I denna kvalitativa studie undersöks hur ungdomar i 19-25 årsåldern ser på hälsa och hälsokommunikation. De är så kallade ?digitala infödingar? dvs. ungdomar som är uppväxta med och använder sig av digital teknik. Tio ungdomar har intervjuats med syftet att få ett underlag som kan öka förståelsen för digitala infödingars beteende och behov när det gäller hälsa.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lärares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av särskilt stöd på en fristående gymnasieskola. Frågeställningarna var: Vad innebär begreppet motivation för lärarna? Vilka faktorer upplever lärarna kan påverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lärare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd enligt lärarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lärare på en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lärarna tyckte motivation är av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier på gymnasiet. Lärarna såg inte någon skillnad på motivationsarbetet för elever i behov av särskilt stöd. Faktorer som de ansåg påverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte själv kan påverka.

Denna studie är kvalitativ med intervjuer och litteraturstudier. Syftet har varit att undersöka läroplanen och uppdraget hos några anställda som har som målgrupp ?elever i behov av särskilt stöd?. Lärarna har inte likadan vidareutbildning.Min uppsats handlar om en del av den utbildning som finns för att kunna arbeta med elever i behov av särskilt stöd. De teoretiska utgångspunkterna är allmänna och gäller även för lärare med grundutbildning.

Syftet med studien var att undersöka behovet av stöd hos högstadieelever med hörselnedsättning som går integrerat i den ordinarie grundskolan. Jag har använt mig utav en kvantitativ enkätmetod samt en kvalitativ intervjumetod, där jag har genomfört tre telefonintervjuer innan utformningen av enkäten påbörjades. Resultatet av studien grundar sig på 18 enkätsvar, av 54 utskickade, samt tre telefonintervjuer med personer som har en hörselnedsättning och tidigare har gått integrerat i den ordinarie grundskolan. Resultatet visar att eleverna har ansträngande skoldagar till följd av att det krävs full koncentration för att höra vad klasskamraterna säger. För att de ska ha en chans att följa med i samtalen i klassrummen krävs en bra ljudmiljö, det är fyra elever som har uppgett att de inte kan följa med i samtalen.

Denna studie syftar till att undersöka några förskollärares syn på och arbete med barn i behovav särskilt stöd. Utöver detta beskrivs vilka olika stödinsatser förskollärarna har erfarenhet avi förskolan. De frågeställningar studien utgår från är följande:- Hur resonerar förskollärarna när det gäller vilka barn som är i behov av särskilt stöd?- Vilka uppfattningar har förskollärarna om att arbeta med barn i behov av särskilt stöd?- Vilka olika stödinsatser har förskollärarna erfarenhet av i förskolan?I studien används kvalitativa intervjuer som metod. Sju förskollärare mellan 25 år och 59 årfrån två olika förskolor i en mellanstor kommun, har intervjuats för att få deras uppfattningaroch resonemang kring frågeställningarna.

Svenska medicintekniska företag kan inte konkurrera med de globala företagen med stordrift och låga priser, de måste därför anpassa sina produkter efter de specifika behoven i den svenska vården.Syftet med studien är att analysera och utvärdera svenska medicintekniska företags marknadsföringsstrategier med avseende på sambandet mellan samarbetsformer och produkters anpassning till specifika Behov..

Syftet med studien är att belysa elevers inställning till vad som kännetecknar en bra lärare. Jag vill söka svar på vad elever utan ? och elever i behov av särskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lärare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser på en lärares egenskaper.Tidigare forskning visar att lärarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda på elevers inställning till vad de anser kännetecknar en bra lärare, genomförde jag en undersökning i årskurs 4-6, på en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkätstudien var 74 stycken.

Syftet med uppsatsen är att undersöka rekrytering inom IT-branschen. Fokusligger på IT-individen, hennes/hans mål, behov och vad som motiverar i arbetet.Undersökningen behandlar fenomenet från två perspektiv, företagets ochindividens. Metoden som används är en kvalitativ ansats. Empiri hämtat frånlitteratur och intervjuer sammanställs. Vidare presenteras ett antal psykologiskapresenteras.

Studiens syfte är att utifrån en kritisk ansats beskriva och skapa förståelse för hur pedagoger och förskolechefer uppfattar och definierar barn i behov av särskilt stöd, samt hur de utifrån detta utformat verksamheten. De forskningsfrågor som varit aktuella för vår studie är: Hur beskriver pedagoger och förskolechefer ett barn i behov av särskilt stöd? Hur utformar pedagoger verksamheten för att tillgodose generella behov i relation till specifika behov? Vår teoretiska utgångspunkt är dels ett socialkonstruktionistiskt perspektiv då människan är aktiv i processen att skapa den sociala verkligheten och där det sker en interaktion mellan samhälle och människan, dels ett sociokulturellt perspektiv då allt vi lär oss, sker i sociala sammanhang i en interaktion med andra människor. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi utfört enskilda intervjuer med fyra förskollärare och två förskolechefer. Resultatet visade att de har en stor förståelse för barns olikheter och de ser till allas lika värde och ser inga hinder utan möjligheter till barns delaktighet i förskolans verksamhet.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i min upplevelse att pedagogerna på den skolan jag har vikarierat på under min lärarutbildning, satsar alla resurser på de elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. Resurser läggs främst på elevernas svagheter, snarare än att främja de styrkor som våra begåvade elever har. Om vi skall kunna uppnå målet med "en skola för alla" måste vi också se till de begåvade elevernas behov av särskilt stöd i undervisningen. Med detta som bakgrund gör denna uppsats en studie i de åtgärder som riktas mot en elev som jag kallar Max. Uppsatsen bygger på intervjuer med de pedagoger som Max har varit i kontakt med från förskolan till årskurs fyra.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av särskilt stöd? När anses ett barn vara i behov av särskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lärande och utveckling är beroende av den sociala kontext barnet ingår i. Utifrån studiens syfte är det sociokulturellt perspektiv en förutsättning för barnets lärande i förskolan.

Studiens syfte var att få utökad kunskap om hur socialrådgivarna som arbetar på Ungbo i Halmstad upplever sina förutsättningar att tillmötesgå behoven hos de ungdomar som får bistånd från verksamheten samt hur de tolkar sitt uppdrag. Ungbo är ett boendestöd för ungdomar/Unga vuxna som är i behov av boende och stöd i varierad utsträckning. Studien är kvalitativ och insamling av data har skett genom intervjuer av de socialrådgivare som arbetar på Ungbo i Halmstad. Slutsatsen av studien är att socialrådgivarna har samma syn gällande verksamhetens mål men när det gäller tillvägagångssätt emot det gemensamma målet skiljer sig uppfattningarna åt. Socialrådgivarnas uppfattningar om deras förutsättningar att tillmötesgå ungdomarnas behov är varierande även om majoriteten påtalar bristen av en arbetsmodell eller tydligare direktiv att arbeta efter vilket tyder på att de upplever sitt handlingsutrymme som för stort. Gränserna är otydliga men trots detta upplever de friheten i sin yrkesutövning som positiv.

Rosdahl, Sofie (2010). Barn i behov av särskilt stöd och likvärdigheten ? ett socioekonomiskt perspektiv (Children with special needs and equality ? a socioeconomic perspective). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse kring de socioekonomiska faktorernas betydelse för arbetet med barn i behov av särskilt stöd samt att sätta det i relation till målet om en likvärdig utbildning. Undersökningen bygger på en komparativ studie mellan två skolor.

Praktiskt estetiska ämnena anses som viktiga för lärandet för alla elever och i synnerhet för de elever som har svårt för teoretiskt lärande eller är i behov av särskilt stöd. Att lära ut praktisk ligger naturligt inbyggt i praktiska estetiska ämnen, som textilslöjd och hemkunskap, där eleverna ges möjlighet att utveckla sina färdigheter och åstadkomma konkreta resultat. Syftet med denna uppsats är att belysa hur några lärare och elever upplever läromiljön, lärande och de praktiskt estetiska ämnenas betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Uppsatsen belyser också hur eleverna själva upplever sitt lärande i dessa ämnen. Studien är en kvalitativ fallstudie och ansatsen är explorativ. De ämnen som ingår i studien är textilslöjd, trä - och metallslöjd, musik, hemkunskap och bild. Materialet består av tre intervjuer med elever på grundskolans högstadium vilka har långvarigt behov av särskilt stöd, fem intervjuer med lärare samt fem observationer i praktiskt estetiska ämnen samt en intervju och en observation under lektion med en speciallärare. Resultaten redovisas utifrån de centrala begreppen, läromiljö, lärande och praktiskt estetiska ämnen, som belyses med hjälp av underteman.

Problembeskrivning: De kvinnliga affärsresenärerna är en förhållandevis liten men växande grupp. Det är oklart om denna grupp har speciella behov under sina hotellvistelser, hur denna grupp upplever hotellmiljöer och om dessa behov kan tillfredsställas genom anpassade hotellprodukter. En annan faktor som bör undersökas är om och hur kvinnornas familjesituation har inverkan på dem under tjänsteresor och därmed även hotellvistelser. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur hotell kan tillfredsställa de kvinnliga affärsresenärers behov genom anpassade hotellprodukter och vilka faktorer som i så fall ligger bakom behovet av dessa produkter. Frågeställning: Vilka kritiska faktorer kan identifieras för kvinnliga affärsresenärers trivsel under hotellvistelser? och Finns det ett behov av att ha specialiserade produkter till kvinnliga affärsresenärer? Metodansats: Vi har valt att ha en deduktiv ansats genom att vi först har skapat analysverktyg i form av teorier kring kundtillfredsställelse och genus.