There are lots of theories about participatory democracy, but rather few examples of how to create it in practice. In the 1930´s, scientists at the Chicago School, implemented some projects within the Chicago Area Project, with the aim to decrease the youth delinquency in the socio disadvantaged areas surrounding Chicago. In this thesis, I assess wether these projects, and in particular the one at the Russell Square Area, have some common features with the thoughts of two of the most famous participatory democrats, Carole Pateman and Benjamin Barber. My question is if the Chicago Area Project could be seen as an experiment in participatory democracy. I find that participatory democrats could benefit from the experiences of the Chicago Area Project.

The main purpose of this essay is to examine, in what way the paintings by Karin Broosand Markus Åkesson are images of autentic situations and furthermore in what way themediespecific essence is performed photografically. Questions occuring: 1) How are thecreations of reality shaped in the two chosen photorealistical paintings? 2) In what waycan you distinguish the iconicity and indexicality in the paintings Den vita klänningenand The Passage? 3) How does the photografic presence occur in the paintings andfuthermore how can you distinguish the mentioned parts above according to thepaintings? The theoretical standpoint is based upon Charles Sanders Peirces ideasconcerning iconicity and indexicality. The methods used are based on thoughtspresented by Andrew Benjamin and Mieke Bal. The signs of iconicity and indexicalitycan be studied in various ways in the two paintings, depending on how abstract andobvious different parts occur in the paintings.

The value investing philosophy, which can be traced at least to the teaching of Graham and Dodd in the 1930?s, entails identifying and investing in potentially under valued stocks with a potential for extraordinary returns. The focus of this thesis is to identify patterns and characteristics in financial accounting data preceding creation of shareholder value. The authors of this thesis utilize a multivariate discriminant analysis in order to identify indicators of value creation and subsequent extraordinary returns in value stocks. A discriminant function is derived which successfully identifies which value stocks will eventually become growth stocks.

I och med de tre försvarsbesluten 1996, 2000 och 2004 genomgick det svenska försvaret en omfattandereform där stora delar av försvaret avvecklades, samtidigt som en radikal ominriktning skeddeav försvarets huvuduppgifter. 2014 när det nationella försvaret åter börjar bli en huvuduppgiftför Försvarsmakten ställer sig många frågande till varför så lite av försvaret är kvar idag.Uppsatsen syftar till att identifiera vilka drivkrafter som låg bakom denna mycket omfattande försvarsreformoch även se huruvida drivkrafterna förändrades under reformens gång. För att identifieradrivkrafterna används två analysmodeller för beslutsfattande ur Graham Allisons Essence ofDecision.Resultatet visar att de huvudsakliga drivkrafterna bakom den svenska försvarsreformen kan förklarassom ekonomiska och som en vilja från både politiskt håll och Försvarsmakten att använda försvarettill att genomföra internationella insatser. Under försvarsreformens gång har den ekonomiskadrivkraften bestått och förstärkts av ett köpslående mellan de olika partier som behövts föratt en minoritetsregering ska överleva. Viljan till internationella insatser har under perioden kommitatt bli en allt starkare drivkraft..

Terrorattackerna 11 september 2001 kom att innebära dramatiska förändringar av den amerikanska utrikespolitiken. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av två olika teorier förklara denna förändring. För analysen av George W. Bush används kognitiv teori och för att analysera förhandlingsspelet mellan de centrala aktörerna inom USA:s utrikesförvaltning används Graham Allisons modell Governmental Politics,Analysen visar att Bush efter 11 september omtolkar förutsättningar för USA i världen och sin egen roll som president. Han tar en mer aktiv roll i skapandet av en ny utrikespolitisk strategi.

Vi har i denna heuristiska fallstudie utgått från hypotesen att företag under vissa omständigheter har stora möjligheter att påverka stater genom en central beslutsfattare. Vi har utifrån denna hypotes valt att analysera beslutsprocessen i USA som föranledde Irakkriget. Vår ställda frågeställning är: På vilket sätt påverkade företag USA: s beslut att attackera Irak. När vi svarar på denna frågeställning visar vi genom att använda oss av Graham Allisons teori Governmental Politics hur företaget Halliburton genom Vicepresident Dick Cheney påverkat USA: s beslut att invadera Irak. Genom detta försvarar vi tankarna att företag är viktiga aktörer inom utrikespolitisk analys och att man för att tillfredsställande kunna analysera ämnet måste komma ner på individnivå.

Den 8 augusti 1995 tog USA:s president Bill Clinton ett beslut att försöka skapa fred i Bosnien. Beslutet skulle komma att ha betydelse för USA:s fortsatta roll i europeisk politik efter kalla kriget. Vi argumenterar för hur beslutet kan ses som ett strategiskt val men också för hur självständiga organisationers möjligheter och begränsningar samt viljestarka individer gjorde beslutet möjligt.Vi använder oss av Graham Allisons tre modeller: rational actor, organizational behavior och governmental politics för att analysera Clintons beslut. Tillsammans med tillgänglig kritik av dessa modeller hittar vi både för- och nackdelar med Allisons ansatser i fallet Bosnien och kommer fram till att modellernas interrelation både underlättar och försvårar vårt fall. Vi hittar också svårigheter med att använda modell 1 i en unipolär värld.Slutsatsen är att alla tre modellerna krävs för att fullständigt förstå varför USA agerade som de gjorde i slutfasen av Bosnienkriget..

Uppsatsens syfte är att förklara drivkrafterna som påverkade utvecklingen av den svenska marinen under åren 1999 - 2004. För att ta reda på svaret studeras utvecklingen och det politiska beslutsfattandet genom två olika perspektiv, avsikten är att ta reda på vilket perspektiv som har bäst förklaringskraft. Perspektiven baseras på två olika statsvetenskapliga förklaringsmodeller, som är hämtade från Graham Allisons Essence of Decision, Förklaringsmodellerna i denna uppsats kallas, det rationella aktörsperspektivet och det interna maktkampsperspektivet.Sammanfattningsvis kan konstateras att försvarsbeslut 2000 resulterade i en omfattande reducering av marinens organisation och har även haft stor påverkan på hur marinen ser ut idag. I undersökning framgår det hur komplex processen runt politisk beslutsfattning är. Flera olika påverkansfaktorer som ekonomi, försvarsgrensrivalitet och det politiska spelet har betydelse för slutresultatet.

I denna uppsats jämförs och diskuteras gynnsamma faktorer för elevers läs- och skrivutveckling. Jag lyfter fram tre olika forskares syn på vad som kan ha en positiv inverkan för elevers utveckling på området och sätter det i relation till gynnsamma faktorer för lärande i stort. Frågeställningarna berör likheter i forskarnas metoder, lärarrollen samt lärande utifrån individ- och grupperspektiv. Som jag skrev ovan så fokuseras arbetets kring tre huvudtexter. Dessa texter är Judith Langers Effective Literacy Instruction (2002), Palincsar och Browns Reciprocal Teaching (1984) och Graham, Harris och Santangelos Self-Regulated Strategy Development (2008). Dessa tre texter ger tillsammans en bild av faktorer som kan vara av betydelse för både läs- och skrivutveckling. I resultaten av studien kommer bland annat vikten av att eleverna lär sig strategier fram.

Den statliga sjöfarten idag är ett område med många inblandade myndigheter och en oklar uppgiftsfördelning. Det är även svårt att se hur väl organiseringen av den statliga sjöfarten är uppbyggd för att klara en kris eller ett krig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur effektiv den statliga sjöfarten är vid en kris, hur väl kraven för maritim säkerhet uppfylls och hur försvarsmaktens roll i den statliga sjöfartenI formen av en fallstudie med en teoretiskt deduktiv ansats och en kvalitativ textanalys appliceras Graham Allisons organisationsteori och teori om maritim säkerhet på den statliga sjöfarten. Empirin är i form av förordningar, instruktioner och reglerbrev som är ställda på respektive myndighet.Undersökningen visar att dagens organisering av den statliga sjöfarten inte är optimal för att verka vid en kris och kraven för maritim säkerhet uppfylls, men förbättringspunkter föreligger. En slutsats är att en närmare samverkan mellan myndigheterna skulle lösa många av de problem som idag existerar.

Natten mellan den 19 och 20 mars 2003 inledde koalitionstrupper Operation Iraqi Freedom. Detta var slutet på det som kom att gå till historien som Irakkrisen.30 år tidigare formulerade Graham Allison en teori, i form av tre modeller, för att förklara utrikespolitiskt agerande utifrån Kubakrisen. Vi har prövat huruvida Allisons teori fortfarande kan förklara utrikespolitiskt agerande genom att pröva den på Irakkrisen. Detta har operationaliserats genom en systematisk genomgång av tillgängligt material som behandlar uppsatsämnet.Efter att ha betraktat Irakkrisen utifrån Allisons tre olika modeller kan vi konstatera att teorin fortfarande är bärkraftig. Dock behövs viss komplettering till den 30 år gamla teorin ? i form av en inrikespolitisk analys, bredare organisationsanalys samt en djupare value- och beliefsystem-analys ? för att kunna åstadkomma en fylligare undersökning som förenar Allisons modeller med dagens verklighet..

Uppsatsens syfte är att förklara drivkrafterna som påverkade utvecklingen av den svenska marinen under åren 1999 - 2004. För att ta reda på svaret studeras utvecklingen och det politiska beslutsfattandet genom två olika perspektiv, avsikten är att ta reda på vilket perspektiv som har bäst förklaringskraft. Perspektiven baseras på två olika statsvetenskapliga förklaringsmodeller, som är hämtade från Graham Allisons Essence of Decision, Förklaringsmodellerna i denna uppsats kallas, det rationella aktörsperspektivet och det interna maktkampsperspektivet.Sammanfattningsvis kan konstateras att försvarsbeslut 2000 resulterade i en omfattande reducering av marinens organisation och har även haft stor påverkan på hur marinen ser ut idag. I undersökning framgår det hur komplex processen runt politisk beslutsfattning är. Flera olika påverkansfaktorer som ekonomi, försvarsgrensrivalitet och det politiska spelet har betydelse för slutresultatet.

This thesis addresses the driving forces behind the Swedish state?s procurement of Helicopters 14 and 16 and the decommissioning of Helicopter 4. These actions have significantly affected the Swedish Armed Forces, especially the Helicopter Wing, in carrying out their operational tasks. On numerous occasions the Helicopter Wing has been unable to perform its tasks. For instance, the Nordic Battle Group 08 had no helicopters to exercise with and, until recently, Sweden had completely lacked the ability to hunt submarines with helicopters for almost ten years.This thesis also aims to compare the decisions in 1999-2000 regarding Helicopter 14 with the decisions in 2010-2011 regarding the acquisition of Helicopter 16, to find if there is a general trend and how much the Armed Forces were able to influence decisions.

Genom att utgå från Graham Allisons modell Organisational Behavior undersöker denna uppsats huruvida FN:s agerande vid grova brott mot mänskliga rättigheter, så som folkmord, förändrats på en tioårsperiod. Då FN inte är den ende aktör vid sådana kriser har vi valt att studera hur regionala organisationer (Organisationen för Afrikansk enhet/Afrikanska Unionen) samt enskilda stater ( USA) agerat i samma fall. Dessa undersöks utifrån Allisons modell Rational Actor. Genom att studera folkmordet i Rwanda och den humanitära krisen i Darfur ser vi hur omvärldens bemötande utvecklats. Trots att förutsättningar har förbättrats och erfarenheterna ökat kvarstår dock problematiken med att agera.

Vår uppsats omfattar en fallstudie med flera analysenheter (olika tidpunkter)under den 25-årsperiod då Saddam innehade den totalitära makten i Irak. Ämnet berör Saddam som beslutsfattare, hur han valt att agera vid olika krissituationer.De politiska besluten kommer att diskuteras utifrån Yacoov Vertzbergers teori om beliefsystem och Graham Allison´s Rational Actor Model.Mycket har skrivits om Saddam, det mesta i negativa ordalag, han harutmålats som allt från demonisk, psyksjuk, irrationell galning till en krigsälskande landsfader. Vi blev nyfikna på att ta reda på mer om Saddam, hur kan man förklara hans handlingar? Finns det ett rationellt tankemönster och hur kan manförstå hans person? Är det för enkelt att i likhet med John G. Stoessinger avfärda honom som en irrationell galning? Vi menar på att Saddam många gånger agerar rationellt utifrån sina värderingar, mål och tillgång på information då hans politikofta styrs av viljan att maximera sitt egenintresse, vi har sett en tydlig påverkan på Saddams handlingsmotiv utifrån hans beliefsystem..