Introduktion: Patientkontrollerad epidural smärtlindring (PCEA) är idag en vedertagen metod för postoperativ smärtlindring med få komplikationer. Försök har gjorts för att titrera fram den mest gynnsamma kombinationen med fokus på att maximera smärtlindringen och minimera sidoeffekterna. Syftet med studien är att identifiera smärta, sidoeffekter och Behandlingstid samt patientens subjektiva skattning av smärtlindring vid postoperativ PCEA-behandling med bupivacaine, fentanyl och epinephrine.Metod: Studien är retrospektiv inkluderande 1088 patienter vilka postoperativt behandlats med PCEA och kombinationslösningen bupivacaine (1mg/ml), fentanyl (2?g/ml) och epinephrine (2?g/ml). Studien har undersökt skillnaden mellan kön, ålder och typ av kirurgi avseende smärta i vila respektive smärta vid mobilisering/hosta, infusionshastighet, givna och begärda bolusdoser, Behandlingstid, sidoeffekter samt patientens subjektiva skattning av smärtlindringen.Resultat: Smärta i vila och vid mobilisering/hosta var under de studerade dygnen generellt låg, smärtan kulminerade under dygn 2.

Bakgrund: För tidig eller för sen urträning från ventilator kan ge negativa konsekvenser för patienten, därför bör det identifieras när patientens tillstånd tillåter detta. Med anledning av det och att ansvaret för urträningen övergått mer från läkarna till sjuksköterskorna har det utvecklats hjälpmedel såsom evidensbaserade urträningsprotokoll. Dessa medför en mer samstämmig behandling och har också visat sig leda till kortare Behandlingstid med ventilator. Olikheter i vårdpersonalens kunskap, utbildningsnivå, erfarenhet, ansvarsområden och hur organisationen ser ut påverkar hur urträningen genomförs. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattning om urträning från ventilator. Metod: En empirisk fokusgruppintervjustudie med kvalitativ och deskriptiv ansats genomfördes.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal vid en låsbar SiS-institution beskriver sin syn på hur en optimal behandlingsinstution behöver utformas för att uppnå de bästa behandlingsförutsättningarna. Undersökningen har skett på en av statens institutionsstyrelse´s (SiS) ungdomshem i Sverige för ungdomar 14-20 år. De tre frågeställningar som studien redogör för är:Hur beskriver personalen att institutioner behöver organiseras för att uppnå de bästa behandlingsförutsättningarna?Hur beskriver personalen att behandlingsarbetet behöver formas för att uppnå bestående beteendeförändring?Hur beskriver personalen att en optimal ungdomsgrupp behöver formas utifrån den unges Behandlingstid och behandlingsinnehåll?Kunskapsläget innehåller såväl den forskning som finns på området men också den teori som utvecklats utifrån den forskning som producerats. I kunskapsläget finns tre centrala begrepp presenterade, organisation, bestående beteendeförändring och ungdomsgrupp, vilka är relevanta för såväl syftet som frågeställningarna.Utifrån studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsansats för att förstå varje intervjupersons livsvärld och framställa mening sett från dennes perspektiv och erfarenheter.

I psykoanalytisk litteratur beskrivs svårigheten att med borderlinepatienter bilda, en för en framgångsrik behandling nödvändig, arbetsallians och att det är en process som kräver tid. Svårigheterna bottnar i att patienternas primitiva försvarsmekanismer i hög grad präglar relationen. I studien undersöks hur personalen på ett behandlingshem beskriver arbetet med borderlinepatienter och vägen till en arbetsallians. Sex anställda vid ett behandlingshem intervjuades om sitt arbete med borderlinepatienter. De fick även fylla i ett frågeformulär om interventioner.

Introduktion: Tandblekning har förekommit sedan mitten av 1800-talet och är en efterfrågad behandling inom tandvården. Missfärgningar beror på inre och yttre faktorer och för att bleka tänderna finns flera tandblekningstekniker. Väteperoxid och karbamidperoxid med varierande koncentration används.Syfte: Att beskriva hur tandblekning inom tandvården påverkar den hårda och mjuka orala vävnadenFrågeställningar: Hur påverkas oral hårdvävnad av tandblekning? Hur påverkas oral mjukvävnad av tandblekning?Metod: Litteraturstudie Resultat: Strukturen i emalj och dentin förändras och sensitivitet upplevs i både tand och gingiva. Pulpaskada uppstår vid blekning med 38 % väteperoxid.

Som sjuksköterskor på en vårdcentral och en postoperativ avdelning, kommer det ofta frågor från patienterna hur de ska sköta förbandet och operationsärret. Det finns inga skriftliga PM med skötselråd för hur ärret och huden ska skötas att ge patienterna och det är något som saknas. Syftet med uppsatsen är att studera vetenskaplig litteratur, så att patienterna kan få råd för egenvård hur de ska sköta sina operationsärr. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvantitativa artiklar. Resultatet visar att patienterna har olika förutsättningar för sårläkningen beroende på flera olika faktorer.

Introduktion: Tandimplantat är en allt vanligare ersättning för förlorade eller saknade tänder. Av patienten krävs en god egenvård för att bibehålla frisk vävnad runt implantatet samt stödjande behandling i form av klinisk vård. Bristande rengöring kan resultera i utveckling av mucosit eller peri-implantit.Syfte: Att beskriva olika hygienåtgärder och deras effekter i vården av tandimplantat.Frågeställningar:- Vilka hygienåtgärder finns för tandimplantat i den kliniska vården och vilka effekter har dessa?- Vilka hygienåtgärder inom egenvård finns för tandimplantat och vilka effekter har dessa?Metod: Systematisk litteraturstudieResultat: Kliniska behandlingsmetoder som visat positiva resultat är ultraljud och air-powder abrasive system. Curetter, Vectorsystemet och laser gav sämre resultat.

Vårdrelaterade urinvägsinfektioner är ett problem som förekommer i vården särskilt hos patienter som har KAD, äldre människor samt kvinnor. Sveriges Kommun och Landsting(SKL) har upprättat ett åtgärdsprogram för att förebygga detta. Syftet med studien var att undersöka om SKL: s obligatoriska åtgärder för att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner följs på vald vårdavdelning. För att samla in data på avdelningen valdes en retrospektiv kvantitativ metod med användning av en granskningsmall som författarna till studien har utarbetat efter SKL: s förebyggande åtgärder för att kunna granska patientjournalerna. Datainsamlingen genomfördes under tre dagar på en ortopedavdelning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Denna litteraturöversikt har som syfte att jämföra öppen och sluten kirurgisk friläggning av palatinalt retinerade permanenta hörntänder avseende metodernas stabilitet, postoperativt obehag, komplikationsfrekvens, effekt på parodontiet samt Behandlingstid. Överkäkshörntanden är näst efter underkäkens visdomständer den tand som oftast är retinerad med en incidens på ca 2 %. Det används idag två kirurgiska tekniker för att kirurgiskt frilägga palatinalt retinerade hörntänder, den öppna och slutna tekniken. Litteratursökningen utfördes i databasen PubMed och genererade 85 träffar. Efter urval med inklusions- och exklusionskriterier reducerades antalet till åtta artiklar som resultatet i denna litteraturöversikt baseras på. Av de åtta inkluderade studierna granskade tre stycken både den öppna och den slutna metoden, fyra stycken endast den öppna metoden och endast en den slutna metoden. Det går inte utifrån denna litteraturstudie att avgöra vilken friläggningsmetod som ger bäst resultat då underlaget är för litet och de inkluderade studierna belyser olika problem med kirurgisk friläggning av palatinalt retinerade hörntänder. Ortodontister och kirurger bör välja friläggningsmetod beroende på indikation och efter erfarenhet som finns för att få ett så optimalt behandlingsresultat som möjligt. Det behövs randomiserade undersökningar som jämför utfallet av den öppna och den slutna friläggningsmetoden..

Mål: Målet med arbetet var att undersöka varför vissa patienter har bättre compliance vid ortodontisk behandling än andra och vad som kan förbättra compliance. Detta för att möjliggöra utarbetningen av en framtida metod som skulle kunna upptäcka non-compliers innan behandlingsstart och därigenom kunna ge dem en mer effektiv behandling. Enskilda prediktorer för compliance och deras relativa påverkan på compliance undersöktes också. Metod: Artiklar samlades in via en sökning i databaserna PubMed och Cochrane med hjälp av MeSH-termer. Dessa lästes sedan igenom och för undersökningen relevanta artiklar togs fram med hjälp av exklusions- och inklusionskriterier. Resultat: Övervakning av patienters användning av sin apparatur med hjälp av timermodul ökar compliance över tiden. Lägre ålder på patienten samt dennes relation till sina föräldrar och deras engagemang i behandlingen påverkade compliance positivt, liksom kortare Behandlingstid. Slutsats: Det går med nuvarande forskningsunderlag inte att förutsäga compliance på ett pålitligt sätt.

Alkohol är den vanligaste drogen i Sverige och konsumtionen ökade mellan åren 1993-2003 med cirka 30 %. Detta kan på en arbetsplats omräknas till nästan 10 liter ren alkohol per anställd och år. Så många som 10-20% av personalen på en arbetsplats kan ha en riskfylld alkoholkonsumtion vilket i förlängningen kan leda till missbruk eller ett alkoholberoende. Syftet med denna studie var att undersöka vad som påverkar att personer inte återfaller i sitt alkoholberoende eller missbruk. Utifrån frågeställningarna granskades innehåll i öppenvårdsbehandlingar som gav positiv effekt på återfallsrisken samt andra preventiva faktorer för återfall.

AbstraktSpasticitet är det vanligaste symptomet bland personer med en övre motorneuronskada, vilket leder till fysiska funktionsnedsättningar, som kan orsak smärta och felställning i skelett.Studier har visat att en kombination av behandling med elektrisk stimulering och fysisk aktivitet har god effekt vid behandling av spasticitet. Syftet med den föreliggande studien var att belysa den totala upplevelsen av elektrisk stimulering vad gäller livskvalitet och förmåga till fysisk aktivitet hos personer med spasticitet. Studien har en kvalitativ design, och genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer (fyra män, och två kvinnor) med användare av elektrodress/fria elektroder, i åldrar 5-42 år. Sammanfattningsvis har samtliga respondenter fått någon form av positiv effekt av elektrisk stimulering. De mest förekommande effekterna var: förbättrad gångfunktion, mindre obehagskänsla i hand/underarm samt bättre rörelseekonomi.

Sammanfattning Detta arbete har huvudsakligen baserats på en intervjustudie där målsättningen har varit att få en inblick i tandhygienisternas psykosociala arbetsmiljö, samt belysa de arbetssituationer som har betydelse för stress bland tandhygienister idag. Dessutom baseras arbetet på litteratur i form av böcker och vetenskapliga studier. Den ena av dessa studier fokuserar på sambandet mellan tandhygienisternas arbetsförhållanden och sjukfrånvaron, medan den andra belyser tandhygienisternas uppfattning kring fysisk och psykisk arbetsmiljö. Intervjustudien lyfter fram sex områden som påverkar stress i tandhygienisternas vardag, nämligen stressbenägenhet, tid, möjlighet att påverka, stöd, pauser och ekonomi. Majoriteten av deltagarna anser att tiden är den största stressfaktorn, då den krockar med deras ambition att journalföra, slutföra behandling och samtala med patienter. En del arbetsuppgifter som påverkar tidsstressen är städning, icke fungerade teknisk utrustning, förseningar, vänta på konsultation med tandläkaren och patientgrupper som kräver längre Behandlingstid än väntat, såsom akutpatienter, tandvårdsrädda och pratsamma patienter.

AbstraktSpasticitet är det vanligaste symptomet bland personer med en övre motorneuronskada, vilket leder till fysiska funktionsnedsättningar, som kan orsak smärta och felställning i skelett.Studier har visat att en kombination av behandling med elektrisk stimulering och fysisk aktivitet har god effekt vid behandling av spasticitet. Syftet med den föreliggande studien var att belysa den totala upplevelsen av elektrisk stimulering vad gäller livskvalitet och förmåga till fysisk aktivitet hos personer med spasticitet. Studien har en kvalitativ design, och genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer (fyra män, och två kvinnor) med användare av elektrodress/fria elektroder, i åldrar 5-42 år. Sammanfattningsvis har samtliga respondenter fått någon form av positiv effekt av elektrisk stimulering. De mest förekommande effekterna var: förbättrad gångfunktion, mindre obehagskänsla i hand/underarm samt bättre rörelseekonomi.

Att recept som expedieras från apoteken är korrekta och att patienten får rätt läkemedel med rätt dosering är av största vikt. Det har i tidigare studier framkommit att fel och brister som skulle kunna äventyra patientens säkerhet förekommer i en betydande omfattning. Att rätta till dessa fel och brister tar både tid och resurser. Dessa studier är emellertid utförda till största delen på vanliga apotek, där en direkt kundkontakt kan minska kontakterna med förskrivare. Syftet med det här arbetet har varit att kartlägga hur vanligt det är med sådana fel och brister som kräver kontakt med förskrivaren innan receptet kan expedieras på Distansapoteket i Boden.