Inom akutsjukvården drabbas många anhöriga av plötsliga och oväntade situationer när en närstående blir oväntat och hastigt sjuk. Detta är för de anhöriga en kaotisk, traumatisk och overklig situation som visar sig i olika former av kriser. Det finns teorier hur en kris ser ut och hur anhöriga upplever den. Syftet med studien var att skaffa fördjupande kunskaper om anhörigas utryckta upplevelser och behov i samband med närståendes plötsliga, oväntade sjukdomstillstånd eller annat hot. Metoden som användes var en litteraturstudie där en innehållsanalys gjordes. Resultatet visade betydelsen av att veta vad som händer, förstå och vara delaktig i vården samt behovet av ett emotionellt stöd för att hantera och klara av den situation som de anhöriga befinner sig i.

Syftet med detta arbete är att belysa hur pedagogerna på förskolan och skolan resonerar kring sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Undersökningen belyser också vilka resurser pedagogerna har att tillgå i sitt arbete med dessa barn. Detta är för att vi själva som blivande förskolepedagoger ska få en uppfattning om hur arbetet kring barn i behov av särskilt stöd kan fungera ute i verksamheten. Utifrån vad vi har sett i vårt resultat har vi valt att ta med sociokulturellt perspektiv och relationell pedagogik som teoretiska perspektiv. I det sociokulturella perspektivet sker barns kunskapsutveckling i samspel med andra människor.

Det finns inga publicerade studier angående vad personer som handhar hund har för uppfattning om sjukgymnastik på hundar eller om de anser att det finns ett behov av sjukgymnaster för hundar. Syftet med studien var att undersöka om hundägare och/eller fodervärdar till hund ansåg att det finns ett behov av sjukgymnaster för hundar. En enkätundersökning genomfördes på 169 deltagare som besökt djuraffärer i Boden/Luleå respektive Lidköping/Skövde. Totalt ansåg 60 % av deltagarna att det finns ett behov av sjukgymnaster för hundar. Nästan samtliga deltagare ansåg att det är rätt att använda sjukgymnastiska resurser på hundar.

Studien är skriven på uppdrag av den studerade organisationen och är en del i det förbättringsarbete som organisationens HR-funktion genomför. Uppdraget har syftat till att undersöka avdelningschefers uppfattning gällande behovet av HR-stöd i deras arbete. Syftet specificeras utifrån studiens tre forskningsfrågor; (1) Vilka HR-uppgifter ansvarar avdelningscheferna över i deras arbete? (2) Inom vilka HR-uppgifter anser sig avdelningscheferna ha behov av stöd? (3) Hur kan behovet av stöd bemötas enligt avdelningscheferna? Vi har genomfört 10 semistrukturerade intervjuer med organisationens avdelningschefer. Resultatet av vår studie har visat att av de sex HR-uppgifter som avdelningschefer utför önskas stöd i fyra av dessa.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, känslor och tankar som föräldrar till barn i behov av särskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förälder till ett barn i behov av särskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 föräldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och dyslexi. Metoden som användes för att analysera intervjuerna var med hjälp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att föräldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.

Förändringar på arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebära olika former av arbete som påverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men även av arbetstagarnas efterfrågedrivna behov där arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvådelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgång reda ut vad flexibelt arbete innebär och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser på flexibiliteten i sitt arbete i förhållande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsättningar mellan dem.

Bakgrund: Cirka 50 000 svenskar insjuknar årligen i cancer. Cancerbeskedet påverkar såväl den sjukdomsdrabbade som de närstående. Därför är det viktigt att tillräckligt känslomässigt stöd och information ges även till de närstående. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa närståendes behov av information och känslomässigt stöd då anhörig drabbats av cancer. Metod: Studien bygger på fem artiklar med kvalitativ forskningsansats och två artiklar med kvantitativ forskningsansats.

Att vara närstående till en person i livets slutskede kan vara en stor påfrestning. Vid palliativ vård är det därför viktigt att inte enbart se patienten utan även de närstående och deras behov av omsorg och delaktighet. Palliativ vård är en helhetsvård som bygger på att lindra och stödja i livets slutskede. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad närstående till patienter i den palliativa vården upplever som betydelsefullt i sjuksköterskans bemötande av de närstående.Uppsatsen är en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys och omfattar vetenskapliga artiklar som har sökts via databaser Pubmed, Cinahl och Medline.Resultatet visar på att de närståendes bedömning av sjuksköterskan bygger på ett tredelat Behov. ? Behov av kommunikation ? att ha en ständig dialog med sjuksköterskan och övrig vårdpersonal oavsett om det hänt något nytt eller ej.

I dagens skola är pedagogens uppdrag att sträva efter en skola för alla, där alla elever oavsett kunskap, bakgrund och förutsättningar ska ha samma rätt till utbildning. Därför var syftet med denna studie att få ökad kunskap om inkludering och få reda på hur pedagoger på förskolan/skolans tidigare år arbetar med detta samt vilka upplevelser och kunskaper de har om ämnet. I en inkluderande verksamhet är skolan anpassad till alla barn/elever oavsett förutsättningar. Vår studie riktade sig mot elever i behov av särskilt stöd i allmänhet och ingen speciell diagnos eller särskilt Behov. För att få svar på våra frågeställningar som var hur pedagoger upplever och arbetar med inkludering utefter styrdokumenten, samt om förskollärare/lärare arbetar på samma sätt, genomförde vi fyra kvalitativa intervjuer.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. Två av dessa var lärare i den svenska grundskolan och de andra två från den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrån att få den information som behövdes samt för att få svar på de olika aspekter studiens frågeställningar kräver. Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare tänker kring elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile. Frågeställningarna är om vad grundskolelärarna talar om att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av särskilt stöd får hjälp i Sverige och Chile? På vilket sätt i sånt fall, enligt grundskolelärarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelärare tänker kring i att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen är de grundläggande arbetsvillkor som de olika lärarkategorierna arbetar under utmärker deras arbete med elever i behov av särskilt stöd.

Avsikten med min undersökning var att få mer kunskap om hur förskolepersonal arbetar med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg i deras dagliga verksamhet. Det är ett arbetsverktyg som ska tillämpas av all förskolepersonal ute i verksamheten.För att ta reda på vilka erfarenheter förskolepersonal har av pedagogisk dokumentation var en kvalitativ intervjumetod det bästa sättet eftersom informanterna genom en kvalitativ metod får svara på frågorna utifrån deras egna erfarenheter. Jag vill också ta reda på hur de gör för att synliggöra varje barns Behov.Jag har hänvisat till och använt relevanta tidigare undersökningar för att analysera resultaten från min studie.Resultaten visar att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som ska användas för att synliggöra verksamheten och barnens lärprocesser. Lärprocesser sker när barnen utmanas i deras lärande, där nya idéer och kunskaper växer fram. På så sätt finns det möjlighet att strukturera verksamheten utifrån barnens olika behov och intressen menar mina informanter.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilka variationer det kan finnas i förskolans respektive grundskolans lärares förhållningssätt kring barn i behov av särskilt stöd, samt hur samverkansprocessen fungerar vid övergången från förskola till förskoleklass. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring styrdokument, barn i behov av särskilt stöd, förhållningssätt och samverkan. För att få svar på vårt syfte valde vi att intervjua fem lärare i förskola och fem lärare i förskoleklass. Resultaten pekar på att både lärare i förskolan och förskoleklassen beskriver att det finns ett flertal definitioner av barn i behov av särskilt stöd. Lärare i förskoleklassen säger också att barn som inte når målen är i behov av särskilt stöd.

I Sverige i dag, är män underrepresenterade i förskolan, cirka 3% av arbetskraften är män. Utbildningsstyrelsen i Sverige, Skolverket, försöker ändra på detta genom elevrekryteringskampanjer riktade mot män. De upprättar också nätverk inom universiteten för att öka antalet manliga sökande i förskoleutbildningen och för att minska antalet män inom detta område som dra sig tillbaka. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att avgöra vilka kvaliteter och / eller egenskaper män har som är tillgångar till förskolor i Sverige. Känner barn och förskollärare ett behov av män i förskolan, och i så fall, hur definieras dessa behov? Undersökningen sker genom observationer och intervjuer med tio pedagoger i två förskolor; Men endast en av dessa lärare var män.

Bakgrund: Omkring en av fyra graviditeter resulterar i missfall. Rent medicinskt är ett missfall som sker tidigt i graviditeten något som hamnar långt ner på prioriteringslistan inom sjukvården. För kvinnan däremot är det ofta en stor händelse som hon bär med sig genom hela livet och vårdpersonalens förhållningssätt kan påverka kvinnans upplevelse av missfallet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa kvinnors utsaga om vårdpersonalens bemötande vid ett missfall. Metod: Litteraturstudie av två självbiografiska böcker som behandlar ämnet missfall.

Andersson, Natalie & Andersson, Peter (2011). Barn i behov av särskilt stöd vid lek ? peda-gogers syn på lekutveckling i förskolan. Malmö högskola Studien inriktas kring barn som är i behov av särskilt stöd vid lek och den ses ur ett pedagog-perspektiv. Studiens intention är att ta reda på hur pedagoger upptäcker barn som har svårig-heter med lek och hur pedagoger stärker dessa barn.