Syftet med studien var att undersöka skolledares samverkan med specialpedagoger och hur det specialpedagogiska arbetet sker med elever som behöver särskilt stöd på gymnasienivå. Jag valde att belysa frågor om skolledares mandat och hur de motiverar sina möjligheter att förverkliga en skola för alla. Den teoretiska bakgrunden presenterar en historisk framväxt av den svenska skolan med påverkan av samhället och de förändringar som sker. En del gestaltade förändringen i samhällssynen kring elever med särskilt Behov, hur specialpedagogiken har vuxit fram och vilka lagar och förordningar som ligger till  grund för elever i Behov av särskilt stöd samt begreppet en skola för alla. Här återgavs även vilka normativa krav som ställs på skolledare och hur ett framgångsrikt pedagogiskt ledarskap ser ut för att möta dagens Behov i skolverksamheten. Metoden som använts för empirisk insamling är den kvalitativa metoden i form av semi/öppna intervjuer. Urvalet har varit två skolledare på två olika gymnasieskolor.I resultatdelen framkom det att skolledarna samverkar med specialpedagoger och att de ser den specialpedagogiska yrkesrollen som väldigt viktig i verksamheten för både elever, lärare och rektorer.

Att leva med svår kronisk hjärtsvikt har beskrivits som att vara i dödens väntrum och tidigare forskning har visat att personer med hjärtsvikt inte får tillgång till palliativ vård. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av Behov och tillgång till palliativ vård för personer med hjärtsvikt. Metoden som användes var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Utifrån resultatet framkom tre kategorier och 11 underkategorier. Den första kategorin var; ?Att få vara hemma i trygghet? med underkategorierna; att vara hemma, att få kontinuitet, palliativt specialistteam, att få medicinsk symtomlindring, att ha kunskap och att få tillgänglighet.

Syfte: Studiens övergripande syfte var att undersöka hur specialpedagoger beskriver åtgärder avsedda att stödja och utveckla elevers lärande inom kommunal vuxenutbildning. Studien har även undersökt hur specialpedagoger beskriver elever i Behov av stöd och om det finns några specifika svårigheter.Teori: Studien har en sociokulturell ansats. Lärande och utveckling ses som kommunikativa processer. Grunden för lärande är interaktion och samarbete. Vygotskys begrepp mediering innebär olika former av stöd i läroprocessen.

Syfte: Syftet med studien har varit att belysa pedagogers varierande uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan. Frågeställningar:? Vilka Behov av specialpedagogiska insatser identifieras av pedagoger?? Vilket innehåll beskriver pedagoger att specialpedagogiska insatser har i förskolan?? Hur beskriver pedagoger betydelsen av specialpedagogiska insatser?Teori: Studiens teoretiska ram har inspirerats av fenomenografin vilket ses som andra ordningens perspektiv, och handlar om hur någon upplever något. Fenomenografi som ansats har utgångspunkten att beskriva variationer i olika sätt att uppfatta ett fenomen. Det empiriska materialet i studien grundar sig på pedagogers uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan.Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ ansats, där fokusgruppintervjuer tillsammans med intervjuguide, innehållande fem olika typer av frågor.

Syftet med min studie är att öka kunskapen kring ensamkommande flyktingbarns psykosociala hälsa under deras första tid i Sverige, vilka Behov av psykosocialt stöd de har och hur stödgrupper skulle kunna vara en ändamålsenlig metod för att tillgodose dessa Behov. I sökandet efter dessa svar undersöker jag dels metoder och mål med stödgrupper för barn och ungdomar, dels ensamkommande flyktingbarns unika situation och psykosociala status under deras första tid i Sverige.Mina frågeställningar är följande;1. Vilka Behov av psykosocialt stöd har ensamkommande flyktingbarn som nya i Sverige?2. Hur och i vilka syften arbetar man med stödgrupper för barn och ungdomar?3.

Döden angår oss alla och vår kulturella bakgrund har stor betydelse för hur vi möter den. Palliativ vård fokuserar på att ge stöd och lindring till döende patienter för att öka deras livskvalitet. Av Sveriges invånare har var sjätte utländsk bakgrund och detta ställer andra och delvis nya krav på sjukvården. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans palliativa omvårdnad till patienter från andra kulturer. Studien är en litteraturöversikt där tolv artiklar analyserats utifrån syftet.

Mitt arbete beskriver tillvägagångssättet för hur ett åtgärdsprogram tas fram och genomförs. Det börjar med att information samlas in om eleven, informationen analyseras och utmynnar i en precisering av elevens Behov. När man arbetar med barn i Behov av stöd är det viktigt att söka stärka barnens självuppfattning och självtillit genom att utgå från deras starka sidor. Åt- gärdsprogram upprättas under ett möte med elever och föräldrar. Programmet ska bland annat beskriva elevens situation, mål, tillvägagångssätt och ansvariga.

Uppsatsen behandlar små kunskapsföretags Behov av kunderbjudande från sin bank. Kunskapsföretag har en annorlunda struktur än de ?traditionella? företag som en bank vanligtvis hanterar eftersom värdeskapandet sker genom kunskap. Följden blir att det sällan finns Behov av stora investeringar hos kunskapsföretag och de investeringar som görs sker med redan intjänade medel. Föreningssparbanken har därför haft en önskan att fördjupa sina relationer med kunskapsföretag för att kartlägga vilka Behov som finns av bankens tjänster.

Syfte: Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är syftet med studien att ta reda på hur förskollärare i förskola respektive skola upplever och beskriver övergången mellan de två verksamheterna, när det gäller samverkan kring de barn som anses vara i Behov av särskilt stöd. Forskningsfokus ligger på de formella och informella möten som sker inför skolstarten. Frågeställningarna som studien utgår från är:? Hur upplever förskollärarna från förskolan respektive skolan att samverkan och informationen inför övergången mellan förskola och skola fungerar idag?? Vad upplever förskollärarna som viktiga faktorer för att informationsutbytet skall fungera som ett stöd för arbetet med barn i Behov av särskilt stöd i nuläget?? Finns det något förskollärarna från förskolan respektive skolan upplever sig vilja utveckla eller förändra i samverkan, i så fall vad och varför?Teori: Studiens teoretiska ram utgår från fenomenologin där förskollärarnas upplevelser kring ett fenomen, i detta fall hur de upplever att övergången mellan förskola respektive skola fungerar, när det gäller samverkan kring barn som anses vara i Behov av särskilt stöd, studeras.Metod: Studien är en kvalitativ undersökning, där self-report används som teknik för att göra undersökningen. Self-report består i en öppen fråga, som kompletteras med studiens tre frågeställningar som utgångspunkt.

Vid ohälsa förändras människans upplevelse av den subjektiva kroppen vilket leder till en känsla av otrygghet. Det leder i sin tur till ett Behov av att bli sedd och hörd samt till ett ökat Behov av bekräftelse, vilket delvis kan tillgodoses genom empatisk beröring. Studier visar att empatisk beröring som fenomen är en bristvara i vården. Genom att belysa patientens upplevelse av empatisk beröring vid ohälsa, ges möjlighet till sjuksköterskan att få förståelse för patientens Behov och betydelsen av empatisk beröring. Tidigare forskning har till stor del inriktat sig på begreppet terapeutisk beröring och effekterna av detta hos patienten, utifrån vårdarens perspektiv.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har Behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes Behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Antalet äldre personer ökar i samhället. Risken att drabbas av demenssjukdom är större med stigande ålder. De närståendes dagliga liv påverkas när partnern blir sjuk, det dagliga livet och roller förändras. Den närstående får ofta ta ett stort ansvar förden sjuke partnerns liv. Sjuksköterskans uppgift är att se både den sjukes och den närståendes Behov.

LEKÖ är en förvaringslösning för leksaker och redskap för utomhusbruk inom barnomsorgoch skola. Förvaringen av leksakerna och redskapen sker i en förvaringsbänk på ergonomiskhöjd för barnen. Konceptet för lösningen baseras på att nära och lättillgänglig förvaringförenklar användning. LEKÖ är ett redskap för fri lek. Den fria leken är en förutsättning förmognad hos barn och bidrar till gynnsam miljö för lärande.

LEKÖ är en förvaringslösning för leksaker och redskap för utomhusbruk inom barnomsorgoch skola. Förvaringen av leksakerna och redskapen sker i en förvaringsbänk på ergonomiskhöjd för barnen. Konceptet för lösningen baseras på att nära och lättillgänglig förvaringförenklar användning. LEKÖ är ett redskap för fri lek. Den fria leken är en förutsättning förmognad hos barn och bidrar till gynnsam miljö för lärande.

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Ungefär 8400 kvinnor får diagnosen varje år i Sverige. Sjukdomen leder i många fall till fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser och att få diagnosen kan innebära stora livsförändringar. Kännedom om bröstcancerpatienters upplevelser av Behov kan bidra till att sjuksköterskor bättre kan tillgodose omvårdnadsBehoven. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja kvinnorna genom att informera och utveckla en god vårdrelation med patienten under hela sjukdomsperioden.Syfte Att beskriva hur sjuksköterskan kan stödja kvinnor som drabbats av bröstcancer.Metod En litteraturstudie valdes som metod.