Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information, som kan hjälpa sjuksköterskan att få insyn i patientens omvårdnadsbehov under rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via fulltextdatabasen ELIN (Electronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Sökorden cardiac*, rehab* AND nurs* användes. Litteratururvalet till resultatet utfördes genom att läsa titlar, abstrakt och sedan utfördes en kvalitetsgranskning av artiklarna efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier. Omvårdnadsbehoven som framkom vid artikelgranskningen evidensgraderades med hjälp av en graderingsskala modifierad efter Bahtsevani.

Vad innebär lycka för de arbetslösa boende på orten Bengtsfors som under många års tid kantats av negativa händelser i form av nedläggningar av industrier? Hur ser livet ut för dessa människor, vilka förändringar i vardagen sker när man förlorar sitt arbete? Kan dessa individer känna lycka och uppnå lyckoeffekter under andra förhållanden, utan ett arbete?Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur arbetslösa individer på en nedläggningsdrabbad ort ser på sitt liv, sin lycka och sin framtidstro. Upplevs lyckan annorlunda beroende på kön, ålder, utbildning eller familjesituation?Jag kommer att diskutera begreppen arbetslöshet, motivation, tillfredställelse, identitet och lycka utifrån de utvalda intervjupersonernas vardag och utifrån Abraham Maslows motivations- och Behovsteori, Anthony Giddens teorier om identitet, tillfredställelseteorin, den affektiva teorin samt hybridteorin.Sammanfattningsvis visar min undersökning på att kön och ålder inte har någon betydelse för en persons lycka och tillfredställelse. Utbildning och civilstånd visade sig ha betydelse för lycka och tillfredställelse men det verkar vara grundinställningen till själva livet som är den avgörande faktorn.

Syfte: Att belysa faktorer i bemötandet från vårdpersonal som är gynnsamma i vården av patienter med kronisk smärta.Teoretisk referensram: Smärta är en subjektiv upplevelse påverkad av patientens kontext. Maslows Behovsteori har använts som referens till vilka behov patienter måste få tillgodosedda för att kunna uppnå välbefinnande, uppleva hälsa och livskvalitet. Erikssons omvårdnadsteori om lidande har använts för att ge en djupare bild av smärtans komplexitet. Metod: Denna studie är utformad som en systematisk litteraturstudie. Urvalet inkluderade alla patienter med kronisk smärtproblematik utan hänsyn till bakomliggande orsaker. Resultat: Patienter med kronisk smärta uppger fem områden; kunskap skapar trygghet, smärtbekräftelse, vikten av en fungerande vårdkedja, patientens ställföreträdare, subjektiva upplevelser som utgångspunkt för smärtbehandling som betydelsefulla i deras vårdkontakter. Patienter upplever att det centrala är att få sin smärta accepterad för en fungerande vård.Slutsats: Resultatet påvisar vikten av att patienten känner sig bekräftad och trodd på av vårdpersonalen i sin smärtredogörelse.

I studien undersöker vi vilka faktorer som bidrar till ett välfungerande arbetsteam utifrån ett arbetstagarperspektiv. Vi har avgränsat oss till en kommunal verksamhet och mer specifikt till två tillagningskök som genomgått en omorganisering. Vi har genomfört åtta intervjuer med två arbetsteam som vi valt att kalla Hagaboda och Rosalund. Vi har då använt oss av en kvalitativ metod och utgått från en hermeneutisk ansats. Vi har utgått från fyra olika teorier Abraham H Maslows Behovsteori, Jack R Gibbs kommunikationsmönster, Robert Karsek och Töres Theorell utvecklande krav- kontroll och stödmodell samt Karl Marxs alienationsteori.

Syfte: Att belysa faktorer i bemötandet från vårdpersonal som är gynnsamma i vården av patienter med kronisk smärta.Teoretisk referensram: Smärta är en subjektiv upplevelse påverkad av patientens kontext. Maslows Behovsteori har använts som referens till vilka behov patienter måste få tillgodosedda för att kunna uppnå välbefinnande, uppleva hälsa och livskvalitet. Erikssons omvårdnadsteori om lidande har använts för att ge en djupare bild av smärtans komplexitet. Metod: Denna studie är utformad som en systematisk litteraturstudie. Urvalet inkluderade alla patienter med kronisk smärtproblematik utan hänsyn till bakomliggande orsaker. Resultat: Patienter med kronisk smärta uppger fem områden; kunskap skapar trygghet, smärtbekräftelse, vikten av en fungerande vårdkedja, patientens ställföreträdare, subjektiva upplevelser som utgångspunkt för smärtbehandling som betydelsefulla i deras vårdkontakter. Patienter upplever att det centrala är att få sin smärta accepterad för en fungerande vård.Slutsats: Resultatet påvisar vikten av att patienten känner sig bekräftad och trodd på av vårdpersonalen i sin smärtredogörelse.

I detta examensarbete belyser vi historiska strukturer och aktörer inom läraryrket och vi undersöker varför lärarstudenter vid Malmö högskola väljer att utbilda sig till lärare. Vi vill även se om det föreligger något rationellt investeringsbeslut bakom lärarstudenternas beslut att läsa till lärare eller om det finns andra faktorer, såsom inre eller yttre motivation. Vi genomförde en webbenkätundersökning som bestod av 3 sakfrågor och 10 åsiktsfrågor. Totalt deltog 277 av 880 första års lärarstudenter vid Malmö högskola i vår undersökning. Vi har analyserat lärarstudenternas motiv till att välja läraryrket dels utifrån en arbetsmarknadsekonomisk teori, nämligen humankapitalteorin, och dels utifrån fyra generella motivationsteorier, som är Behovsteori, balans- eller jämviktsteorin, förstärkningsteorin och förväntningsteorin. Som motiv till att bli lärare har flertalet av lärarstudenterna bland annat angett att de vill arbeta med barn, fostra elever till demokratiska medborgare, påverka och förändra samhället, sprida kunskap samt att de tycker att läraryrket är ett meningsfullt yrke. Majoriteten av lärarstudenterna har svarat att de upplever att lärarlönen är låg och ingen har valt läraryrket på grund av hög lön eller god löneutveckling, vilket säger emot humankapitalteorins beslutsregel. Vår slutsats är att mycket tyder på att det inte är ekonomiska faktorer som motiverar lärarstudenter vid Malmö högskola till att utbilda sig till lärare. Flertalet av lärarstudenterna har angett orsaker som går att relatera till inre motivation..

Att arbetstagaren innehar arbetsmotivation är ett nödvändigt och avgörande fenomen inom alla företag runt om i världen. Forskningen kring ämnet är bred men långt i från avslutad.Föreläggande studie kommer endast att fokusera på de stora drag som uttalats under 1900-talets forskning. Därför att det dels är de studierna som än i dag utgör en bas för inspiration för mycket forskning inom området. Samt att arbetsgivare och chefer inspireras av dessa än idag.Studiens syfte är att studera arbetsmotivationen på avdelning Y på företag X. Avdelning Y innefattar krävande arbetsuppgifter och syftet med föreläggande studie är därför att utforska vad som motiverar just dessa arbetstagare.En stor del av den tidigare forskning som formulerats inom området utgår från en kvantitativ ansats, medan denna fallstudie utgår från en kvalitativ ansats.

Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som kan påverka arbetsmotivationen hos undersköterskor som arbetar inom äldreomsorgen, sett utifrån deras perspektiv. De två formulerade frågeställningarna är; Vilka faktorer beskriver undersköterskor att de motiveras av i sitt arbete inom äldreomsorgen samt Vilka motivationsfaktorer kan urskiljas som mest framträdande utifrån undersköterskornas beskrivningar. Studiens empiri bygger på enkätundersökningar utifrån undersköterskors perspektiv och urvalet innefattar 81 undersköterskor som arbetar på olika äldreboenden i Uppsala. Den teoretiska referensramen består av både Granboms och Deci & Ryans definition av inre och yttre motivation, samt Maslows Behovsteori. Vidare utgår studien från tidigare forskning som behandlar vad undersköterskor som arbetar inom långtidsvård tillskriver för meningsfullhet i sitt arbete, samt forskning som behandlar arbetstillfredsställelsen bland undersköterskor som arbetar på vårdboenden.

Syftet med den här studien var att genomföra en undersökning som beskriver sex intervjupersoners resonerande kring deras upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Detta har jag gjort genom att studera hur intervjupersonerna resonerade kring tre faktorers betydelse i relation till deras arbete och rörlighet på den svenska arbetsmarknaden. Dessa faktorer var privatekonomi, kompetensnivå och turordningsregler. Syftet var dessutom att undersöka hur intervjupersonerna såg på inre och yttre faktorer i relation till, vad intervjupersonerna berättade om sin arbetssituation. Att individer till en viss grad kan uppleva sig inlåsta kan enligt tidigare forskning leda till sjukskrivningar. Empirin är insamlad genom sex stycken djupintervjuer med personer som har ett arbete och studien behandlas med kvalitativ metod.

Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn? god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf? kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i fr?mjandet av patientens natts?mn. Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p? en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.

Denna uppsats är delvis ett samarbete med ett projekt inom Försäkringskassan. Deltagarna i projektet är mellan 19 och 30 år och erhåller alla aktivitetsersättning. Inom projektet är två coacher/aktivitetssamordnare anställda. Projektets syfte är att i ett långsiktigt perspektiv förbättra arbetsförmågan hos deltagarna. Vår förhoppning är att genom denna studie finna de framgångsrika komponenter eller ?nycklar? som kan underlätta vägledningssituationer med vilsna eller omotiverade sökande.

Sveriges lantbrukare blir äldre och äldre. År 2010 är var fjärde lantbrukare 65 år eller äldre vilket innebär att många gårdar står inför ett stundande generationsskifte. Ett lantbruksföretag omfattar ofta mycket kapital och företaget påverkar bland annat familjen, grannar och finansiärer. Därför innebär ofta ett generationsskifte många viljor och önskemål från intressenterna i och runt företaget. Eftersom ägaren tar det slutgiltiga beslutet angående hur generationsskiftet ska genomföras fokuseras denna studie på den äldre generationens tankar och beslut kring ett generationsskifte.

Idag är CSR (Corporate Social Responsibility) ett ämne som har blivit mycket populärt och viktigt bland företag att arbeta med. Orsakerna till detta är många, bland annat för att stärka sitt varumärke och bli mer konkurrenskraftig samt att kunna kopplas ihop med ansvarsfullt företagande. Ett annat mål med ett företags CSR-arbete kan vara att öka motivationen hos medarbetarna för att uppnå bättre resultat. Detta är syftet med denna rapport. Att undersöka huruvida ett företags CSR-arbete påverkar de anställdas motivation.

Trots den ostabila lönen som oftast utgörs i form av provision, väljer många att arbeta som fastighetsmäklare. Statistiken visar att antalet fastighetsmäklare ökar för varje år som går och inte en enda gång under dessa år visar det motsatsen. I och med det riktar sig studien mot om det är belöningssystem som motiverar fastighetsmäklare i slutändan eftersom de fortsätter vara verksamma inom branschen. Det finns två typer av belöningar som vi kan utgå ifrån, dessa är finansiella och icke-finansiella belöningar. Finansiella belöningar består av provision, lön och olika typer av förmåner samtidigt som de icke-finansiella innebär uppskattning, beröm eller kundnöjdhet.

Arbetslösa ungdomar är ett problem i dagens samhälle och kunskaperna om de projekt som finns om ungdomsprojektens innehåll, vilka deltagarna är, vilka resultat som uppnås och hur de uppnås är liten. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur ett ungdomsprojekt kan påverkar en individ och se vad olika insatser kan ge för effekter och hur denna effekt uppstår hos individen. Syftet besvarades genom att finna svar på följande frågeställningar:? Vad anser de intervjuade före detta deltagare i Green Team varit betydande insatser?? Vilka effekter har dessa insatser haft på deltagarna?? Hur kan det förklaras att insatserna gett de effekter som uppstått? Kvalitativa intervjuer valdes som metod för att svara på frågeställningarna då det krävdes för att få informantens egen upplevelse av sin situation innan, under och efter Green Team. Två före detta deltagare i projektet Green Team intervjuades.