Begreppet välfärdsfällan beskriver den situation där det i välfärdssamhället inte är ekono-miskt lönsamt att övergå från socialbidragstagande till arbete, då bidragen minskar i samma takt som arbetsinkomsten ökar. Uppsatsen syftar till att svara på vilka möjligheter som finns att åtgärda detta, med fokus vad som är möjligt i det svenska samhället, och huruvida den nya svenska regeringens arbetsmarknadspolitik kan tänkas minska välfärdsfällan. Den internationellt mest framgångsrika modellen med sänkt skatt på inkomst av arbete har införts i Sverige i form av jobbskatteavdraget. På grund av det svenska bidragssystemets struktur kan man inte vänta sig några större minskningar av välfärdsfällan. Den åtgärd som förefaller vara bäst lämpad att göra arbete mer lönsamt är förslaget om sänkta arbetsgivarav-gifter vid anställning av långtidsarbetslösa..

This essay deals with the relationship between the influx to higher education and the situation on the labor market in Sweden. It also examines whether overeducation as a phenomenon is present among Swedish academics and if there is any obvious discrimination between the sexes. The Swedish government has an outspoken goal that at least 50% of every age group shall undergo an academic education. Therefore, they have expanded the possibilities ofobtaining one. We have used three economic theories to investigate the subject of this thesis and applied these on the statistics of 4 different educations.

Violent crime can traditionally be classified as a reactive or an instrumental aggression. A reactive aggression is often characterized by some sort of provocation by the victim and the act is impulsive and the offender reacts by harming the victim. The provocation can be a threat, an insult or an attack and the act can be said to be a reaction induced by emotions. An instrumental act of violence however, often described as planned, targeted and emotional cold. The goal of the act can be to acquire money or power to maintain their status.

Violent crime can traditionally be classified as a reactive or an instrumental aggression. A reactive aggression is often characterized by some sort of provocation by the victim and the act is impulsive and the offender reacts by harming the victim. The provocation can be a threat, an insult or an attack and the act can be said to be a reaction induced by emotions. An instrumental act of violence however, often described as planned, targeted and emotional cold. The goal of the act can be to acquire money or power to maintain their status.

The main focus of this essay is to analyze whether strict employment protection legislation has a negative effect on the labour market possibilities for youth in the EU or not. To empirically examine the labour market possibilities for youth, data for unemployment rates and incidence of temporary jobs are used. By doing simple correlations between the different labour market characteristics and OECD?s employment protection legislation index the effect of the latter is tested. The result is that a tendency for youth unemployment and frequency of youth with temporary employment to be higher when employment protection legislation is strict can be seen.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Att sätta personalen i fokus en modell om att möjliggöra för medarbetare? En fallstudie av Svenska Mässan.

Ip-telefoni.

Title: Overreaction on the Swedish stock market Seminar date:2008-01-30 Course:Nek K01- Bachelor Thesis in Economics (15 ETCS) Authors: Advisor:Oskar Herbe and Ludvig Persson Hossein Asgharian Key Words:Overreaction, Anomalies, Market Efficiency, Contrarian investment strategies Purpose:The purpose of this thesis is to test if the overreaction hypothesis as originally described by De Bondt and Thaler is a good explanation model for the Swedish stock market. Further, our intension is to divide the stock market into three segments by company size, in terms of market capitalization, to control for size effects. Method:We have conducted this study by analyzing Swedish stock data in the period of 1989-2007. Within this time span, using overlapping formation periods, we have constructed two types of portfolios, winner portfolios and looser portfolios. The portfolios represent the 30 per cent best performing respectively worst performing stocks in terms of returns.

Oljeprisets påverkan på svensk och europeisk ekonomi är högaktuell ? det skapar dagligen rubriker i massmedia. Inte minst på aktiemarknaden iakttas oljepriset noggrant. Denna studie undersöker huruvida statistiska samband mellan oljepriset och olika aktieindex kan påvisas, och även huruvida dessa går att utnyttja för prognostisering. Fyra branschindex ? industri, kemi, transport och råvaror ? samt generalindex, för Sverige respektive EU, undersöks.Kointegrations- och regressionsanalys används för att undersöka sambanden mellan oljepris och aktieindex, och resultaten tillämpas sedan för prognostisering.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Följande uppsats utgör en litteraturstudie över två vanliga konsumtionsvalsteoretiska antagande och deras biologiska rimlighet. De antagande som testas är: (A) En ekonomisk agent handlar som om hon maximerar en nyttofunktion. (B) Individen är självisk. Angående (A) dras slutsatsen att denna kan antas uppfylld. Antagande (B) är mer komplicerat.

I början av juni 2003 lämnade Brasilien, Thailand och Australien in en anmälan till World Trade Organisation (WTO) med EU:s sockerpolitik som utgångspunkt. Drygt ett år senare, den 14 juli 2004, presenterade den Europeiska Kommissionen ett förslag på en genomgripande omarbetning av EU:s sockerordning. Uppsatsens syfte är att undersöka effekterna av Europeiska Kommissionens reformförslag på sockerindustrin i de nordiska medlemsländerna, med den nuvarande sockerpolitikens påverkan på dessa länder som bakgrund. Sockerindustrin i Danmark, Sverige och Finland har olika förutsättningar inför en reformering och kommer således att drabbas olika, men framtiden ser inte så ljus ut för de nordiska medlemsländerna. Sockerindustrin i Finland kommer med stor sannolikhet att slås ut och näringen i Sverige och Danmark kommer att få det något svårare på längre sikt..