Den här studien handlar om specialpedagogens roll som handledare i skolan. Syftet med studien är att undersöka om specialpedagoger handleder andra pedagoger och i så fall i vilken omfattning. Jag vill också ta reda på specialpedagogers, rektorers och andra pedagogers inställning till specialpedagoger som handledare. Studien genomförs med hjälp av intervjuer och enkäter till specialpedagoger, rektorer och andra pedagoger i en mellanstor svensk kommun. Jag har valt att använda diskursanalys för att analysera och tolka mina resultat.

Bakgrund: Alkoholberoende ?r en komplex och stigmatiserad sjukdom som kan v?cka starka k?nslor hos v?rdpersonal. Sjuksk?terskans erfarenheter kan d?rmed ha stor betydelse f?r kvaliteten p? v?rden som ges till denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksk?terskors erfarenheter i v?rden av patienter med alkoholberoende.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom handel respektive vård, har vi under lärarutbildningen fått se våra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen på utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker på arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förståelse och färdighet inom yrket. Syftet med studien är att beskriva handledningens funktion på APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll där.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Vårterminen 2009 Abstrakt Malmgren, Therese (2009) Handledning som arbetsverktyg för pedagoger. ( Guidance as a functional tool for educators) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola Syftet med denna studie var att försöka ta reda på hur pedagoger ville att handledning skulle vara utformad och vad den skulle kunna innehålla, för att kunna användas som ett regelbundet arbetsverktyg. Dessutom syftade den till att försöka ta reda på vad, om något, som behövde förändras på organisations-, grupp- och individnivå för att vara så meningsfull som möjligt. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer med sju personer, med semistrukturerade intervjufrågor. Av dessa sju var fyra stycken 1-7 lärare, två stycken 4-9 lärare samt en förskollärare. Resultatet visade att flera av intervjupersonerna ansåg att det var viktigt att kunna se sina fördelar och nackdelar, styrkor och svagheter, i ett handledningssamtal.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom handel respektive vård, har vi under lärarutbildningen fått se våra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen på utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker på arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förståelse och färdighet inom yrket. Syftet med studien är att beskriva handledningens funktion på APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll där.

Mitt mål som förskollärare är att alla barn ska ha möjlighet att utvecklas till självständiga individer. För att kunna uppnå det måste man som pedagog ha kunskapen om barns olikheter. Alla barn har behov men det är behoven som är olika. Ibland krävs det att man ändrar i miljön, ibland behöver den vuxne stöd och handledning i sitt arbete och ibland behöver pedagogerna till och med kompetensutveckling kring det aktuella ämnet. Detta behövs för att alla barns behov och förutsättningar ska tas i beaktande.

Syftet med vår undersökning var att synliggöra studenternas upplevelse av handledningen under den verksamhetsförlagda tiden i utbildningen. Vi problematiserade hur handledningen leder till en progression som möjliggör att studenterna kan uppnå lärandemålen under sin praktik. Detta gjorde vi genom att studera handledarteorier samt Malmö högskolas syfte med den verksamhetsförlagda tiden. Vi använde oss av en webbaserad enkätundersökning för informationsinsamlingen och analyserade resultatet efter de valda teorierna. I resultatet uppgav de tillfrågade studenterna en positiv bild av sin progression men vi anser i vår slutsats att handledningen till stor del inte getts på ett sätt som är förenligt med styrdokument och de handledningsteorier vi studerat..

The topic for this essay is tutoring for nurses. The study is about nurses who work in a nursing home for the elderly and who want to get tutoring and more education. Qualitative method was used and twelve nurses who worked in a nursing home were interviewed. The interviews were taped and written down. Then relevant quotes were picked out of the text and placed into eight different themes.

Specialpedagogisk handledning har enligt många forskare blivit ett svar på de förändringar som skett inom förskolan. Exempel på dessa förändringar är; förskolans övergång från Social-styrelsen till Skolverket, utbyggnaden av förskolan, tillkomsten av förskoleklass och inte minst de betydligt större barngrupper som idag blivit mer regel än undantag. I samband med övergången till skolverket blev förskolans föreståndare rektor, och ersatte den ledarroll tidiga-re föreståndare hade. I samband med detta dök en ny yrkeskategori upp, special¬pedagogen, som återfanns som handledare ? ett verktyg för förskola och skola i förändrings- och utveck-lingsarbeten.Studiens syfte var att undersöka om och på vilket/vilka sätt handledning har betydelse.

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.

Det är inte lätt för en examinator att hålla ordning på antalet arbetstimmar denne förväntas lägga på handledningstid för examensarbeten. Beroende på vilken typ av examensarbete det gäller och vilket budgetår (kalenderår) som är aktuellt kan olika regler gälla. EXIT är ett system där studierektorer kan lägga till budgetår och examinatorer.Genom att sedan specificera hur mycket arbetstid varje examinator skall lägga på handledning vid examensarbeten gör studierektorn det möjligt för examinatorerna att hålla reda på hur mycket tid de förväntas lägga på handledning och hur mycket tid de har kvar för det aktuella budgetåret. Även studenter har nytta av systemet eftersom de kan se vilka examinatorer som finns tillgängliga när de söker examensarbeten..

AbstractThis thesis discusses and analyses a 19th century female author's vanishing from history. The study investigates social relationships as figured and described in the epistolary form, based on letters between the author herself and different members of her family. It also tries to identify the author's position and situation in her time and society according to important themes and motifs in her novels. The main purpose is not to reconstruct history, but rather to show the many complex histories that can also be described, apart from the simplified and generalized one. The aim of this study is to, from a post-structuralist perspective, analyze the position of author Marianne Lundegård-Hagberg, and her role as a performative, discursive person that history forgot..

Berntsson, Jennie och Rosell Mughal, Fatima (2007). Konflikthantering i handledning- En fingervisning om specialpedagogens uppdrag. (Handling conflicts in supervision- A hint about the mission of teaching in special needs education.) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Avsikten med vårt arbete var att bidra med kunskap om specialpedagogens syn på sitt uppdrag vad gäller handledningssituationen samt hur specialpedagogen kan agera då en konflikt uppstår i handledningssituationen.

Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida lärarprofessionalism kring läsfrämjande insatser växer fram i relationer. Syftet är också att utforska speciallärarens- och förstelärarens roll som kvalificerad samtalspartner samt undersöka om relationell handledning möjliggör för lärare att förändra och utveckla undervisningen gällande läsfrämjande insatser. Ytterligare ett syfte är attundersöka om det genom relationell handledning går att bygga en bro mellan specialpedagogik och pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och studiens design ligger inom ramen för aktionsforskning. Kvalitativ data har samlats in genom observationer, intervjuer och loggbok och resultatet har analyserats utifrån hermeneutisk metod med stöd i det sociokulturella- och pragmatiska perspektivet, intersubjektivitetsteori samt systemteori.

Syftet med studien är att se hur begreppet handledning med fokus mot handledningssamtalens innehåll, form och funktion uttalas, konstrueras och legitimeras av förskollärarstudenter. Som metod har nio förskollärarstudenter i sin sista utbildningstermin intervjuats genom fokusgruppssamtal. Analysförfarandet utgår från Faircloughs tredimensionella analysmodell, diskursiv praktik, text och social praktik. Analysen utgår från frågorna vad som sägs och hur det sägs om handledning. Social praktik, i den här studien förskolan, och diskursiv praktik, där texter produceras och konsumeras, ses i ett dialektiskt förhållande.