Sök:

Sökresultat:

14758 Uppsatser om Behov - fysiskt och emotionellt - Sida 17 av 984

Sjuksköterskors stöd till anhöriga som vårdar personer med demens : En litteraturöversikt

Uppskattningsvis lever 24 miljoner personer med en demenssjukdom idag, en siffra som förväntas öka. En demenssjukdom innebär ett lidande för personer med demens eftersom de som drabbas får svårigheter att sköta sitt dagliga liv. En demenssjukdom innebär också ett lidande för anhöriga. Över hela världen utför anhöriga den största delen av omvårdnaden för personer med demens. Anhöriga till personer med demens bär ofta ett stort ansvar och upplever sig psykiskt belastade, övergivna och i behov av stöd.

Kvinnors kroppsupplevelser efter en mastektomi - En litteraturstudie

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och en av behandlingsformerna är mastektomi. Förlusten av bröstet kan påverka kvinnans kroppsupplevelser och medföra sociala, emotionella och fysiologiska funktionsnedsättningar, därför har hon ett stort behov av både omvårdnad och emotionellt stöd. Syfte med litteraturstudien var att belysa kvinnors kroppsupplevelser efter en mastektomi. Metoden som valdes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats vilken baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys ur ett manifest perspektiv.

Sjuksköterskans roll och stödjande funktion ? när närstående lämnas i sorg.

Introduktion: Att förlora en nära anhörig rankas som en av de livshändelser som förorsakar störst emotionell påfrestning i livet. Sorg hos närstående skapar lidande som leder till en stressre-aktion. Ett ovanligt högt stresspåslag kan orsaka takotsubo, en reversibel hjärtsvikt. Hos en minoritet av sörjande närstående kan sorgen bli komplicerad och svår att hantera. Syfte: Belysa sjuksköterskans stödjande funktion i mötet med personer i sorg som mist en nära anhörig.

En studie av specialpedagogik i Litauen

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall på vilket sätt som specialpedagogik tillämpas på en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen när det även förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsättning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller åtgärder och har elev och föräldrar kunnat ta aktiv del i hur åtgärderna skall utformas? Vad är specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lärarkåren när det gäller elever med en fysisk funktionsnedsättning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats.

Upplevd livskvalitet hos patienter med cancer i den palliativa vården utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv : en litteraturstudie

Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt.

Socialt och emotionellt lärande i skolan. En litteraturbaserad studie över effekter och evidensgrad

Background: Mental health problems among children and adolescents have increased. The school is an important arena for prevention of mental health problems. There is a huge demand for successful interventions. SEL is a method that aims to increase the social and emotional competence among children and adolescents. The program SET applies this method.

HIV/AIDS och ekonomisk tillväxt : En teoretisk diskussion utifrån neoklassisk tillväxtteori med fokus på relationen mellan HIV/AIDS, kapital och ekonomisk tillväxttakt i södra och östra Afrika

I denna uppsats utreds effekterna av HIV/AIDS på tillväxt i södra och östra Afrika. Detta sker via en teoretisk undersökning av effekterna på fysiskt, humant och socialt kapital som är tre viktiga bakomliggande faktorer som påverkar ekonomisk tillväxt. Resultatet av studien är att HIV/AIDS troligen har negativ verkan på alla dessa tre typer av kapital, men att det är effekterna på humant och socialt kapital som får långsiktiga ekonomiska följder i form av lägre ekonomisk tillväxttakt i länderna i fråga..

Fysisk aktivitets påverkan på depression och depressionssymtom hos vuxna människor.

SammanfattningBakgrund: HIV (Human Immunodeficiency Virus) är en kronisk sjukdom som har haft en epidemisk spridning och kan upplevas som både psykiskt och fysiskt påfrestande att leva med. De HIV-diagnostiserade personerna upplever att de ofta blir utsatta för stigmatisering och diskriminering i samhället. Problemformulering: Ökningen av HIV har lett till en tätare kontakt mellan HIV-diagnostiserade personer och vårdpersonal. Vårdpersonalens attityd gentemot HIV styr deras bemötande mot de HIV-diagnostiserade personerna. Syfte: Beskriva hur HIV-diagnostiserade personer upplever bemötandet från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården.

Frivillig Fri Fysisk aktivitet : En undersökning om bestämningsfaktorer som samvarierar med fysisk aktivitet erbjuden via arbetsgivaren

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka vilka faktorer som samvarierar med utnyttjandet av friskvård på arbetsplatsen för att på så sätt få en djupare förståelse för vad som kännetecknar individer som är fysiskt aktiva eller inaktiva. Frågeställningarna var: Vilka är de främsta motivationsfaktorerna till att vara fysiskt aktiv? a) bland dem som utnyttjar friskvård, b) bland dem som inte utnyttjar friskvård men är fysiskt aktiva. Vilka är det vanligaste hindren till att inte utnyttja friskvård i form av fysisk aktivitet? Vilka olika beteendemässiga och sociala faktorer samvarierar med utnyttjandet av friskvård?MetodUndersökningen var en tvärsnittsstudie som genomfördes med hjälp av en web-enkät som mestadels bestod av strukturerade svarsalternativ.

Virtuell lek med sand och vatten

?Virtuell lek med sand och vatten? är ett projekt i samarbete med HAGS Aneby AB. Syftet med lekredskapet är att reducera barns stillasittande vardag. Genom att koppla samman fysiskt stimulerande lek med möjligheterna inom de virtuella leksaksvärldarna är målet att underlätta övergången mellan de digitala, passiva spelaktiviteterna och mer fysiskt stimulerande aktiviteter. Med utgångspunkt i den klassiska sandlådan ville jag undersöka och utveckla sandlådans potential.

Våldtagna kvinnors möte med sjukvården : en litteraturöversikt

Bakgrund: Antalet anmälda våldtäkter i Sverige ökar. Våldtagna kvinnor löper stor risk att drabbas av svåra följdsjukdomar, det är därför viktigt att våldtäktsoffren möts av kunnig personal. Syfte: Att belysa våldtagna kvinnors möte med sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt där 13 kvalitativa, kvantitativa och mixade artiklar bearbetats och analyserats med hjälp av resultatanalys. Resultat: Resultatet visade att våldtagna kvinnor har behov av emotionellt och praktiskt stöd.

Vårdpersonals erfarenheter av att vårda äldre personer med demenssjukdom som har upplevt psykiskt trauma : en kvalitativ intervjustudie

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Konsultchefers upplevelser i yrkesrollen : En kvalitativ studie om konsultchefers rollhantering, känsloarbete och ledarskap på bemanningsföretag.

Vi har undersökt konsultchefer på ett bemanningsföretag. Syftet med studien har varit att ta reda på hur de upplever sina olika roller, vilket känsloarbete de utför i dessa roller, samt hur ledarskapet ser ut i chefsrollen. Vi har utgått från ett individperspektiv och med kvalitativ ansats intervjuat sex konsultchefer på ett bemanningsföretag, för att ta reda på vår frågeställning: Hur upplever konsultcheferna sina olika roller (som chef och säljare) och vilket känsloarbete utför de i rollerna mot konsulter och kunder? Denna har vi besvarat med hjälp av tre huvudsakliga teoretiska ramar: Goffmans (2009) dramaturgiska teori, Hochschilds (2003)teorier om emotionellt arbete och slutligen Sandahl et al.s (2010) teorier om chefens roll i organisationen. Undersökningen visade att konsultcheferna upplever det vara viktigare att ?hålla rollen? som säljare mot kunder, än rollen som chef mot konsulter.

GIH:s Gångtest : hur korrelerar resultaten från GIH:s gångtest med bestämd maximal syreupptagningsförmåga?

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att studera sambandet mellan GIH:s Gångtest och bestämd maximal syreupptagningsförmåga (VO2max). En av frågeställningarna var om GIH:s Gångtest är ett alternativt test för att försöka predicera maximal syreupptagningsförmåga hos friska fysiskt aktiva unga vuxna.MetodI studien ingick 45 fysiskt aktiva personer (26 kvinnor och 19 män) i åldrarna 19-28 år. De två genomförda testerna är GIH:s Gångtest (ett 6-minuters gångtest) och bestämning av maximal syreupptagningsförmåga med löpning på ett motordrivet rullband.GIH:s gångtest är ett shytteltest där testpersonen (Tp) går fram och tillbaka på en 50 meter lång sträcka och runda två koner. Tp får gå denna sträcka så många gånger som möjligt under 6 minuter. Vid testets slut mättes maximal gångsträcka, puls och ansträngningsgrad.Testet för att bestämma maximal syreupptagningsförmåga utfördes med löpning på ett motordrivet rullband.

Livskvalitet hos kvinnor och män före och efter hjärtrehabilitering - en enkätstudie

Syftet med studien var att jämföra skattad livskvalitet hos patienter med kranskärlssjukdom före och efter genomgången 12 månaders hjärtrehabilitering samt att jämföra skattad livskvalitet hos kvinnor och män. Urvalet bestod av 117 patienter (35 kvinnor och 82 män) som deltog i hjärtrehabiliteringen vid Hälsoinvest Högbo AB under åren 1996-2001. För skattning av livskvalitet användes formuläret QLQ-AP (Quality of Life Questionnaire - Angina Pectoris). QLQ-AP är ett sjukdomsspecifikt formulär och de 22 frågorna är indelade i fyra olika skalor: fysisk aktivitet, somatiska symtom, emotionellt och tillfredsställelse med livet. Huvudresultatet i studien visade att deltagarna (n=117) efter genomgången rehabilitering skattade en signifikant förbättrad livskvalitet för totalskalan samt för samtliga delskalor avseende QLQ-AP.

<- Föregående sida 17 Nästa sida ->