Jag har noterat att det i dagens skola existerar exkludering utav elever med Behov av särskilt stöd. Detta har fått mig att överväga uttrycket ?en skola för alla? som jag under min utbildning har stött på flertalet gånger. I litteraturen framgår det att skolans ansvar innebär att varje individs Behov ska främjas och segregering ska undvikas. Då jag anser att det finns ett glapp mellan verkligheten och idealet blir det i min mening ett intressant ämne att undersöka.

SAMMANFATTNING Det sägs att vi lever i ett individualistiskt och flexibelt samhälle. För den starka individen innebär detta att karriär, utveckling och privata intressen värderas högre än lojalitet gentemot arbetsgivaren. Att byta arbetsgivare under sitt yrkesverksamma liv betraktas idag mer som regel än undantag. Hur resonerar då blivande officerare och stridspiloter som har valt att utbilda sig till ett yrke som endast går att utöva i en enda organisation? Kan studenter, som i princip bara har en arbetsgivare att välja på, verkligen ha Behov av karriärvägledning? Syftet med studien är att få en förståelse för hur blivande officerare och stridspiloter ser på sig själva i organisationen, samt vilka upplevda Behov de har av karriärvägledning.

Syfte: Syftet med denna studie är att få en inblick i de tankegångar som ligger bakom tre rektorsområdens val av stöd till elever i Behov av särskilt stöd utifrån tanken om en skola för alla. Detta vill jag förstå genom att få en inblick i skolors organisering gällande ?att stödja elever i Behov av särskilt stöd? med hjälp av Löfquists, S (1999) organiseringsmodell. Metod: Studien har genomförts genom en undersökning av en kvalitativ karaktär. Detta genom intervju på tre rektorsområden i en kommun, där rektorn till gällande rektorsområde valt ut respondenten. Slutsats: Utifrån min undersökning kan jag utläsa att de undersökta rektorsområden har ett tillvägagångssätt som innebär att rektorsområdena ofta skiljer elever i Behov av särskilt stöd från sina klasser, för att ge dessa den hjälp som rektorsområdena anser att eleverna behöver.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter kring förskrivning av kognitiva hjälpmedel till vuxna personer med utvecklingsstörning. En kvalitativ ansats valdes och författaren utförde telefonintervjuer med tolv arbetsterapeuter verksamma inom habilitering i olika delar av landet. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och kategorierna; vikten av att kartlägga Behov inför förskrivning av kognitiva hjälpmedel, att främja delaktighet i förskrivningsprocessen, olika tillvägagångssätt vid förskrivning av kognitiva hjälpmedel, omgivningens betydelse för användandet av kognitiva hjälpmedel samt vem ansvarar för uppföljning av kognitiva hjälpmedel?, identifierades och presenterades i resultatet. Resultatet visade på olika tillvägagångssätt vid kartläggning av Behov och förskrivning av hjälpmedel.

Bakgrund: När en person blir svårt sjuk, är döende och behöver vårdas palliativt berörs inte bara den sjuke, utan även personer i dennes närhet. Det har framkommit att närstående inte alltid uttrycker sina Behov i situationen. Närståendes involvering är ett faktum, och deras upplevelser varierar. Närståendes upplevelser knyts i resultatdiskussionen an till begreppet om Känsla av sammanhang.   Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att beskriva upplevelser av att vara närstående till en palliativ vårdtagare.Metod: En kvalitativ litteraturöversikt, inkluderande elva studier, har genomförts där dessa studier granskats, bearbetats och analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell.Resultat: Det framkom att närstående upplevt förändringar i vardagen sedan deras närstående blivit sjuk. De upplevde åsidosättande av egna Behov och intressen.

Syftet med denna studie var att belysa vilka Behov och önskemål som fanns hos anhöriga när deras närstående plötsligt avled samt vilka åtgärder sjuksköterskor kunde vidta för att tillgodose Behoven hos anhöriga vid plötsliga dödsfall av närstående. Artiklarna i denna litteratur studie skulle vara vetenskapligt granskade och vara skrivna mellan åren 1993 och 2007. Urvalet begränsades till svensk och engelsk litteratur. Databaser som används var ELIN, Blackwell/Synergy, PubMed och EBSCO. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av en modifierad granskningsmall.

Föreliggande studie bygger på ett dramapedagogiskt arbete inom en specialpedagogisk kontext. Studien har utförts på en resursskola med elever i Behov av särskilt stöd. Syftet är att undersöka vilka kvaliteter pedagogiskt drama kan tillföra i arbetet med elever i Behov av särskilt stöd, särskilt utifrån förhållningssätt, social interaktion och självkänsla. För att nå detta syfte har det pedagogiska arbetet bestått av att tillsammans med eleverna utföra olika dramaövningar. Vidare har eleverna skapat en musikvideo utifrån deras egenproducerade låt.

Denna studie har vi gjort för att ta reda på hur lärare väljer att organisera arbetet i skolan, samt hur de anser att elevers Behov av variation i undervisningen tillgodoses. I vår undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat lärare på olika skolor i två minder kommuner i Norrbotten och har i vår undersökning kommit fram till att variationen av undervisningen är begränsad och alla elever får inte komma till sin rätt. Större variation i undervisningen behövs för att alla elever ska ha samma chans att inhämta kunskap..

Syftet med studien är att belysa hur ett barn med autism kan erbjudas möjligheter till en optimal lärandemiljö i förskolan. De faktorer som är av stor vikt är betydelsen av bemötande, innehåll och aktiviteter i det pedagogiska arbetet. Ute bland förskolepersonal undersöks det vad det var för kritiska och avgörande aspekter som behövdes för att stödja barnens lärande och utveckling i förskolan.De kritiska och avgörande aspekter som betonas i undersökningen är hur materialet och verksamheten är utformat för att tillgodose barn i Behov av stöd. Pedagogerna har framhållit att erfarenheter är av stor vikt att ha med sig eftersom de blir en form av ?pedagogisk nyckel?.

Munvården är ofta ett eftersatt område inom vården och omsorgen vilket återspeglar sig på munhälsan hos de boende. Syftet med denna studie var att undersöka om Behovet av nödvändig tandvård har förändrats i Ludvika kommun under åren 2003-2008, samt att studera om de vårdtagare som var i Behov av nödvändig tandvård fick densamma. Metoden var en beskrivande, retrospektiv journalstudie. Studien baseras på 2010 st screeningjournaler från år 2003 - 2008. Dessa screeningjournaler plus listor på vilka som fått nödvändig tandvård under de här åren har studerats och analyserats.

Det finns betydande svårigheter i att urskilja vad det är som gör att en behandling fungerar. Behandlingsutfallet påverkas av olika faktorer och beroende på vilken infallsvinkel behandlingen har, antas olika angreppssätt. I föreliggande studie undersöks de specifika- och icke-specifika faktorerna samt kriminogena Behov för att få en överblick i vad det är som påverkar en individ i behandling utifrån ett relationellt perspektiv. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad behandlingsrelationer och terapeutiska allianser tillskrivs för värde i forskning samt vilken vikt relationer ges i forskning om kriminogena Behov. I följande studie har en litteraturöversikt med en begreppsanalys tillämpats för att kunna få svar på det uppställda syftet och frågeställningarna.

Introduktion Att leva med en stomi innebär både fysiska, mentala och sociala utmaningar för patienten. Alla patienter är enskilda individer som har olika Behov. För att sjuksköterskan ska kunna möta dessa Behov behövs mer kunskap om hur patienter med stomi upplever sin situation och hur deras omvårdnadsBehov ser ut.Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa patientens upplevelse av att leva med stomi samt erfarenhet av vård och Behov av omvårdnad. Metod Arbetet är en litteraturöversikt och bygger på fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Dessa har tagits fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare som arbetar med att integrera och inkludera elever med autismspektrumdiagnoser uppfattar detta fenomen. Mina frågeställningar behandlar hur skolverksamheter arbetar för att stödja elever med autismspektrumdiagnoser och hur lärare anpassar sin pedagogik till elever i Behov av särskilt stöd. Slutligen redovisas vad några lärare anser om att integrera och inkludera elever med autismspektrumstörning i vanlig klass.Studien byggs upp utifrån hur specialpedagog och lärare ska tillgodose elever i Behov av särskilt stöd, att specialpedagogiken är en annan typ av pedagogik än vad som är normen. Detta bygger på att elever med autismspektrumstörningar uppvisar svårigheter i lärandet och sociala begränsningar. Som metod har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts.Studien byggs upp utifrån hur specialpedagog och lärare ska tillgodose elever i Behov av särskilt stöd, att specialpedagogiken är en annan typ av pedagogik än vad som är normen.

Denna rapport presenterar ett examensarbete på C-nivå där uppdragsgivaren har varit Hedemora Anpassning som bygger om och anpassar bilar för människor med olika funktionshinder. Företaget vill i framtiden ha möjlighet att erbjuda sina kunder ITS-tjänster. Målet med arbetet har varit att undersöka hur ITS skulle kunna stödja de funktionshindrade i deras bilkörning. Syftet delades upp i två delsyften, dels kartläggning av vilka tjänster som finns och är under utveckling inom området ITS ? förarstöd och säkerhet samt hur de skulle kunna användas/anpassas för funktionshindrade dels att göra en undersökning av vilka Behov de funktionshindrade har av ITS.

Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra. Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella Behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa Behov.