Sök:

Sökresultat:

2155 Uppsatser om Benämnda uppgifter - Sida 46 av 144

Helikopterns förmÄgor i gemensamma operationer

Modern krigföring genomförs till stor del i form av gemensamma operationer. Helikoptern Àr en relativt ny tillgÄng i modern krigföring men anvÀnds i stor utstrÀckning för olika uppgifter. Helikopterns förmÄga att flyga men ÀndÄ bibehÄlla en nÀra kontakt med markstyrkorna har gjort den unik, men det har Àven inneburit att den har varit svÄr att placera, luft eller mark, vilket i sin tur inneburit att teoriutvecklingen kring helikoptern gÄtt lÄngsamt. Uppsatsen skall beskriva ett tÀnkbart sÀtt att nyttja helikopterns förmÄgor i gemensamma operationer. Arbetet utförs i tvÄ steg dÀr första steget görs för att generera en teori utifrÄn teorier om kombinerad bekÀmpning, gemensamma operationer och teorier om helikopterns förmÄgor.

Elevers syn pÄ motivation i matematikundervisningen : En undersökning gjord med elever i Ärskurs 3 och Ärskurs 6

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en bild av hur eleverna ser pÄ motivationen under matematiklektionerna, samt om eleverna upplever nÄgon skillnad mellan lÄg- och mellanstadiet i matematikundervisningen vad gÀller motivationen.I bakgrunden presenteras motivation utifrÄn nÄgra olika definitioner. Olika begrepp inom motivation sÄ som inre och yttre motivation, prestationsmotivation och flow beskrivs samt att tre olika teorier belyses.Studien Àr gjord i Kalmar och sammanlagt har 23 elever intervjuats, 11 elever frÄn Ärskurs 3 och 12 elever frÄn Ärskurs 6.Resultatet visar pÄ att det Àr olika faktorer som inverkar pÄ elevernas motivation men att det framförallt Àr elevernas inre motivation som pÄverkar. För att eleverna ska uppleva matematiken mer motiverande krÀvs dock att det anvÀnds mer praktiska uppgifter sÄ som spel och lekar i undervisningen. De elever som medverkade i undersökningen upplevde att matematiken Àr mer motiverande pÄ mellanstadiet dÄ uppgifterna Àr mer utmanande och eleverna ser en anvÀndning av matematiken i det vardagliga livet..

SvÄrigheter i andrasprÄksinlÀrning för invandrarungdomar i Sverige

I den hÀr uppsatsen behandlas vad som Àr svÄrt för svenska invandrarelever nÀr det gÀller att lÀra sig svenska som andra sprÄk, bÄde utifrÄn mÄlen i kursplanen och vad elever och verksamma lÀrare generellt anser Àr svÄrt. I uppsatsen studeras Àven hur lÀrare kan arbeta för att elevernas sprÄkutveckling ska bli maximal. Materialet som uppsatsen bygger pÄ Àr dels fakta frÄn forskare och lÀrare inom Àmnet, dels en enkÀtundersÀkning som Àr gjord pÄ elever som gÄr i grundskolans senare del, samt intervjuer med tre lÀrare i svenska som andra sprÄk. EnkÀtundersökningen bestÄr mestadels av uppgifter eleverna sjÀlva skulle göra. NÄgon enstaka uppgift behöver de sjÀlva svara pÄ med egna ord.

Varför Àr minus sÄ svÄrt? : En studie om elevers uppfattningar kring subtraktion

Syftet med studien var att undersöka elevers uppfattning kring subtraktion och varför de uppfattar subtraktion som svÄrt. Detta utifrÄn vÄr egen erfarenhet att elever uppfattar subtraktion svÄrt vilket vi ocksÄ fann stöd för i litteraturen. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs tvÄ och fyra dÀr samma matematiska uppgifter gavs, bÄde muntligt i en kontext och skriftligt med symboler.Resultatet bekrÀftade vÄr uppfattning att elever tycker att subtraktion Àr svÄrt. Det visade ocksÄ tydligt att de muntliga uppgifterna var betydligt enklare för eleverna att lösa Àn de skriftliga. Baserat pÄ resultatet i denna studie och med stöd i litteraturen pÄstÄr vi att för en framgÄngsrik subtraktionsinlÀrning bör undervisningen utgÄ frÄn elevers verklighet och tidigare erfarenhet och gÄ hand i hand med additionsinlÀrning.

Statens makt över samhÀllsutvecklingen : försvarsmakten i Karlsborg

Under de senaste 200 Ären har försvarsmakten varit stÀndigt nÀrvarande i Karlsborg. Med utgÄngspunkt i begreppet makt har jag undersökt hur kommunen och företagarna i Karlsborg upplever denna militÀra nÀrvaro samt hur de hanterar den. Genom att utgÄ frÄn maktens tre ansikten har jag redogjort för hur Karlsborgsborna uppfattar makten. Jag har visat hur de anpassat och assimilerat sig efter de rÄdande förutsÀttningarna samt hur den otrygga situation de befinner sig i har pÄverkat kommunens företagande. Jag har Àven redogjort för de möjligheter och begrÀnsningar som försvarsmaktens verksamhet medför till kommunen. Information har samlats in med intervjuer som metodverktyg.

Morgonstund har guld i mun? : En studie om frukosttidens organisation i barnomsorgen

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att undersöka hur tiden organiseras kring perioden runt frukost inom barnomsorgen. UtifrĂ„n detta stĂ€lldes frĂ„ga om vad som styr tiderna för frukost till personalen samt en frĂ„ga till vĂ„rdnadshavare hur deras barn tas emot under frukosttiden. Ämnet undersöktes i en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie vilken genomfördes med hjĂ€lp av sociala media. WebbenkĂ€ter delades ut till en grupp pedagoger, till en grupp förĂ€ldrar samt i en vanlig statusuppdatering pĂ„ Facebook. Empirin samlades in genom Google Drive och bearbetades i kalkylprogrammen Excel 2013 och SPSS version 20.

Viracocha Inkas mytiska profetia : ett religionsvetenskapligt perspektiv pÄ andinsk mytologi

Studiens frÄgestÀllning har inriktats mot en kontroversiell tanke, en apokalyptisk sÄdan. Med frÄgan; Berodde Tawantinsuyus (dvs. inkas eget namn pÄ sitt rike) snabba fall pÄ en utsaga att det inom den andinska kosmologin, med fokus pÄ Inka, fanns en konsensus rörande kosmologisk apokalyptisism?, söktes svaret ur tvÄ vitt skilda traditioner. Den ena var att studera den konventionella andinska vetenskapens rön, dvs.

Hur kan formella ledare agera för att ha nytta av informella ledare?

Vi ville forma en helhetsbild av informellt ledarskap utifrÄn teori, stÀrkt av en empirisk undersökning, för att sedan svara pÄ hur formella ledare skall agera för att ha nytta av informellt ledarskap. UtifrÄn helhetsbilden av informellt ledarskap som vi genom teorin har skapat menar vi att informella ledare har tvÄ förmÄgor, empatisk förmÄga samt förmÄgan att tolka och klargöra uppgifter. Tack vare dessa förmÄgor Ätnjuter de ett stort förtroende hos medarbetarna. NÀr osÀkerheten i en organisation Àr stor finns ett behov av förstÄelse hos medarbetare. De informella ledarna skapar denna mening genom att tolka och klargöra budskap och rykten och vÀxer sig starka genom detta.

Interaktivt stöd vid introduktion av nyanstÀllda

Det Àr oftast upp till chefen att introducera en nyanstÀlld i företaget ochlotsa runt denne bland arbetsplatser och nya arbetskamrater. Det Àr denhÀr processen som det hÀr arbetet har behandlat, utvecklat och försöktunderlÀtta. Dels för chefen och dels för den nyanstÀllde.I undersökningen har en litteraturstudie, en teknisk analys, en iterativprototyputveckling och en implementering av en prototyp ingÄtt. Ilitteraturstudien har fokus legat pÄ omrÄdena webbdesign ochapplikationsdesign. Prototyputvecklingen har gÄtt genom tre iterationer,frÄn pappersprototyper till digitala bilder som anvÀnts som mall underimplementeringen av den slutgiltiga applikationen.Applikationen har utvecklats i .NET och C# mot en SQL databas.

Skapar skolan matematiksvÄrigheter?

Syftet med uppsatsen Àr att ge en bild av hur man i sex klasser, Är tre, sex och nio, arbetade för att utveckla elevernas matematiska tÀnkande och dÀrigenom förhindra svÄrigheter. Vi ville se om organiserandet av lÀrandet och sÀttet att kommunicera pÄverkade elevernas instÀllning till matematiken.I litteraturgenomgÄngen tar vi upp vad styrdokumenten sÀger om matematik, barnets matematiska utveckling, matematik i skolan, attityder till matematik samt teorier om matematiksvÄrigheter. I den empiriska delen beskriver vi hur vi utförde undersökningen i tvÄ steg; en elevenkÀt i skolÄr tre, sex och nio samt en kvalitativ del som genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med elevernas pedagoger. I resultatdelen redovisas bl.a. slutsatserna att grupperna var mer flexibla bland de yngre barnen, vikten av att anvÀnda öppna frÄgor och uppgifter dÀr vÀgen till lösningen var viktigare Àn svaret samt att eleverna i de olika skolÄren inte fann matematikÀmnet svÄrt men dÀremot trÄkigt.Konstateras kan att en del elever har matematiksvÄrigheter men mÄnga fÄr svÄrigheter i samband med undervisningen.

Att utvecklas genom arbetsminnestrÀning

Under mina första Är som obehörig lÀrare har jag arbetat med en elev med lindrig utvecklingsstörning. Eleven har genom sin lindriga utvecklingsstörning svÄrt att ta emot lÀngre instruktioner, hamnar eleven i nya situationer blir eleven stressad och eftersom eleven genomför sina uppgifter med stor noggrannhet hamnar eleven efter med skolarbetet. Syftet med studien var att se hur en elev som har lindrig utvecklingsstörning utvecklas genom att trÀna med ett arbetsminnestrÀningsprogram som heter Robomemo och hur resultaten kan sÀttas i ett integreringsperspektiv. Resultatet visade att eleven hade en stor utveckling bÄde om jÀmförelsen sker utifrÄn medelindexutvecklingen samt utifrÄn sitt eget startindex. Slutsatserna som kunde dras utifrÄn studiens resultat var kopplingen mellan arbetsminnet och möjligheten till inlÀrning Àr tydlig och att arbetsminnestrÀning kan ha en mycket positiv pÄverkan pÄ elever med lindrig utvecklingsstörning som Àr integrerade.

10- kamraterna

Sammanfattning Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka om lÀrarna Àr medvetna om varför de ska arbeta med 10-kamraterna och om hur medvetna eleverna sjÀlva Àr om varför de bör kunna 10-kamraterna. För att ta reda pÄ detta genomfördes en intervju med 3 olika lÀrare angÄende deras arbete kring 10-kamraterna. Resultatet av intervjuerna visar att alla lÀrare arbetade med 10- kamraterna och har gjort det ett tag. Men alla arbetade inte exakt pÄ samma sÀtt med 10- kamraterna. Enligt lÀrarna bör eleverna lÀra sig 10-kamraterna för det Àr anvÀndbart i mÄnga delar i matematiken.

Matematik i vÄr vardag: ser eleverna matematiken runt omkring
oss?

Detta examensarbete utförde vi i Är 2 i en skola i Haparanda kommun. Syftet var att undersöka om eleverna ser matematiken som finns runt omkring oss i vÄr vardag. VÄr studie utgick ifrÄn att vi i matematiken arbetade med olika vardagsnÀra uppgifter och samtidigt pratade och reflekterade med eleverna över vad som var matematik i de olika situationerna. Detta med syfte att fÄ eleverna att bredda sin syn pÄ var, nÀr och hur mycket vi anvÀnder oss av matematik i vardagslivet. Med eleverna gjorde vi bland annat stapeldiagram, lekte affÀr, utförde olika slags mÀtningar och bakade, samtidigt som eleverna fick fundera och efter varje pass sitta i grupp och diskutera vad som var matematik i detta arbete.

Sjuksköterskors upplevelse av hur arbetsmiljön pÄverkar omvÄrdnadsarbetet : En intervjustudie

Studier har visat att sjuksköterskors arbetsmiljö kan pÄverka dem i deras omvÄrdnadsarbete. Studien Àmnade intervjua sjuksköterskor om hur de upplevde att deras arbetsmiljö pÄverkade deras omvÄrdnadsarbete. Intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor pÄ ett sjukhus i VÀstsverige. Intervjuerna analyserades och manifesta meningsenheter, kopplade till studiens syfte, identifierades och kondenserades. Resultatet visade att det finns flera faktorer i sjuksköterskornas arbetsmiljö som de upplever pÄverkar dem i deras omvÄrdnadsarbete.

Aritmetikdopning rÀcker det? : En studie utförd i Ärskurserna 2 och 3

 Syftet med den hÀr studien var att undersöka om och hur aritmetikdopning av textuppgifter kan anpassas till elevernas kognitiva förmÄgor och förkunskaper samt om det Àr andra faktorer som pÄverkar elevernas möjlighet att lösa dem. Metoderna som anvÀndes var ett test med eget konstruerade aritmetikdopade textuppgifter samt intervjuer. Enligt resultaten hade aritmetikdopning en pÄverkan pÄ elevernas lösningsfrekvens dÀr de uppgifter som krÀvde lÀgst aritmetisk kunskap hade högst lösningsfrekvens. Intervjuerna tydliggjorde att det fanns en förstÄelse för att elevernas lÀsförmÄga, aritmetiska kunskapsnivÄ, begreppsförstÄelse och kognitiva förmÄga pÄverkar elevernas möjligheter att lösa textuppgifter. LÀrarnas uppfattning om att de behöver modellera hÄllbara strategier och metoder för att eleverna ska ges de bÀsta möjligheterna att lösa textuppgifter överensstÀmmer med forskningen.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->