Syftet med denna uppsats var att utvärdera behovet av differentierad revisionsberättelse. Vi avgränsade oss till att undersöka intressenter till två fotbollsklubbar, därför att de tillhör associationsformen ideell förening och att de inte har ett vinstsyfte. Vi valde att undersöka en stor och en liten fotbollsklubbs intressenters uppfattning om revisionsberättelsens innehåll och utformning, i syfte att jämföra deras behov av differentierad revisionsberättelse.Utifrån intressenternas informationsbehov formulerade vi hypoteser som testades med hjälp av en postenkät. Vi skickade ut 146 enkäter och fick en svarsfrekvens på ca 70%.I undersökningen konstaterade vi att det finns behov av differentierad revisionsberättelse hos de olika intressenterna. Vi kom även fram till att intressenternas behov av differentierad revisionsberättelse tenderar att variera, oavsett föreningens storlek.

Forskningsarbetets fokus ligger på begreppen en skola för alla och elever med särskilda behov. Syftet är att dekonstruera begreppen en skola för alla och elever med särskilda behov med hjälp av diskursanalys och fokusgrupper. Begreppen vänds mot varandra för att finna de binära motsatserna i den svenska skolan. Även nationell och lokal diskurs diskuteras. I den empiriska studien används en kvalitativ metod bestående av fokusgrupper omfattande nio lärare från en svensk högstadieskola.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilka variationer det kan finnas i förskolans respektive grundskolans lärares förhållningssätt kring barn i behov av särskilt stöd, samt hur samverkansprocessen fungerar vid övergången från förskola till förskoleklass. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring styrdokument, barn i behov av särskilt stöd, förhållningssätt och samverkan. För att få svar på vårt syfte valde vi att intervjua fem lärare i förskola och fem lärare i förskoleklass. Resultaten pekar på att både lärare i förskolan och förskoleklassen beskriver att det finns ett flertal definitioner av barn i behov av särskilt stöd. Lärare i förskoleklassen säger också att barn som inte når målen är i behov av särskilt stöd.

Sammanfattning Syfte med denna studie är att undersöka hur idrottslärarna tänker kring idrottsämnets möjligheter och svårigheter med individanpassad undervisning. Och vad lärarna anser krävs av dem själva för att lyckas med individualisering av undervisningen. Vidare syftar studien till att belysa vilka förutsättningar idrottslärarna anser ämnet idrott och hälsa har för att stödja elever som är i behov av särskilt stöd. Ett annat syfte med undersökningen är även att se hur idrottslärarnas tänker kring elever i behov av särskilt stöd och vad det begreppet betyder för idrottslärarna. Utgångspunkten för studien har varit en kvalitativ ansats.

I förskolan är det många förskollärare som ska samarbeta. Förskollärarna ska ge stöd åt de barn som behöver det, för det finns alltid barn som behöver särskilt stöd. Syftet med denna undersökning är att se, hur förskollärare tolkar de styrdokument som finns inom förskolan för barn i behov av särskilt stöd utifrån ett konkret fall. Denna undersökning är en semi-strukturerad intervjustudie som metod. Jag besökte två förskolor och intervjuade fyra förskollärare, de fick tolka ett styrdokument utifrån barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar tre skolors pedagoger har för arbetet med särskilda behov. Detta med utgångspunkt i lärares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men också den kunskap som finns i relation till barn i behov av särskilt stöd, rättigheter och skyldigheter mellan skola och individ. Vår studie har tre forskningsfrågor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Datum: 2009-10-30Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare: Annelie Källebo och Douglas LabrellHandledare: Nazeem Sayed-Muhamed Titel: Etableringen av IBS Rental på uthyrningsmarknaden ? en behovsanalys hos potentiella kunder på en företagsmarknadFrågeställning: Hur ska IBS skapa hög kundnöjdhet med sin nya produkt IBS Rental?Syfte: Syftet med denna uppsats är att, genom en behovsanalys, bidra till att ge IBS en bättre kännedom över dess potentiella kunders behov. Förhoppningen är att kunna ge rekommendationer om vad IBS bör göra för att skapa hög kundnöjdhet.Metod: En studie av potentiella kunders behov med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med IBS potentiella kunder på uthyrningsmarknaden för byggmaskiner och utrustning.Slutsats: För att skapa hög kundnöjdhet måste IBS främst utgå från de potentiella kundernas behov. På en företagsmarknad är varje kund unik och bör således ses som ett eget segment. Detta kombinerat med att kundernas behov funnits vara mycket differentierade gör det viktigt att IBS skräddarsyr produkten i största möjliga mån.

Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av särskilt stöd på sina arbetsplatser, och då det är en viktig del i skolans vardag är det ett intressant och aktuellt ämne att undersöka. Då det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att också titta på hur pedagogerna på de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av särskilt stöd i förskoleklassen på kommunal skola och friskola, för att få en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang på kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi använder oss av intervjufrågor för att få svar på frågeställningarna.

24-timmarsmyndigheten var ett resultat av den svenska regeringens initiativ till en statlig förvaltning öppen dygnet runt. Användvärdhet är likt användbarhet men tar även hänsyn till användarens behov. Vår undersökning syftade till att se huruvida småföretagen hade ett behov av 24-timmarsmyndigheter och om användarna såg dem som användvärda. Undersökningen utfördes som fallstudie av två elektroniska tjänster och kretsade kring principer för 24-timmarsmyndigheten och användvärdhet. Resultatet visade att det fanns ett behov för 24-timmarsmyndigheter och att de var användvärda.

Det råder delade uppfattningar hos sjukvårdspersonal angående närståendes närvaro vid det akuta omvårdnadsskedet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att närvara och de speciella behov de har i samband med akut omhändertagandet av kritiskt sjuk anhörig. I studien inkluderades 12 artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att närstående hade en stark önskan att få närvara vid akut omhändertagande och upplevdes ofta bidra till positiva effekter för hela familjen, men också stressande och otäckt då upplevelserna växlade mellan hopp och förtvivlan. Närstående hade behov av god kommunikation, information, personals engagemang och tillgänglighet till den sjuke och personal.

Att minimera olyckor och andra tillbud utgör en central roll i samtliga verksamheter, vilket gör avvikelsehanteringen till en viktig del i utvecklingen. Försvarsmakten har ingen central avvikelsehantering utan avvikelsen hanteras lokalt på förbanden. Det finns en plan på att införa ett gemensamt IT-stöd för att hantera avvikelser bland annat för att ha möjligheten att sammanställa statistik och identifiera systematiska avvikelser. Försvarsmakten har kravställt och upphandlat ett system som tagits i pilotdrift under 2009. Pilotdriften har resulterat i ett antal frågeställningar.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelser och behov på en neonatalavdelning. Data söktes ur databaserna PubMed och Cinahl och femton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att kommunikation och information, delaktighet och närvaro, kunskap och förståelse, tillit och respekt, stress och oro samt trygghet var de allra viktigaste kärnfrågorna gällande föräldrars behov och upplevelser. Resultatet visade att en ärlig och förtroendeingivande kommunikation är av allra största vikt för att främja en god anknytning mellan föräldrarna och barnet. Det framkom att föräldrarna önskade vara delaktiga i barnets vård och att de ville bli uppmuntrade av vårdpersonalen att delta i denna.

Begreppen närstående och familj innefattar de personer som står en patient närmst. Historiskt finns närståendes behov av stöd beskrivet redan i slutet på 1800-talet. De senaste 70 åren har närståendes behov av stöd försummats och familjer har i mindre utsträckning involverats i vården. Delaktighet i omvårdnaden är ett grundläggande behov som kan hjälpa närstående att känna trygghet och meningsfullhet i sin situation. Närstående beskrivs bära på en egen sorg som inte ges mycket utrymme och ibland tar sig fysiska uttryck.

Uppsatsen syftar till att analysera vilka förutsättningar som finns och vilka behov som behöver tillgodosesför att kunna rekrytera officerare, som har familj till internationell tjänst. Tidigare studier har tagit sinutgångspunkt enbart i officerens inställning och villighet till internationell tjänst. Det som saknats är studierav officerspartnerns och familjens värderingar, situation och behov och att koppla detta till Försvarsmaktensbehov av tillgänglighet på rätt utbildade officerare. Denna brist åtgärdas något genom denna uppsats som tarutgångspunkt i intervjuer av partners till officerare och lyfter fram deras behov vid och funderingar runtinternationell tjänst. Uppsatsen ger även svar på vilka behov Försvarsmakten har av officerare med familj,vilken påverkan familjen har på officerens tillgänglighet för internationell tjänst och vilka behov officerensfamilj har före, under och efter en internationell tjänst.

Konkurrensen inom detaljhandeln blir allt hårdare, både från andra butiker men även från e-handeln, vilket sätter press på fysiska butiker att ha nöjda kunder som fortsätter handla i butiken. Ett tillvägagångssätt för att möta den hårdnande konkurrensen är att ha en butiksmiljö s.k. servicescape som är utformad efter kundernas behov, vilket dock förutsätter att handlarna vet vilka behov sina kunder har. Har handlarna en felaktig uppfattning om kundernas behov föreligger det ett gap som minskar chansen att kunderna blir nöjda och därmed butikens konkurrenskraft. En avgränsning gjordes till klädbutiker, då klädbutiker är bland de butikstyper som är mest konkurrensutsatt.Syftet med uppsatsen var att kartlägga hur kundernas behov överensstämmer eller skiljer sig från handlarnas uppfattning om deras behov.