Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av stödjande och hindrande faktorer i rehabiliteringen för personer med neglekt. Som metod valdes en kvalitativ ansats utifrÄn syftet, och datainsamling skedde genom ostrukturerade intervjuer med sex legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom strokerehabilitering i Mellansverige. Materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i tvÄ kategorier: ?Att medvetandegöra och minska svÄrigheter i aktivitet Àr en utmaning? och ?Valet mellan att trÀna eller att fÄ aktiviteter i vardagen att fungera Àr en balansgÄng?. I resultatet framkom att nedsatt medvetenhet om svÄrigheter i aktivitet hos personer med neglekt utmanar det kliniska arbetet och att arbetsterapeuter strÀvar efter att medvetandegöra personen genom aktivitet och anpassning av miljön.

Syftet Àr att belysa arbetet med barn i sorg inom förskolan genom att ta del av begravningsentreprenör, prÀst, förskollÀrare samt anhörigas erfarenheter och kunskaper. Metoden Àr baserad pÄ intervjuer dÀr professionella sorgearbetare, förskollÀrare och anhöriga har deltagit. Resultatet visar att enligt informanterna Àr bemötande, Àrlighet samt normalisering det viktigaste nÀr man möter barn och vuxna i sorg. Det framkommer i resultatet att enligt informanterna Àr det betydelsefullt hur man bemöter mÀnniskor i sorg, att lÄta sörjande fÄ sörja pÄ sitt sÀtt men att det Àr viktigt att barnen skall fÄ bli bemötta utifrÄn hur de Àr och inte vad de har gÄtt igenom. Att det Àr bra enligt förskollÀrarna i studien för barn att Äterkomma till förskolan efter ett dödsfall eftersom förskolan Àr deras vardag och dÀr finns en slags trygghet för barnen. .

AbstractRapport om den inre fysiska miljön i nybyggda förskolor. Syftet med examensarbetet Ă€r att ta reda pĂ„ om kommunen och byggherrarna tar till vara pĂ„ pedagogernas erfarenheter om förskolan och dess verksamhet. Metoderna som valdes var observationer och intervjuer. Fyra förskolor byggda under 2000-talet observerades och pedagoger frĂ„n respektive förskola intervjuades. Ämnen som behandlades var: tanken bakom utformningen av rummen samt pĂ„ vilket sĂ€tt pedagogerna och barnen var delaktiga.

Förskolan Àr en plats för barn att skaffa nya erfarenheter, trÀffa andra barn dÀr de kan leka med varandra. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring barns fria lek i förskolan. Detta för att bidra med mer kunskap om förskollÀrares förhÄllningssÀtt kring den fria leken. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur Àr förskollÀrares uppfattning om barns fria lek? Vilken betydelse anser sig förskollÀrarna ha för barnens fria lek? Hur skapar förskollÀrarna förutsÀttningar för barnens fria lek? Med utgÄngspunkt i Knutsdotter Olofssons teorier om den fria leken och lekharmoni har vi i denna studie fÄtt förstÄelse för förskollÀrares resonemang och betydelse för barns fria lek.

BakgrundÖvervikt och fetma Ă€r ett hĂ€lsoproblem, bĂ„de globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik Ă€r bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder anvĂ€nds vid övervikt och fetma, varav gastric bypass Ă€r en metod. En gastric bypass krĂ€ver livsstils- och beteendeförĂ€ndringar i samband med operationen. HĂ€lso och sjukvĂ„rden har ett ansvar att ge informativt och rĂ„dgivande stöd i samband med livsstilsförĂ€ndringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd frĂ„n hĂ€lso- och sjukvĂ„rden i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie anvĂ€ndes med utgĂ„ngspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

Syfte: Syftet med min uppsats var att undersöka hur idrottslÀrare arbetar för att motivera omotiverade högstadietelever till att delta i Àmnet idrott och hÀlsa.FrÄgestÀllningar:Hur ser lÀrares erfarenheter och upplevelser ut av omotiverade elever i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur arbetar idrottslÀrare för att förebygga ointresse och skapa motivation hos eleverna?MetodMetoden som har anvÀnts under datainsamlingen Àr semistrukturerade intervjuer. Detta eftersom det lÀmpade sig bÀst för uppsatsens syfte. Fyra stycken idrottslÀrare med varierande erfarenheter som idrottslÀrare intervjuades. Innan intervjuer med lÀrarna skrevs en intervjuguide som senare lÄg till grund för intervjuerna.

Bakgrund: Det Àr möjligt att förebygga suicid. Enligt den samhÀlleliga och vetenskapliga debatten kan skolan ses som en central och viktig arena för ett suicidpreventivt arbete. Det finns aktörer som menar att lÀrare kan spela en viktig roll i detta arbete och att de dÀrför bör utbildas i suicidprevention.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur gymnasielÀrare och kuratorer upplever att lÀrarens roll inom suicidprevention bör se ut. FrÄgestÀllningarna lyder: 1) Vilka upplevelser och erfarenheter av samtal om sjÀlvmord med eleverna har lÀrare? 2) Vilken roll och vilket ansvar gÀllande suicidprevention har lÀrare? 3) Hur upplevs och uppfattas samarbetet pÄ skolan gÀllande suicidprevention? 4) Hur upplevs och uppfattas styrning (styrmedel och utbildning) gÀllande suicidprevention?Metod: En kvalitativ samtalsintervjuundersökning har anvÀnts för att ge insikt och djupare förstÄelse om respondenternas tankar, upplevelser och erfarenheter.

Sammanfattning Historia blev ett kÀrnÀmne pÄ gymnasiet 2011, vilket innebÀr att Àmnet nu Àr obligatoriskt Àven pÄ yrkesprogrammen. Syftet med föreliggande arbete har varit att kartlÀgga och analysera hittills gjorda erfarenheter av implementeringen av historia som kÀrnÀmne. KartlÀggningen genomfördes vÄrterminen 2011 genom att fyra lÀrare som undervisar pÄ den nya kÀrnÀmneskursen Historia 1a1 intervjuades. Det framkom att lÀrarna sÄg det som positivt att historia blivit ett kÀrnÀmne. Samtidigt menade de att Historia 1a1 har för fÄ undervisningstimmar, vilket ansÄgs medföra svÄrigheter att ge eleverna förstÄelse för den historiska utvecklingen.

Övervikt och fetma vĂ€xer sig allt större runt om i vĂ€rlden. Ca 25 % av 10-Ă„ringarna i Sverige Ă€r överviktiga och 4 % lider av fetma. Denna litteraturstudie belyser interventionsprogram mot övervikt och fetma samt upplevelser kring övervikt hos ungdomar och erfarenheter av arbete med övervikt och fetma . Denna studie visar att beteendemodifierad behandling med fokus pĂ„ kost- och aktivitetsrĂ„d var den vanligaste strategin. Interventionsprogrammen erbjuder förĂ€ldramedverkan och utbildning av olika slag.

Antologin, som har sin utgÄngspunkt i tema Identitet & Livsvillkor, problematiserar samhÀllets normativa förestÀllningar i förhÄllande till sexualitet och kön. StudieomrÄdet speglar en vision om att förÀndra samhÀllet, dÀr individen inte bör begrÀnsa sitt identitetsskapande pÄ grund av normaliseringsprocesser. Detta belyses ur fyra olika perspektiv som utgÄr ifrÄn deltagarnas livsberÀttelser och erfarenheter. I det första bidraget diskuterar Elvira Ekström i Könad prevention - en studie om unga och deras tankar kring sex och preventivmedel hur ungdomar förhÄller sig till förestÀllningar om sexualitet och preventivmedel. NÀsta kapitel "Det hÀr kÀnns jobbigt för mig och vi mÄste prata" ? en studie om heteronormens betydelse för personer med LHBQ - identiteter skrivet av Sandra Johansen, presenterar individers erfarenheter av att placeras utanför heteronormativitetens ramar.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att undersöka om det finns nĂ„got samband mellan dialekter och Ă„hörarnas förvĂ€ntningar pĂ„ identitet hos den dialekttalande. Är vĂ„ra förvĂ€ntningar sĂ„ hĂ„rt inprĂ€ntade av tidigare erfarenheter att vi analyserar en person, och dömer den enbart med hjĂ€lp av personens dialekt? FrĂ„gestĂ€llningarna blev följande: hur ser intervjupersonerna pĂ„ sin egen dialekt? PĂ„ vilket sĂ€tt pĂ„verkas intervjupersonen av de olika dialekterna samt vilka förutfattade meningar, sedan tidigare erfarenheter, om dialektbrukarens identitet gĂ„r att finna hos dessa intervjupersoner? Metodologiskt anvĂ€ndes en semistrukturerad intervjuform som Ă„tföljdes av en ram som fĂ„ngade in olika huvudteman. Urvalet bestod av tolv intervjupersoner i Ă„ldrarna 20-30 Ă„r. Intervjuerna varade mellan 30-40 minuter.

Pedagoger besitter mÄnga erfarenheter och kunskaper om barns olika lekformer. Det vi intresserat oss för Àr vilka tankar och erfarenheter pedagoger har pÄ barns rollek. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en inblick i hur barn samspelar och kommunicerar med varandra och med vuxna i rollek. Vi vill Àven se om pedagoger engagerar sig, deltar och om rolleken anvÀnds som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. Vidare har vi intresserat oss för kommunikationen i rolleken mellan barn och mellan barn och pedagoger.

Denna uppsats beskriver nÄgra elevers erfarenheter av digitalt musikskapande. Sammanlagt har fyra halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts   dÀr de fÄtt berÀtta om sina erfarenheter av digitalt musikskapande. Resultatet visar att eleverna har olika erfarenhet av digitalt musikskapande sÄvÀl i som utanför skolan. De har definierat digitalt musikskapande som musik som Àr skapat i en dator eller inspelad musik som Àr redigerad. Eleverna har sett att lÀrarens intresse och kunskap, samt skolans ekonomi pÄverkar digitalt musikskapande i skolan.

Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta hos barn ?r ett ?terkommande och underbehandlatproblem inom h?lso- och sjukv?rd. Procedurrelaterad sm?rta omfattar den sm?rta somuppst?r vid medicinska och diagnostiska ingrepp. Vid utf?randet av sm?rtsamma ingrepp?r sjuksk?terskan oftast delaktig.

Personal inom vÄrd och omsorg stÄr för de högsta sjukskrivningstalen och rapporterar hög andel arbetsrelaterade besvÀr. Den psykosociala arbetsmiljön har enligt flera studier försÀmrats sedan 1990-talet och de höga ohÀlsotalen har sannolikt ett samband med detta. Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och kan anlita företagshÀlsovÄrd för arbetsmiljöinsatser. Personalhandledning Àr en liten och marginaliserad del av företagshÀlsovÄrdens utbud. Studiens syfte var att via en kvalitativ intervjustudie med handledare och handledda, belysa erfarenheter av företagshÀlsovÄrdens handledning med personalgrupper inom vÄrd och omsorg, för att undersöka dess relevans för arbetsmiljön och dess plats inom företagshÀlsovÄrden.