Sjuksköterskan Àr beroende av medicintekniken för att omvÄrdnaden ska fungera.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Syftet med studien Àr att utforska och förstÄ de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. HÀr ingÄr Àven berÀttelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvÄrd och myndighetsutövning. Studien bestÄr av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fÄtt barn inom den offentliga sjukvÄrden sedan detta blev tillgÀngligt den 1 juli Är 2005. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att parens beslut har föregÄtts av en process dÀr alternativ har vÀgts mot varandra. HÀr Äterfinns tvÄ typer av tolkningsrepertoarer dÀr svensk sjukvÄrd har fÄtt företrÀde pÄ grundval av externa omstÀndigheter.

Syftet med denna studie var att belysa patienters erfarenheter av trycksÄr. FrÄgestÀllningarna var: Hur pÄverkas patientens vÀlbefinnande av trycksÄr samt vilka erfarenheter av trycksÄr beskrivs av patienterna. Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes i databaserna PubMed samt Cinahl med hjÀlp av sökorden ?pressure ulcer?, ?quality of life?, ?well being? och pain. Artiklarna skulle fokusera pÄ patienternas perspektiv samt inte vara för medicinskt inriktade.

Hur policyförÀndringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella lÀsprov i svenska i Ärskurs 6.Det empiriska materialet har inhÀmtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i Ärskurs 6, som nyligen har genomfört proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, dÄ de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i lÀsförstÄelsestrategier, genom att öva pÄ gamla prov och genom att titta pÄ bedömningsexempel. De har ocksÄ förberett sig sjÀlva inför provsituationen pÄ olika sÀtt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar stÀller sig positiva till det.

Företag i Sverige styrs till största delen av mÀn, Saab Aerotech Àr inget undantag. Med anledningen av detta Àr vÄrt syfte med den hÀr studien att undersöka Saab Aerotechs chefers erfarenheter av kvinnligt chefskap.Uppsatsen Àr kvalitativ och baserad pÄ intervjuer, urvalet bestÄr av fyra kvinnliga och fyra manliga chefer pÄ Saab Aerotech. Vi har i vÄrt arbete valt att anvÀnda oss av Human Relations dÀr den teoretiska grunden Àr organisationsteorin vilken bidrar till att förstÄ och förklara organisationer, samt Hirdmans genussystem och Kanters möjlighetsstruktur som belyser strukturella bestÀmmelser över beteende i organisationer.Resultatet visar att bÄde individuella och organisatoriska faktorer möjliggör kvinnligt chefskap, Saab Aerotech Àr en öppen organisation som arbetar aktivt med att försöka ge kvinnorna möjligheten att avancera och Àr inte i sig hindret för kvinnligt chefskap. Detta stÀmmer inte riktigt överens med vad som framkommit av tidigare forskning..

Mina tankar inför valet av undersökning var att det finns ett stort intresse för organisation ochkön. Äldreomsorgen blev ett sjĂ€lvklart val av arena för utförande av undersökning dĂ„ det Ă€r enverksamhet med stor könsobalans. I takt med samhĂ€llets utveckling vad gĂ€llerjĂ€mstĂ€lldhetstĂ€nkande, Ă€r det befogat anser jag att stĂ€lla sig frĂ„gan hur det kommer sig attĂ€ldreomsorgen utvecklas sĂ„ lĂ„ngsamt pĂ„ detta omrĂ„de. DĂ€rför Ă€r min frĂ„ga ?Hur skapas ochĂ„terskapas könsobalansen pĂ„ Ă€ldreboendet?? Syftet med arbetet Ă€r att ge en bild av hurkvinnor och Ă€ldreomsorgen tillsammans skapar och Ă„terskapar könsobalansen.

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn nÄgra gymnasieelevers levda erfarenheter undersöka hur motivationen att lÀra frÀmjas i skolan. Studien utgÄr frÄn följande tre frÄgestÀllningar: ? Hur erfar gymnasieeleverna undervisningens utformande som vÀsentlig för frÀmjandet av motivationen att lÀra? ? Hur och pÄ vilket sÀtt erfar gymnasieeleverna att personer runtomkring dem har betydelse för motivationen att lÀra?? Hur erfar eleverna sina egna möjligheter att frÀmja motivationen att lÀra i skolan? Teori: Till grund för studien ligger den fenomenologiska livsvÀrldsansatsen. Syftet Àr att fÄnga elevers levda erfarenheter vad gÀller fenomenet motivation och vad som frÀmjar den. LivsvÀrlden Àr den vÀrld vi enligt Bengtsson (2005) lever vÄra liv i.

Syftet med denna studie var att undersöka familjers erfarenheter av att ha deltagit i ett samverkansprojekt med nÀtverksmöten. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tre familjer. Texterna tolkades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom utifrÄn familjernas svar nÀmligen, samordning/samarbete, förvÀntningar, delaktighet och frustration.Samtliga intervjuade familjer hade en livssituation som innebar att de var tvungna att ha kontakt med olika verksamheter för att fÄ stöd att lösa ett problem. Att verksamheterna samordnades i nÀtverksmöte sÄgs som en lÀttnad av familjerna.

Att bli förÀlder Àr en omtumlande upplevelse. För de förÀldrar som vill ha stöd ska detta ocksÄ finnas tillgÀngligt för att de med trygghet ska kunna möta barnets behov och stÀrka dess utveckling. BVC-sjuksköterskan har en central uppgift nÀr det gÀller att ge stöd till förÀldrar med barn i Äldrarna 0-6 Är. Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd i förÀldraskapet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats beskriven av Lundman och HÀllgren Graneheim.

Bakgrund: TelefonrÄdgivning Àr en vÀxande verksamhet och utgör en stor del av distriktssköterskans arbete pÄ vÄrdcentral. För vÄrdsökande innebÀr det att fÄ rÄd, information och stöd för att öka tryggheten i vardagslivet. Det behövs ökad kunskap om Àldres erfarenheter av telefonrÄdgivning för att bÀttre kunna förstÄ de vÄrdsökandes behov och för att vidare utveckla verksamheten.Syfte: Syftet Àr att beskriva Àldre vÄrdsökandes erfarenheter av telefonrÄdgivning pÄ vÄrdcentral.Metod: I studien har en kvalitativ deskriptiv design med induktiv ansats anvÀnts. Datainsamling har skett via tio intervjuer med Àldre vÄrdsökare som har fÄtt telefonrÄdgivning via vÄrdcentral och materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: I analysen framtrÀdde tvÄ teman FÄ kontakt och Kommunikation.  I FÄ kontakt presenteras kategorierna: Telefonsystemet och Strategier för kontakt med tillhörande underkategorier. I Kommunikation presenteras kategorierna: Bemötande och FörutsÀttningar med tillhörande underkategorier.Slutsats: Telefonsystemet som anvÀnds för att fÄ kontakt kan ses bÄde som en tillgÄng och ett hinder för kontakt.

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa matematiklÀrarstudenternas kÀnnedom om olika bedömningsformer samt att undersöka deras erfarenheter kring bedömning frÄn deras VFT-skola (Verksamhetsförlagd tid). Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med sex matematiklÀrarstudenter. Examensarbetet ger inblick i vilka bedömningsformer matematiklÀrarstudenterna har blivit utsatta för under sin lÀrarutbildning och vilka bedömningsformer dessa sÀger att de tÀnker tillÀmpa i sitt kommande lÀraryrke samt hur dessa upplever bedömningen pÄ VFT-skolor. Sammanfattningsvis visar resultatet att matematiklÀrarstudenterna har blivit utsatta för varierande bedömningsformer, som redovisningar (muntliga framföranden), grupparbeten, laborationer m.m, samt att dessa menar att de kommer att tillÀmpa varierande bedömningsformer (ex. pÄ nÄgra Àr skriftliga inlÀmningar, laborationer, prov och redovisningar) i sitt kommande lÀraryrke.

Syftet med studien var att fÄ ökad förstÄelse för erfarenheter och upplevelser av den sociala miljöns betydelse för aktiviteter i dagligt liv. För att studera detta intervjuades sju personer med reumatoid artrit (RA). Data analyserades parallellt med datainsamling utifrÄn en komparativ analysmetod. Resultatet visade ett komplext samspel mellan personen, den sociala miljön och aktiviteten vilket formade fyra kategorier: "sammanvÀvd aktivitet", "tillrÀttalagd aktivitet", "omfördelad aktivitet" och "initierad aktivitet". Resultatet bidrar med en förstÄelse för de olika aspekterna i den sociala miljön som frÀmjar meningsfulla aktiviteter för informanterna.

Bakgrund:Multipel skleros Àr en kronisk sjukdom som vanligen debuterar i tidig medelÄlder. Incidensen i Sverige Àr relativt hög. Symtomen Àr neurologiska och kommer i skov eller kontinuerligt över tid. En individs sjÀlvbild kan pÄverkas av att leva med en kronisk sjukdom vilket i sin tur kan leda till antagande av olika perspektiv pÄ livet. Syfte: Att belysa individers erfarenheter av att leva med multipel skleros.