BakgrundAllergi och annan överkÀnslighet Àr vanliga kroniska sjukdomar. MÄlet med omvÄrdnaden vid allergi och annan överkÀnslighet Àr att individen i görligaste mÄn skall kunna leva det liv som han/hon vill. Det Àr oftast ett livslÄngt lÀrande och den som utför omvÄrdnaden mÄste kunna se patientens sÄrbarhet, mÄste lÀra kÀnna patienten, samt vilja, kunna och ha en möjlighet att hjÀlpa patienten.SyfteSyftet med uppsatsen var att belysa faktorer som patienter anser pÄverkar omvÄrdnaden. Ett annat syfte var att relatera resultatet av litteraturöversikten till förhÄllanden vid astma- och allergimottagningar i öppenvÄrd.MetodLitteraturöversikten bygger pÄ en sammanstÀllning av 12 vetenskapliga artiklar. Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL.ResultatGod omvÄrdnad karakteriseras av att patienten kan delta i och vara aktiv i omvÄrdnaden.

BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

Bakgrund: Trycks?r ?r ett problem inom v?rden och ?r en vanligt f?rekommande v?rdskada som ofta anses vara undvikbar. Cirka en av tio patienter drabbas av trycks?r inom svensk sjukv?rd. Konsekvenser som trycks?r medf?r ?r omfattade f?r b?de patienten och v?rden.

Bakgrund: Postoperativa s?rinfektioner ?r en av de vanligaste komplikationerna efter operation och hotar miljontals liv v?rlden ?ver varje ?r. Som operationssjuksk?terska ?r en stor del av arbetet att jobba infektionspreventivt vilket innefattar att f?rebygga postoperativa s?rinfektioner. Dessa infektioner p?verkar patienter i olika grader och ?kad f?rst?else f?r deras upplevelser kan leda till mer personcentrerad och patients?ker v?rd. Syfte: Syftet med detta arbete ?r att sammanst?lla och belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att drabbas av postoperativa s?rinfektioner. Metod: Detta ?r en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

All vÄrdpersonal och dÄ ocksÄ sjuksköterskan som omvÄrdnadsansvarig kommer förr eller senare i kontakt med mÀnniskor som har allvarliga och ibland kroniska sjukdomar, t.ex. olika typer av cancer. Dessa patienter har ofta olika kunskapsnivÄer om sin sjukdom och ocksÄ olika behov av information.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva om det fanns nÄgon skillnad pÄ informationsbehov mellan unga och gamla, kvinnliga och manliga patienter med cancer och deras sÀtt att söka efter information. Resultatet bygger pÄ 13 artiklar publicerade mellan 1998-2008 och funna i databaserna Pubmed/Medline och Cinahl. Studiens resultat visade att yngre och dÄ framförallt yngre kvinnor, har ett stort informationsbehov och kompletterar och bekrÀftar gÀrna lÀkarens information med att söka alternativa kÀllor.

Omkring 50 000 personer i Sverige lider av kroniska bensÄr, vanligast Àr venösa bensÄr orsakade av en venös klaffsvikt i de djupare venerna. LÄngdragna bensÄr medför lÄnga vÄrdperioder och sjuksköterskor möter dessa patienter i bÄde öppen- och slutenvÄrden. Syftet med studien Àr att belysa patienters upplevelser av att leva med venösa bensÄr. Vi anvÀnde oss av kvalitativa studier i vÄr litteraturöversikt för att fÄ en ökad förstÄelse för patienters upplevelser att leva med venösa bensÄr. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed vilket resulterade i tio stycken kvalitativa artiklar.

Vid kronisk sjukdom förÀndras livet ofta pÄ ett dramatiskt sÀtt. Fati-gue Àr ett av de vanligaste symtomen som personer med kroniska sjukdomar upplever. Fatigue kan beskrivas som ett subjektivt obe-hagligt symtom som kan innefatta total kroppslig upplevelse med allt frÄn trötthet till utmattning, detta skapar ett opÄlitligt tillstÄnd som pÄverkar individens förmÄga till normal kapacitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av att leva med fatigue vid kronisk sjukdom. Nio kvalitativa artiklar analysera-des med kvalitativ manifest innehÄllsanalys och resulterade i fyra ka-tegorier: tröttheten pÄverkar hela kroppen, det sociala livet begrÀn-sas, beroendet ökar men hoppet finns kvar och fatigue uppstÄr av oli-ka anledningar och fluktuerar sÄ egenvÄrden mÄste skrÀddarsys.

Vid kronisk sjukdom förÀndras livet ofta pÄ ett dramatiskt sÀtt. Fati-gue Àr ett av de vanligaste symtomen som personer med kroniska sjukdomar upplever. Fatigue kan beskrivas som ett subjektivt obe-hagligt symtom som kan innefatta total kroppslig upplevelse med allt frÄn trötthet till utmattning, detta skapar ett opÄlitligt tillstÄnd som pÄverkar individens förmÄga till normal kapacitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av att leva med fatigue vid kronisk sjukdom. Nio kvalitativa artiklar analysera-des med kvalitativ manifest innehÄllsanalys och resulterade i fyra ka-tegorier: tröttheten pÄverkar hela kroppen, det sociala livet begrÀn-sas, beroendet ökar men hoppet finns kvar och fatigue uppstÄr av oli-ka anledningar och fluktuerar sÄ egenvÄrden mÄste skrÀddarsys.

Bakgrund: Stamcellstransplantation (SCT) ?r en potentiellt botande behandling f?r patienter med maligna blodsjukdomar. Processen att genomg? en transplantation ?r f?r m?nga patienter associerad med fysiska, psykiska och existentiella utmaningar. Som sjuksk?terska ?r det viktigt att f?rst? dessa utmaningar f?r att kunna bedriva god omv?rdnad.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

VÀrldsmarknaden för lÀkemedlen berÀknades Är 2011 till 900 miljarder US$ enligt IMS-health. Marknaden för illegala lÀkemedel uppskattas vara vÀrd mellan 75-200 miljarder dollar. I Sverige uppskattas den illegala lÀkemedelsmarknaden till motsvarande ?0,5 %. Straffet för insmuggling av lÀkemedel till Sverige Àr böter eller max 2 Ärs fÀngelse.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att fÄ en djup förstÄelse för en whiplashskadad individs livssituation, belysa dennes upplevelse av sin nuvarande hÀlsorelaterade livskvalitet samt hur denna tedde sig i jÀmförelse med andra whiplashskadade. De anvÀnda frÄgestÀllningarna belyste de fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska aspekter samt dessas pÄverkan pÄ den hÀlsorelaterade livskvaliteten hos respondenten.MetodUtifrÄn studiens syfte valdes en fallstudie som metod. Studien genomfördes pÄ en respondent med en djupintervju som undersökningsmetod. I redovisningen av resultaten samt i den sammanfattande diskussionen har frÄgestÀllningarna besvarats med hjÀlp av citat samt relaterats till andra individers upplevelse av deras hÀlsorelaterade livskvalitet.ResultatDe skador som respondenten Ädrog hos sig vid olyckstillfÀllet har resulterat i nedsatt hÀlsorelaterad livskvalitet. De fysiska besvÀren, speciellt smÀrtan, pÄverkar hennes psykiska vÀlmÄende negativt.

Bakgrund: Akutmottagningar tar emot patienter med varierande behov av akut sjukv?rd, d?r triage anv?nds f?r att prioritera v?rd utifr?n patientens medicinska angel?genhetsgrad. Triagesjuksk?terskor bed?mer patientens tillst?nd utifr?n symtom, vitalparametrar och sjukdomshistoria, ofta med st?d av triagesystem. Trots detta ?r sjuksk?terskans kliniska omd?me avg?rande f?r korrekt prioritering, vilket resulterar i att triagesystemen ibland bortses fr?n. Kliniskt beslutsfattande grundas p? observationer, kritiskt t?nkande och riskbed?mning, med m?let att ge individanpassad v?rd.

Syfte: Att undersöka om sjuksköterskor pÄ en akutmottagning upplever stress och tidsbrist och hur de dÄ anser att det pÄverkar deras vÀlmÄende. Metod: Kvalitativ intervjustudie dÀr tolv semistrukturerade intervjuer utfördes  med sjuksköterskor som arbetade pÄ ett universitetssjukhus akutmottagning.Intervjuerna transkriberades och analyserades med latent innehÄllanalys enligt Graneheim och Lundmans modell samt Aaron Antonovskys hÀlsomodell. Resultat: Sjuksköterskorna var eniga om att stress och tidsbrist tillhörde vardagen i deras arbete. Stress kunde vara bÄde negativt och positivt beroende pÄ om den var kronisk eller akut. Den kroniska stressen ansÄg sjusköterskorna pÄverka deras vÀlmÄende negativt, medans den akuta stressen kunde ha god effekt pÄ vÀlmÄendet. Sjuksköterskorna upplevde ett vÀlmÄende vid positiv kÀnsla av sammanhang (KASAM, hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet). Hanterbarhet fanns nÀr de hade kontroll över situationen.