Syftet med denna studie var att undersöka vilka hinder och möjligheter människor upplever förbundet med avancemang. Attityden undersöktes utifrån områdena arbetsrelaterade Behov, kön, familj, stöd, organisation samt personlighetsdrag. Studien utfördes genom ett frågeformulär som fylldes i av 93 anställda vid ett tillverkningsföretag. Resultatet visar att arbetsrelaterade Behov, stöd samt familjesituationen påverkar attityden till avancemang. Höga värden för dessa förhållanden samvarierade med hög attityd till avancemang.

En produktkonfigurator är en typ av informationssystem som skall stötta konfigurationsprocessen, det vill säga sammansättning av komponenter till en kundanpassad produkt. Ett sådant system har till uppgift att hitta en giltig och komplett specificerad produkt bland alla möjliga alternativ som matchar kundens Behov.Flera produktkonfiguratorer finns tillgängliga på marknaden idag. Svårigheten med dessa är att de alla tillhandahåller olika modelleringsansatser och funktioner som gör det svårt för företag att välja det system som matchar bäst. Trots de uttryckta svårigheterna tycks det saknas tydliga riktlinjer för hur en tillverkande industri som står inför valet av produktkonfigurator kan få insikt i detta. Syftet med denna studie är därför att, via samarbete med företaget SOMAS Instrument AB, föreslå en modell som kan användas för att tydliggöra de Behov och krav som bör styra valet av produktkonfigurator, samt identifiera de aspekter som behöver tas i beaktning i samband med detta.Studien är en aktionsbaserad fallstudie som tillämpat en modell, baserad på tre teoretiska perspektiv, hos företaget SOMAS Instrument AB.

I dagens skola finns det många elever som är i Behov av särskilda stödinsatser i form av ett åtgärds-program. I vår strävan efter en skola för alla bör och ska ett åtgärdsprogram fylla en central funktion i elevens och skolans utveckling. Vårt syfte är att undersöka den synliga sidan av åtgärdsprogrammet, hur man arbetar och upprättar åtgärdsprogram på två skolor i Mellansverige. För att få svar på våra ställda frågor har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden, både i analysavsnittet och intervjuavsnittet. Resultatet i vår undersökning visar på att åtgärdsprogrammen i många fall är likriktade och statiska, samma åtgärder och målsättningar upprättas för elever i Behov av särskilt stöd.

Studiens syfte har varit att undersöka vilket Behov lärare på gymnasieskolan upplever sig ha av stöd från specialpedagogen när det gäller handledning, utveckling och undervisning. Detta gav också en bild av gymnasielärarnas uppfattning om begreppet särskilt stöd, specialpedagogens arbetsuppgifter samt väckta reflektioner. Studien är av kvalitativ art och datainsamlingsmetoden är intervjuer och fältobservationer av delvis etnografisk karaktär. Åtta gymnasielärare har intervjuats. Analysarbetet var fenomenografiskt och innebär att lärarnas uppfattningar om sitt eget Behov av specialpedagogens kompetens beskrivs och presenteras i form av uppfattningskategorier.

När man talar om barn i Behov av särskilt stöd menar man ofta de elever som inte klarar godkänd gränsen i skolan eller har andra problem. Sällan eller aldrig nämns elever som är begåvade. Arbetet består av en litteraturgenomgång samt en kvalitativ intervjustudie med fem lärare på en och samma skola. Lärarnas beskrivning av begåvade elever är att de kan se helheter och sammanhang, de är kreativa, snabba i tanken och vetgiriga. Många är verbala och de flesta socialt anpassade..

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors, från olika kulturer, erfarenheter och Behov av vårdens sociala stöd efter att ha överlevt sin bröstcancer. Syftet var också att kvalitetsgranska den metodologiska aspekten urvalsmetod i de utvalda och granskade artiklarna.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design.Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att inom informationsstöd hade kvinnorna erfarenheter av informationsbrist gällande fysisk och psykisk hälsa samt informationsbrist från läkare angående biverkningar, riktlinjer samt lymfödem. Det visade sig att kvinnorna hade Behov av bättre och mer djupgående information, separata informationssamtal med vårdpersonal och rätt anpassad information vid rätt tidpunkt. Inom emotionellt stöd och värderingsstöd visar resultatet att kvinnorna hade erfarenheter av språkbarriärer och otillfredsställande läkarrelation med bristande helhetssyn. Kvinnorna hade Behov av en tilldelad kontaktperson och rehabiliteringsteam, tillgänglighet till vården, extra stöd i både fysisk och psykisk egenvård samt individuella vårdinsatser.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolår 6 med fokus på elever i matematiksvårigheter.Syftet med följande arbete är att studera elevers lärande i matematik med fokus riktat mot elever i Behov av särskilt stöd. Undersökningsmetoden är ett undervisningsförsök. Undervisningens ämnesinnehåll är introduktion av begreppet procent i skolår 6. Försöket utgår från matematisk modellering som teori. Först görs en genomgång av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lärande.

Den teoretiska utgångspunkt som denna undersökning grundar sig på är Vygotskijs teori om samspelets betydelse för lärande. Vygotskij menade att individen lär sig mer i samspel med mer kompetenta individer än vad de kan göra själva. Syftet var att med detta examensarbete undersöka några elever som anses vara i Behov av särskilt stöd och se på hur de samspelar med kamraterna i den stora klassen, samt hur samspelet ser ut då de arbetar i liten grupp med specialpedagogen.En kvalitativ undersökningsmetod användes där observationer av tre elever i Behov av särskilt stöd i en åldersintegrerad tre-fyra klass, studerats. Detta uppföljdes med semistrukturerade intervjuer av klasslärare och specialpedagog, där syftet var att få en inblick i deras tankar kring samspel och hur de upplever att samspel sker i undervisningen. Undersökningen visade på att det fanns samspel mellan eleverna i båda gruppkonstellationerna, och att detta skedde spontant utan att pedagogerna påpekade för eleverna att de kunde ta hjälp av varandra.

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att belysa normer och värderingar i socialtjänstens arbete med barn, detta genom att problematisera olika föreställningar om barns Behov och föräldraskap samt utredarens roll i barnavårdsutredningar. Jag ställde mig frågan, hur ser egentligen barnavårdsutredningar ut i sken av rådande samhällsmoral och socialpolitik? Vilka föreställningar om barns Behov, föräldraskap och inte minst utredarens roll bygger egentligen utredningarna på?Jag kan konstatera att det finns en speciell utredningskultur. Vidare har jag funnit att barnets Behov avgörs av föräldraförmåga men även att föräldraförmåga bedöms utifrån barnets Behov. Jag har också identifierat utredare som omedvetet eller medvetet framstår som neutrala.

Bakgrund: Den palliativa vårdens främsta syfte är att främja patienters välbefinnande och den ska utmärkas av integritet och värdighet. Tack vare den allt mer avancerade hemsjukvården finns möjligheten för fler palliativa patienter att vårdas i hemmet. Detta ställer krav på sjuksköterskors och närståendes kompetens. Syfte: Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser samt Behov av stöd i palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturstudie utfördes där tretton kvalitativa studier granskades och analyserades enligt Friberg (2006).

Antalet patienter som söker akutmottagningar i Sverige ökar och därmed också väntetiden. Syftet med studien var att beskriva patienters uppfattning av sjuksköterskans omvårdnad på akutmottagningen. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar ingick i studiens resultat. Resultatet utmynnade i tre olika teman: Uppmärksamhet, Kommunikation, Sjuksköterskans kompetens. I resultatet framkom det att patienterna uppfattade första mötet i triaget som positivt.

Trots att djurskyddslagstiftningen kräver att djur ska kunna bete sig naturligt och att Jordbruksverkets föreskrifter fastställer att strömedlets mängd och egenskaper ska uppfylla grisarnas sysselsättnings- och komfortBehov, så är halmmängden sannolikt helt otillräcklig för många svenska grisar. Forskning visar tydligt att brist på halm leder till omriktade beteenden såsom svansbitning, något som direkt påverkar djurens välfärd och hälsa. Detta arbete visar att halmen på olika sätt har en stor betydelse för grisarna: den möjliggör starkt motiverade beteenden, den ger sysselsättning, den förhindrar omriktade beteenden, den utgör foder, den skyddar mot skador från hårda golv och den erbjuder komfort för grisarna. Halmen är dessutom ett av grisarnas favoritmaterial då de själva får välja. Arbetet visar även att finhackad halm samt leksaker av olika slag inte har samma positiva egenskaper som halmen, och de bör därför inte ersätta den. Syftet med arbetet var att undersöka grisarnas Behov av halm samt att försöka fastställa den halmmängd som både tillfredsställer grisarnas explorativa Behov och förhindrar omriktade beteenden. Den mängden visade sig vara markant högre än den uppskattade, faktiska halmgivan hos djurhållarna.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje år i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att kräva palliativa omvårdnadsåtgärder, då kurativ behandling inte kan ges. Målet med den pediatriska palliativa vården är att uppnå mesta möjliga livskvalitet hos barn såväl som hos deras föräldrar. Syftet var att belysa psykosociala Behov hos barn med cancer och hos deras föräldrar under den palliativa fasen på sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrån åtta vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av två bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

SAMMANFATTNING Denna studie handlar i sin helhet om hur man arbetar och ser på specialpedagogik.  Delar av denna studie genomfördes i Kenya, där jag var på en skola i staden Nakuru. Där genomförde jag intervjuer med lärare samt samlade på mig material. Syftet med studien är att se hur man i Kenya bemöter elever i Behov av stöd i undervisningen samt hur synen på barn i Behov av stöd har sett ut och ser ut i landet idag. Efter att jag tagit del samt bearbetat relevant litteratur valde jag att undersökta detta genom att göra kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra verksamma lärare som undervisade i olika årskurser.

Det huvudsakliga syftet med den här studien har varit att med hjälp av en kvalitativ ansats belysa samverkans betydelse för barn i Behov av särskilt stöd, på föräldrakooperativ.  Jag har undersökt hur samverkan ser ut på de olika kooperativen, vilken betydelse samverkan har för alla barn, generellt och vilken betydelse samverkan har för barn i Behov av särskilt stöd. Föräldrar med barn på föräldrakooperativ har fått svara på ett antal frågor med hög grad av struktur, i en brevintervju.  Studien visar att samverkan på föräldrakooperativen följer ett mönster som består av olika möten, en rad praktiska sysslor i barngruppen samt att man ökar vuxentätheten på förskolan, antingen genom att gå in som vikarie för sjuk personal eller som extra resurs då personalen har planeringsmöten. Respondenterna upplever både positiva och negativa konsekvenser av samverkan på föräldrakooperativ. De positiva konsekvenserna kan sammanfattas med delaktighet och gemenskap.