Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt där målet är att förebygga och lindra lidande samt förbättra livskvalité hos patienter och närstående. Vården tillhandahålls utifrån ett helhetsperspektiv vilket innefattar andliga och existentiella frågor. Dessa frågor kan vara komplexa att hantera för sjuksköterskan. Arbetet kan därför kännas slitsamt och påfrestande men samtidigt vara berikande och utvecklande. Förmåga att bemästra svåra situationer underlättas av att sjuksköterskan har goda kunskaper om existentialfilosofi och livsfrågor samt får stöd i yrkesrollen.

Barnavårdscentralen (BVC) är en frivillig men väl socialt accepterad del av barnhälsovården i Sverige. Behovet av stöd på BVC har förändrats över tid och nu dominerar de psykosociala behoven. Barn är beroende av vuxnas omsorg. Eftersom en stor andel av förskolebarnen träffar en BVC-sjuksköterska har hon en viktig roll i att identifiera och hjälpa barn som är utsatta för omsorgssvikt. Syftet med studien är att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta familjer där de misstänker att barn kan vara utsatta för omsorgssvikt och hur de upplever de resurser de har till sitt förfogande för att hjälpa barn och familj.En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes och åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 300 barn i Sverige av cancer. Tidigare forskning visade att familjer ofta går igenom en krissituation där föräldrarna upplevde en ökad stress kombinerat med förnekelse, förtvivlan och ilska. Upp till 50 % av föräldrarna visade depressiva symtom i samband med cancerbeskedet.Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser, när deras barn drabbas av cancer.Metod: En systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Tio artiklar analyserades med en variant av innehållsanalys där kategorisering och tematisering ingår. Samtliga artiklar var etiskt granskade och har genomgått en kvalitetsgranskning med en modifierad granskningsmall.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur eleverna uppfattar textilslöjden. Jag ville ta reda på hur de uppfattar textilslöjden som ämne och även vad de anser att ämnet går ut på. Tycker eleverna de någon nytta av textilslöjden, eller är det ett ämne som tjänat ut sin roll? Eleverna går i årskurs 9 i en skola i Mellansverige. Intervjuerna har utförts som gruppintervjuer, fyra grupper med 3-4 elever i varje grupp.

Syfte: Att undersöka på vilket sätt postpartum depression identifieras hos nyblivna föräldrar och på vilket sätt screening med EPDS och påföljande stödjande samtal tillämpas av distriktssköterskor tjänstgörande på BVC i Uppsala län.Metod: Samtliga 98 distriktssköterskor som arbetar med BVC i Uppsala län inkluderades i enkätstudien. Svarsfrekvens utgjorde 60%. Enkäten bestod av 35 frågor.Resultat: Studien fann att EPDS-användning bland BVC-sjuksköterskor var hög, 51 av 59 använde EPDS och visade, bland de som hade besvarat enkäten, att det fanns en signifikant skillnad mellan EPDS-användning och vilken kommun distriktssköterskor arbetade i, och att det fanns ett signifikant samband mellan EPDS-användning och erhållen utbildning. Det fanns inget signifikant samband mellan EPDS-användning och tillgång till handledning. Riktlinjer för screening fanns på de flesta arbetsplatser, dock enbart för svensktalande mödrar.

I den här utvärderingen har vi undersökt hur de medverkande i ett förbättringsarbete har upplevt specificerade resursers inverkan på arbetsprocessen i förbättringsprojektet. Vi har också undersökt hur väl de resurserna överensstämmer med teorier om vilka förutsättningar som är viktiga för att skapa en lärande organisation enligt vår teoretiska ram. Utifrån våra resultat har vi också valt att komma med några förslag på förbättringar för framtida projekt. Utvärderingen har genomförts i en verksamhet som har implementerat Genombrottsmetoden i samarbete med Region Skåne Utvecklingscentrum. Respondenterna utgjordes av sammanlagt 21 personer fördelat på teamdeltagare, deras respektive enhetschefer och handledare.

Personer med demenssjukdom och krävande beteende utgör en grupp av vårdtagare som är omvårdnadskrävande och som kräver kunskap hos personalen. Ett vanligt sätt att möta krävande beteende är att använda olika former av begränsningsåtgärder. Studiens syfte var att beskriva personalens användning av begränsningsåtgärder inom vården av äldre med demensproblematik med krävande beteende. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats som en enkätstudie. Enkäten har tidigare använts för att mäta krävande beteende bland äldre personer samt användning av begränsningsåtgärder inom institutionell äldrevård.

Specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter inom anpassad grundskola beskrivs som komplex och varierade beroende p? lokala organisatoriska f?ruts?ttningar. Rollen pr?glas av en balans mellan individuellt st?d till elever och skol?vergripande arbete, vilket inkluderar samarbete med andra yrkesgrupper och bidrag till skolutveckling. Arbetsuppgifterna och yrkesrollen ofta otydligt definierade, vilket kan p?verka yrkesut?varnas uppfattning om sitt uppdrag och deras m?jligheter att bidra till en inkluderande skolmilj?. Syfte: Att unders?ka hur specialpedagoger uppfattar sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter samt bidra till f?rst?elsen av deras funktion i anpassad grundskola. Teori: Systemteori anv?nds f?r att analysera hur specialpedagogens arbete p?verkar skolsystemet p? individ-, grupp- och organisationsniv?. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med sju specialpedagoger i en st?rre svensk kommun med en fenomenografisk ansats. Resultat: Studien visar att specialpedagoger arbetar p? flera niv?er ? fr?n direkta insatser f?r elever till handledning av kollegor och strategiskt utvecklingsarbete.

I studien intervjuades 10 ungdomar om sina erfarenheter av att använda dator med talsyntes och inspelade böcker. De tillfrågades om i vilka situationer verktygen har kommit till nytta eller upplevts hämmande i deras lärande och skolsituation. På grund av stora skolsvårigheter har ungdomarna fått låna en bärbar dator av skolan. Den har de använt både hemma och i skolan. Tillsammans med föräldrar och lärare har de fått handledning vid kommunens Skoldatatek.

Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien är initierad av Socialstyrelsen och innehåller förutom bidrag till projekten även delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvärdering av projekten.Syftet med arbetet är att ge en bild av hur det är att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete.? Vilka är projektledarna?- Hur är deras arbetsklimat?- Vilka är deras arbetsuppgifter?- Vad driver dem?- Hur ser deras stöd ut?? Vad ser de som framgångsfaktorer och hinder för förebyggande arbete?? Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt?? Vilka mervärden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete?Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende på deras storlek, förankring i samhället, ideologi och historia. Detta är faktorer som i hög grad påverkar hur projekten drivs och därför också villkoren för projektledarna.Projektledarna i den här satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de ständigt måste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anställningsform därför ofta är tämligen osäker.

Larsson, Karin & Werner Olsson, Kristina, (2005). Flexibelt lärande, framgångsfaktorer ur ett elevperspektiv. (Flexible learning, success factors from a pupils perspective). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande examensarbete är att ta del av elevers tankar när det gäller flexibla studier på Komvux och därigenom försöka belysa vilka faktorer som är viktiga för att eleverna ska lyckas med sina studier samt fullfölja dem enligt plan. För att kunna hitta dessa faktorer har en kvalitativ undersökning gjorts där intervjuer har gjorts med elever som studerar och har studerat i s.k.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur specialpedagoger och en tjänsteman beskriver att deras uppdrag organiseras på de undersökta skolorna med särskilt fokus på skolutveckling. Följande frågeställningar utgjorde ett stöd för att uppnå studiens syfte.? Hur beskriver specialpedagoger och en tjänsteman det specialpedagogiska uppdraget och kompetensen i den utvalda kommunen?? Hur beskriver specialpedagoger och en tjänsteman den specialpedagogiska skolutvecklingen på de berörda skolorna? ? Vilka möjligheter/hinder uppfattar specialpedagoger och en tjänsteman att det finns för att förverkliga det skolutvecklande uppdraget?Teori: Utgångspunkten för studien var det specialpedagogiska uppdraget, sett ur en systemteoretisk ansats med tyngdpunkt i Bergs teori om frirummet. Viktiga begrepp för studien inom den systemteoretiska ansatsen var relation, makt, mandat och legitimitet.Metod: Studiens metod byggde på en fenomenologisk ansats med kvalitativa forskningsintervjuer som undersökningsmetod.Resultat: Studiens resultat visar att bland de specialpedagoger och den tjänsteman som varit representerade i studien beskrivs organisationen av specialpedagogens uppdrag utifrån vilket mandat och vilken legitimitet specialpedagogen erhåller och erövrar. De specialpedagoger i studien som erhåller ett tydligt mandat av rektor, har ett bättre utgångsläge angående erövrande av legitimitet bland arbetslagen och har därmed större möjlighet att utföra uppgifter enligt specialpedagogens examensförordning.

På grund av att patienter med demenssjukdom är mycket sårbara och blir beroende av andra för att må bra är det speciellt viktigt att formulera en vårdfilosofi inom demensvård. En personcentrerad vårdfilosofi för demensvård har utvecklats av flera forskare inom vårdvetenskap. Syftet är att bekräfta patienten genom att vara närvarande i mötet och genom att lyssna till och försöka tolka vad patienten berättar om sin situation. När patienten ges frihet och möjlighet att välja och bestämma över sin situation kan han/hon bättre bevara sin självkänsla och uppleva ett välbefinnande. Tidigare forskning visar att ledarskap har en avgörande betydelse för vårdutveckling.

Inledning: Ett psykiskt trauma kan ibland medföra utveckling av dissociativa symtom. Syfte: Studien undersökte vad som varit betydelsefullt för psykoterapeuten i det psykoterapeutiska arbetet med patienter med trauma och dissociation. Metod: En kvalitativ studie valdes. Fem legitimerade psykoterapeuter intervjuades, alla med lång erfarenhet av traumaterapi och psykodynamisk terapi. Resultat: I denna studie menar informanterna att trauma och dissociation är ett underskattat forskningsområde och betonar vikten av diagnosen, enkel PTSD och dissociativa störningar.

Den 1 februari 2007 bytte Lantmäteriet referenssystem till SWEREF 99. Anledningen till att kommuner, myndigheter och andra användare också bör byta till SWEREF 99 är att ett gemensamt referenssystem ger ett flertal fördelar, bland annat kommer informationsutbyte att underlättas inom Sverige och användare av GNSS mottagare (Global Navigation Satellite System) kommer inte att behöva bekymra sig över olika koordinatsystem.Syftet med denna C-uppsats på 10 poäng är att underlätta för kommuner och organisationer som skall byta referenssystem.En handledning för hur kommuner skall lägga upp arbetet med referenssystembytet samt vad kommunen bör ta hänsyn till under inmätningar av kompletteringspunkter som ligger till grund för kommunens transformation presenteras. Geografisk bunden information finns på ett stort antal förvaltningar och bolag inom kommuner och för att inte missa någon organisation vid ett referenssystembyte har vi gjort en undersökning av vilken data som bör transformeras. Kontroll av två transformationsfunktioner som finns i ArcMap jämförs med en transformation i programmet GTRANS och inmätta koordinater med GNSS teknik för att undersöka avvikelserna vid ett framtida byte av referenssystem.För att räta upp kommunens nuvarande referenssystem görs inmätningar med GNSS teknik. Detta för att punktkoordinater ska fås i såväl SWEREF 99 som frånsystemet.