Syftet med denna uppsats var att utvärdera behovet av differentierad revisionsberättelse. Vi avgränsade oss till att undersöka intressenter till två fotbollsklubbar, därför att de tillhör associationsformen ideell förening och att de inte har ett vinstsyfte. Vi valde att undersöka en stor och en liten fotbollsklubbs intressenters uppfattning om revisionsberättelsens innehåll och utformning, i syfte att jämföra deras behov av differentierad revisionsberättelse.Utifrån intressenternas informationsbehov formulerade vi hypoteser som testades med hjälp av en postenkät. Vi skickade ut 146 enkäter och fick en svarsfrekvens på ca 70%.I undersökningen konstaterade vi att det finns behov av differentierad revisionsberättelse hos de olika intressenterna. Vi kom även fram till att intressenternas behov av differentierad revisionsberättelse tenderar att variera, oavsett föreningens storlek.

Detta arbete handlar om att kartlägga hur idébärarnas behov genom innovationsprocessen uppfattades utifrån idébärarna själva, men även utifrån aktörerna som arbetar med ?Din idé? i Eskilstuna Kommun. Litteraturundersökningen vi gjorde innefattade bland annat vilka egenskaper idébäraren kan tänkas ha, utbildningens betydelse och hur innovationsprocessen och affärsplanen ser ut. Metoden vi använde oss av vid insamling av data var intervjuer med sju av de åtta aktörerna som arbetar med ?Din idé? och enkätundersökning med olika idébärare.

Anhörigas behov i samband med att en familjemedlem hastigt skadas eller avlider uppmärksammadesmycket i media i samband med flodvågskatastrofen i Sydostasien. Kunskapen om krishantering ochsorgeprocessen finns beskrivet, men patienter och anhörigas erfarenheter vid allvarliga sjukdomarvisar på att deras behov inte blev tillgodosedda så som de behövde. Syftet med denna litteraturstudievar att få kunskap om vilka behov närstående har omedelbart eller i nära anslutning till insjuknandet,skadetillfället eller dödsfallet av en familjemedlem vårdad på sjukhus samt få kunskap om på vilketsätt sjukhuspersonal kan möta behoven. Artiklarna som granskats hämtades dels via sökning iCINAHL och PubMed och dels via valda artiklars referenslistor. De behov de närstående angav somviktiga var tillförsikt, vårdpersonalens förmåga att inge hopp, närhet till familjemedlemmen,information om patientens tillstånd och planerade behandlingar, eget välbefinnande och stöd initialtoch i fortsättningen.

BakgrundDiabetes typ 2 är en av de snabbast växande sjukdomarna i både Sverige och resten av världen. Vid diabetes typ 2 utgör egenvård en betydande del av behandlingen och för att klara detta behövs kunskap om sjukdomen. I sjuksköterskeyrket ingår att förse patienter med information och kunskap, bland annat genom patientundervisning. Ett flertal studier beskriver hur information och kunskap uppfattas av patienter och hur det på bästa sätt förmedlas till dem. Däremot saknas ett instrument som mäter patienternas befintliga kunskap om sjukdomen och hur de värderar information.SyfteSyftet med arbetet är att undersöka hur informations- och kunskapsbehovet vid diabetes typ 2 varierar utifrån kön, HbA1c, ålder, utbildning och duration samt identifiera de frågor där informations- och kunskapsbehovet är störst respektive lägst.MetodArbetet grundas på en kvantitativ enkät utformad efter The Toronto Informational Needs Questionnaire-Breast Cancer och är analyserat utifrån data från 86 patienter.  Frågor ur denna enkät har behandlats i dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences och presenteras som deskriptiv statistik.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur hälso-och sjukvårdspersonalens bemötande påverkar närstående till personer som vårdas palliativt samt beskriva närståendes behov av stöd under vårdtiden. Vidare var syftet att granska inkluderade artiklars design. Litteraturstudien var av beskrivande design och inkluderade 13 artiklar som söktes fram i databaserna PubMed och Academic Search Elite samt genom manuell sökning. Huvudresultatet visade att närstående var närvarande dygnet runt vilket begränsade deras frihet samt att bidragande stöd kunde lindra vårdtyngden och underlätta för närstående. Stödet från hälso- och sjukvårdpersonal beskrevs både som svagt och tillfredställande.

Varje år drabbas ungefär 250 barn av cancer i Sverige. Därmed drabbas även barnens föräldrar och syskon av den förändrade vardagen som tillkommer. Syftet med denna studie är att belysa och beskriva vad föräldrar och syskon upplever som påfrestande i situationen när ett barn inom familjen har insjuknat i cancer. Studien är en litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats. Analysen resulterade i två huvudteman och fyra underteman.

The purpose of this Master thesis is to examine theinformation use and information seeking behaviour amongpersons who actively work with information. For this study,interviews have been conducted with a group of six personswho work with information in information intensiveorganizations. The aim is to answer the following questions:What kind of information is connected to the respondents?work tasks? What is the purpose of their search forinformation? Which information sources do they use and whatkind of information sources do they demand? The theoreticalframework consists mainly of Wilsons information needs andinformation seeking model.The results of this study show that none of the respondentshad any strategic model for their work with information. Theinformation that the respondents were searching for is ofdifferent content and depends on the organization in which therespondent operates.

I vårt examensarbete har vi fördjupat oss i hur några lärare och förskollärare uppfattar vilka barn är i behov av särskilt stöd samt hur de arbetar praktiskt i den dagliga verksamheten med barn i behov av särskilt stöd. En kvalitativ undersökningsmetod användes i examensarbetet med semistrukturerade intervjufrågor. Undersökningen visade oss att benämningen av vilka barn som är i behov av särskilt stöd varierar och är beroende av den aktuella rollen som lärare och förskollärare.  Genom vår undersökning kunde vi se följande uppdelning av begreppet: barn i socioemotionella svårigheter och barn i kunskapsrelaterade svårigheter.I resultatet togs även upp inkluderings begrepp och det framkom att samtliga respondenter har en positiv inställning till inkludering av barn i behov av särskilt stöd i den dagliga verksamheten. Men att trots den viljan till total inkludering som finns är det fortfarande vanligt med särskiljande undervisning i skolans värld..

Bakgrund: Nyblivna mammor i Sverige idag får en hel del amningsinformation och stöd. De flesta BB-avdelningar i Sverige arbetar utefter en amningsstrategi för att kunna ge kvinnorna enhetlig amningsvägledning detta för att undvika ?dubbla budskap?. Det behövs kunskap om hur kvinnor uppfattar amningsinformationen och stödet som de får under sin BB-tid för att personalen ska kunna tillmötesgå kvinnornas behov kring amningen.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna mammors uppfattning om amningsinformationen och stödet i samband med amningen på BB-avdelningen. Metod: Enkätstudie med öppna och slutna frågor som analyserades med kvalitativ (innehållsanalys) och kvantitativ metod.

BCFP (BarnCancerFöreningsProgrammet) är ett verktyg som ska användas till att hantera information om insamlingsbössor samt kringliggande information åt Barncancerföreningen Norra. Tidigare användes Microsoft Excel för att hantera dessa uppgifter. Detta var inte en långsiktigt hållbar lösning därför att informationen inte går att överblicka och önskvärd information är svår att hitta. Det finns också en annan lösning utvecklad i Microsoft Access men denna lösning var inte anpassad till Norra föreningens behov och skulle vara tidskrävande att vidareutveckla/omarbeta. Detta medförde att målet med det här projektet blev att ta fram ett nytt system för hantering av ovanstående uppgifter.

I vården sker ständiga förändringar för att effektivisera verksamheten. Förändringar som ofta leder till att närstående till patienter mer eller mindre frivilligt får ge sig in i vården. Närstående behöver därför ett helt annat stöd idag än tidigare, behöver mer information och allmänna och specifika kunskaper. Teoretisk referensram i denna studie är SAUK-modellen som är en omvårdnadsmodell för att få ett bekräftande möte. Syftet är att belysa hur närstående till patienter upplever sig i mötet med sjuksköterskan.

Bakgrund: Varje år dör ca 95 000 personer i Sverige. Hälften av dödsfallen sker inom sjukhusvården och en femtedel, ca 19 000 inträffar plötsligt eller oväntat. Det plötsliga döendet definieras inte som en del av den palliativa vården, dock betonas att personal ska ha ett palliativt förhållningssätt till närståendes behov. Vården inom akutsjukvården är högteknologisk och miljön anpassas därmed efter detta och inte primärt efter patienter och närståendes behov ur ett holistiskt perspektiv. Svår sjukdom har en stor inverkan på ett flertal närstående vars egen hälsa påverkas när en anhörig är döende.

Bakgrund: Hjärtinfarkt har tidigare ansetts vara en sjukdom som främst drabbar män. Forskning har på senare år indikerat att även kvinnor i stor utsträckning drabbas av akut hjärtinfarkt med symtom som ofta skiljer sig från de ?klassiska? symtom som många män uppvisar. Detta har fört med sig att kvinnor fått en felaktig diagnos eller inte tagits på allvar när de sökt sjukvård. Detta för även med sig att många kvinnor negligerar sina symtom.

Isolering kan bli aktuell antingen på grund av infektionssjukdom eller infektionskänslighet. Att vara isolerad innebär att befinna sig i en myck- et speciell och många gånger skrämmande miljö. Detta gäller framförallt för den person som tvingas till isolering men även för närstående och sjukvårdspersonal. Litteraturstudiens syfte var att beskriva upplevelser av att vara isolerad i samband med infektionssjukdom eller infektions- känslighet. Studien baserades på fjorton vetenskapliga artiklar och ana- lyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest an-sats.

Bakgrund: Ett behov av människovänligt omhändertagande krävs inom intensivvårdens speciella omgivning. I alla möten reagerar individer på vrandra. Det bemötande anhöriga får påverkar dem och deras förmåga att klara av en krissituation. Syfte: Syftet med studien var att belysa mötet med intensivvården utifrån ett anhörigperspektiv. Metod: Litteraturstudien byggde på tolv studier varav fem med kvalitativ forskningsansats och fyra med kvantitativ ansats, samt tre med en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats. Studierna granskades och analyserades i avsikt att komma fram till slutliga teman. Resultat: I resultatet framkom det olika teman som var av betydelse för de anhöriga: information, närhet och delaktighet samt känslomässigt stöd. Diskussion: Anhöriga är i behov av ett bra möte med intensivvården. Genom goda kunskaper om Calgary modellen kan vårdaren involvera anhöriga i vården.