Motivation är drivkraften till mänskligt agerande, värderande och produktivitet. I skolan är detta ett aktuellt begrepp då motivation till lärande är en betydande del av en elevs utveckling inom skolan. Lärare får därmed dagligen försöka hjälpa elever skapa motivation till lärande för att de ska klara de utsatta målen som finns i läroplanen. Det är en svår uppgift att som lärare stödja elever i deras skapande av motivation till lärande. Begreppet motivation till lärande är inget outforskat område, däremot ett viktigt fenomen som jag tyvärr känner inte uppmärksammas nog mycket inom lärarutbildningen eller tydliggörs i de beslut som tas inom skolan.

Datum: Juni 2011 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp  Författare: Nathalie Johansson, Michaela Toth och Linda Westin Handledare: Esbjörn Segelod Titel: Belöningssystem- en fallstudie på Volvo CE om vad de anställda anser om företagets förmåner samt vilka faktorer som motiverar dem. Nyckelord: Belöningssystem, motivation, inre belöningar, yttre belöningar, förmåner & Behovsteorier Problem: Företagen har idag blivit allt mer beroende av sina anställda för att kunna drivas effektivt och överleva på lång sikt. Det är viktigt att de anställda arbetar mot verksamhetens mål men det är även viktigt att de anställda ser företaget som en attraktiv arbetsgivare, dels för att få behålla medarbetare och dels för att kunna rekrytera. För att säkerställa att det sker använder sig företag av belöningssystem. Inom belöningsbegreppet ingår olika sorters belöningar som fungerar som verktyg till företagen så att de ska kunna uppfylla sitt syfte. Individer motiveras av olika faktorer vilket gör det komplicerat för företag att veta vilka belöningar som är de optimala.

Sveriges lantbrukare blir äldre och äldre. År 2010 är var fjärde lantbrukare 65 år eller äldre vilket innebär att många gårdar står inför ett stundande generationsskifte. Ett lantbruksföretag omfattar ofta mycket kapital och företaget påverkar bland annat familjen, grannar och finansiärer. Därför innebär ofta ett generationsskifte många viljor och önskemål från intressenterna i och runt företaget. Eftersom ägaren tar det slutgiltiga beslutet angående hur generationsskiftet ska genomföras fokuseras denna studie på den äldre generationens tankar och beslut kring ett generationsskifte.

Syftet med denna studie är främst att undersöka i vilken mån eleverna i årskurs 1 på gymnasiet kan sägas ha självtillit i ämnet matematik och vad lärare gör för att öka deras motivation. Utifrån svaren på frågeställningarna diskuteras sedan kort vilken betydelse studiens resultat får i undervisningen, vad statens utredningar föreslår i sammanhanget och på vilka sätt lärare kan skapa en miljö som specifikt ökar elevernas självförtroende i ämnet. För att ge svar på studiens frågeställningar har en elevenkät besvarats av gymnasieelever från två olika program, där frågorna anknutits och tolkats utifrån ett antal motivationsteorier. Motivation och självtillit inom ett område är intimt sammankopplat enligt flera motivationsteorier, därför tar undersökningen sitt avstamp bland annat från attributionsteorin, prestationsmotivationsmodellen och humanistiska Behovsteorier. För att i diskussionen kunna tillföra vad lärare redan i dag gör för att öka elevernas motivation har även lärare observerats under deras matematiklektioner.