Syftet med studien är att belysa hur enhetschef och sjuksköterska utövar sitt ledarskap samt hur omsorgspersonalen uppfattar och förhåller sig till fenomenet med olika budskap och förhållningssätt, i utövandet av detta ledarskap. Frågeställningarna är följande:1. Hur utövas ledarskapet av enhetschef respektive sjuksköterska med aspekt på ett salutogent kontra patogent perspektiv?2. Kan enhetschef respektive sjuksköterskas direktiv uppfattas som ett dubbelt ledarskap?3.

Målet med examensarbetet har varit att ta fram ett fungerande förslag på befintligt vattensystem mellan motor och retarder, som är billigt, monteringsbart, har låg vikt och lång livslängd i fordon. Retarder är en hjälpbroms och har som främsta uppgift att minska slitage på de ordinarie bromsarna.För att lösa detta gjordes först en nulägesbeskrivning där kylvattenröret kartlades. Därefter intervjuades Scania personalen på Retarder och det resonerades kring tidigare konstruktioner gjorda på området.De teorier som användes var monteringsanpassad konstruktion (DFA), tillverkningsanpassad konstruktion (DFM), miljöanpassad konstruktion (DFE), feleffektanalys (FMEA) och Scania produktions system (SPS).För att säkerställa vilken typ av material och tillverkningsmetod som ska användas i konstruktionen gjordes ett "out of the box" tänkande. Informationen som framkom pekade på att dimensionen borde optimeras, det betydliga materialet ändras och att fästena på kylvattenröret borde elimineras. Detta för att erhåll en billigare, lättare och mer monteringsvänligare konstruktion.Konstruktionsförslaget är ett kylvattenrör med fästen som är av bockad plåt och som monteras på gummirör för att dämpa vibrationerna.

Att tala illa om chefen är något som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till är såpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med känner igen denna jargong. Vårt intresse för detta ämne startade med just denna typ av igenkännande från vår egen tid i arbetslivet. Funderingen som väcktes hos oss var således, varför är det så här? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förståelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i Västsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssätt baserat på en hermeneutisk vetenskapssyn.

Att tala illa om chefen är något som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till är såpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med känner igen denna jargong. Vårt intresse för detta ämne startade med just denna typ av igenkännande från vår egen tid i arbetslivet. Funderingen som väcktes hos oss var således, varför är det så här? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förståelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i Västsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssätt baserat på en hermeneutisk vetenskapssyn.

Att tala illa om chefen är något som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till är såpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med känner igen denna jargong. Vårt intresse för detta ämne startade med just denna typ av igenkännande från vår egen tid i arbetslivet. Funderingen som väcktes hos oss var således, varför är det så här? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förståelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i Västsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssätt baserat på en hermeneutisk vetenskapssyn.

Syftet med studien var att undersöka och analysera löneprocessen vid LKAB. Detta med fokus på de moment som rör interaktionen mellan chef och medarbetare. För att uppnå syftet har tolv kvalitativa intervjuer gjorts med chefer och fackligt förtroendevalda. Intervjuerna med de fackligt förtroendevalda är främst för att skapa en bild av dagsläget samt för att få en ökad förståelse för löneprocessen sett ur deras synvinkel. Resultatet visar på att det finns en tvetydighet i direktiven vilket skapar en osäkerhet bland både chefer och medarbetare.

Att tala illa om chefen är något som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till är såpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med känner igen denna jargong. Vårt intresse för detta ämne startade med just denna typ av igenkännande från vår egen tid i arbetslivet. Funderingen som väcktes hos oss var således, varför är det så här? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förståelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i Västsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssätt baserat på en hermeneutisk vetenskapssyn.

Kunskap är fakta och information som en individ erhållit och utvecklat genom erfarenhet och utbildning. Med tyst kunskap menas den kunskap som är högst personlig, svår att formulera och finns vanligtvis i de färdigheter samt rutiner som en individ besitter. Under de senaste åren har betydelsen av kunskap i näringslivet stigit dramatiskt och skiftat från att vara en resurs bland många till att bli den främsta resursen. Det är viktigt för en kunskapsintensiv verksamhet att omvandla tyst kunskap till strukturkapital, för att kunskap ska stanna kvar i organisationen vid bortfall av personal. Detta är grunden för kandidatarbetet som syftar till att ta reda på hur tyst kunskap sprids inom en specifik avdelning på det tekniska konsultföretaget WSP.

Kommunikation finns i allt vi gör och används dagligen, vi omges även dagligen av organisationer som på olika sätt påverkar våra liv. Den kommunikation som då sker inom organisationer är den interna och formella kommunikationen, det vill säga ett informationsutbyte mellan ledning och medarbetare. Kommunikation beskrivs främst som en funktion för utbyte av information och kan delas in i två processer. Den enkelriktade som kopplas samman med Shannon & Weavers kommunikationsmodell från 1940 ? talet, samt den dubbelriktade processen som hör samman med Newcombs modell.

Denna studie är en magisteruppsats i socialpsykologi inom programmet personal och arbetsliv vid Växjö Universitet. Syftet med studien är att undersöka hur förändringsprocessen från manuellt till ett i huvudsak datoriserat arbete skett på två arbetsplatser, samt undersöka hur personalen upplevt processen. Tidigare forskning, vilken jag tar upp i studien, visar att upplevelsen påverkas av faktorer såsom ålder och kön, motivation, social gemenskap, egenkontroll, delaktighet, förändringens faser, tilltro till ledningen, datorinteraktionen, datorstöd och acceptans för datasystemet.Arbetsplatserna i studien är Försäkringskassan i två län, ett i södra Sverige och ett i norra Sverige. Anledningen till att jag valde just dem är att de samtidigt införde det nya datasystemet som innebar en övergång från manuellt arbete till ett arbete huvudsakligen styrt av datorn. Personalens uppfattning av datasystemet i de båda länen, skiljer sig dock åt mycket enligt den mätning som genomförs två gånger varje år.

Syftet med denna magisteruppsats var att genom en litteraturstudie försöka fastställa vad de krav som arbetsmiljölagen ställer innebär för skolans arbete. Arbetet har haft skolans kemiundervisning som utgångspunkt, men resultaten är tillämpliga på all skolverksamhet. Målet var att klargöra vilka lagar och förordningar som gällde inom arbetsmiljöområdet, samt vilket ansvar som då låg på skolförvaltning, rektor och lärare. En annan viktig fråga var hur ansvaret förflyttades mellan olika beslutsnivåer inom skolan.Resultaten tyder på att arbetsmiljöarbetet är eftersatt inom skolvärlden. Rektorer och personal tilldelas ansvar som de inte inser omfattningen av eller är förberedda för.

Organisationskultur har länge varit föremål för en mängd studier då den anses ha en stor påverkan på organisationerna. En organisations värderingar är en del av dess kultur och värderingarna sägs ha många positiva effekter på organisationen. Organisationsvärderingar hjälper organisationens medarbetare i deras handlande och det är därför möjligt att styra organisationen och dess agerande genom värderingarna. Organisationsvärderingarna kan också bidra till att göra organisationen mer effektiv på så sätt att de gör att alla i organisationen fokuserar på rätt saker, vilket i sin tur leder till goda resultat. En förutsättning för att detta ska ske är att organisationens medarbetare känner till värderingarna och för att de ska göra det så måste värderingarna kommuniceras till dem.

Detta är en fenomenologisk studie där jag med utgångspunkt i ett socialpsykologisktperspektiv undersöker hur känslor av skam och stolthet kommer till uttryck i utsagor omsjälvbild. Mitt material utgörs av fokusgruppsintervjuer där enhetschefer i Stockholms Stadutvärderar sitt deltagande i grupphandledning ur ett ledarskapsperspektiv. Materialet är endel i ett större forskningsprojekt kallat Stockholmsprojektet där Kompetensfonden,Riddarfjärden AB och Karolinska Institutet samarbetade. Mitt teoretiska ramverk har ettsociologiskt perspektiv med teorier kring social interaktion, sociala band och system.För att öka förståelsen av chefers ?inre? perspektiv har jag utifrån transkriberadefokusgruppssamtal, som handlar om erfarenhet av deltagande i chefsgruppshandledning,undersökt hur chefer uttrycker vad som format förändrad självbild och påverkat derasväxande i sitt ledarskap.

Examensarbetet är utfört sommaren och hösten 2005 på sektionen arbetsmiljö och säkerhet (PBAM) på Holmen Paper AB, Braviken. Braviken har i dagsläget inget certifierat system för arbetsmiljöarbetet. Företaget har inte beslutat om de ska certifiera sig, däremot har det bestämts att ett certifieringsbart arbetsmiljöledningssystem ska utvecklas till slutet av december 2005. Syftet med examensarbetet är att börja ta fram ett certifieringsbart arbetsmiljöledningssystem. Arbetet med att ta fram arbetsmiljöledningssystemet utgår från standarden OHSAS 18001 (2001).

Syfte: Vårt syfte är att analysera medarbetarsamtal ur aspekterna samtalsmetodik, medarbetarsamtalets struktur, genus, företagskultur och utbildning samt ledarskap för att se dess betydelse för samtalet.Frågeställningar: Våra frågeställningar är vilka behov det finns för medarbetarsamtal, hur samtalen uppfattas av medarbetarna, hur grunden läggs till givande och utvecklande samtal samt vilka svårigheter det finns med att implementera en modell för medarbetarsamtal i en verksamhet.Metod: För att uppnå vårt syfte har vi utfört intervjuer med två områdeschefer på Helsingborgs lasarett samt genomfört en mindre omfattande frågeformulärsundersökning hos medarbetarna på undersökta områden. Teoretiska perspektiv: För att få en ökad förståelse för hur medarbetarsamtalen kan användas, vikten av samtalets struktur, vad genusaspekten har för innebörd, vilken betydelse företagskultur har, hur viktigt det är med utbildning samt ledarskapets roll i samtalet har vi som undersökare studerat olika teorier kring hantering av medarbetarsamtal. Detta har vi återgett genom text och modeller.Empiri: Vi har valt att undersöka två verksamhetsområden på Helsingborgs lasarett, internmedicinen och akutenheten. Undersökningen har genomförts med intervjuer och ett frågeformulär. Intervjuerna har gjorts med områdescheferna för respektive enhet och frågeformuläret har besvarats av medarbetarna på dessa enheter.