AbstraktSyfte:Syftet med studien var att undersöka vilken behandlingsstrategi sjukgymnaster inom Stockholms läns landsting väljer vid diagnosen kronisk tendinos i akillessenans mellanportion.Metod:En webenkät utformades och skickades ut till totalt 2267 legitimerade sjukgymnaster inom Stockholms läns landsting, som sökts upp via Elektroniska katalogen, till. Enkäten är inte validitets- eller reliabilitetstestad. Frågorna i enkäten var egenkonstruerade och baserade på studiens syfte. För att stärka studiens interna validitet gjordes en pilotstudie. Enkätundersökningen genomfördes från 14-02-05 till 14-02-19.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 30000 personer av stroke varje år varav 20000 är förstagångsinsjuknade och cirka 10000 dör varje år. Cirka 85 % får hjärninfarkt och 15% får hjärnblödning. Nedsatt gångförmåga är vanligt bland personer med stroke och styrketräning och gångträning är två metoder som kan användas i syfte för att förbättra gångförmågan Syfte: Syftet med studien var att sammanställa litteratur kring uppgiftsorienterad träning och styrketräning som Behandlingsmetod för att förbättra gångförmågan för strokepatienter. Metod: Litteratursökning på databaserna PEDro och PubMed med sökorden stroke AND gait i kombination med training, resistance training och strength resistance training samt task-oriented training. Efter att ha gjort sökningarna och sållat hittades 12 artiklar som ansågs relevanta för studien.

SAMMANFATTNINGBakgrundDemenssjukdom innebär att hjärnceller skadas och dör vilket leder till att hjärnans funktioner bryts ned med en kognitiv funktionsnedsättning till följd. Vidare försämras vanligtvis minnet och den drabbades personlighet kan komma att påverkas. Även förmågan att kommunicera försämras och uppfattningen och förståelsen för omgivningen kan förvanskas. Det beräknas att cirka 90 procent av alla svårt demenssjuka personer någon gång drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom. Exempel på dessa symtom kan vara agitation, aggression, ångest och sömnstörningar.

Smärta är ett stort folkhälsoproblem. Det finns idag flera olika fysioterapeutiska Behandlingsmetoder med hög evidens för samma typ av smärtproblem och diagnos vilket gör att det i kliniken skiljer sig vilken Behandlingsmetod som används. Akupunktur är en av dessa metoder och evidensen för akupunktur vid olika muskuloskeletala smärtproblem är välbeforskad. Syftet med denna studie var att kartlägga fysioterapeuters kliniska användande av akupunktur på patienter med muskuloskeletal smärta inom primärvården i Norrbottens län. Data samlades in genom en egenutformad webbenkät.

Örebro UniversitetInstitutionen för hälsovetenskap och medicin           Arbetsterapi Arbetes art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi.Svensk Titel: En jämförelse mellan Bobathmetoden och andra interventionsmetoder för behandling av strokepatienterEngelsk titel: A comparison between the Bobath method and other interventions for stroke patientsFörfattare: Maryam Tondkar MogadamHandledare: Marie HolmefurDatum: 2012-05-03 SammanfattningBakgrund: Bobath Behandlingsmetod utvecklades i England på 1940-talet för patienter med hjärnskador. I denna Behandlingsmetod ska patienter lära sig att kontrollera sina onormala rörelser och muskelspasticitet.Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra Bobathmetoden med andra interventionsmetoder för att kunna se vilken Behandlingsmetod som har bättre effekt för strokepatienter.Metod: Systematisk litteraturstudie gjordes i databasen AMED, PubMed och Cinahl för att ta fram aktuell forskning inom detta område. Artiklarna som kom fram är kvantitativa och Randomiserade Kontrollerade studier.Resultat: Resultatet av studierna visar att Bobathmetoden har positiv effekt för att klara aktiviteter i dagliga livet. Bobathmetoden visar förbättring från akuta fasen till efter behandling i ADL aktiviteter. Studierna visar att Motor Relearning Programme, Arm Basis training och Balance Performance Monitor träning har bättre effekt än Bobathmetoden i ADL aktiviteter.Arm Basis training, Motor Relearning Programme och Bobathmetoden förbättrade handfunktionen över tiden.

Denna experimentella studie syftar till att undersöka huruvida en eventuell träningseffekt i frekvensdiskrimination kvarstår efter en tids träningsuppehåll. Tidigare forskning har visat tydliga samband mellan frekvensdiskriminering och talutveckling, kortikal signalbehandling och dyslexi. Det har klargjorts genom tidigare studier att förmågan att diskriminera frekvenser är möjligt att träna upp. Därmed är träning i frekvensdiskrimination en lämplig del i en Behandlingsmetod med syfte att utveckla den auditiva perceptionen. Denna studie undersöker de praktiska förutsättningarna till denna Behandlingsmetod genom att utreda varaktigheten av den eventuella träningseffekten 14 dagar efter träningen.

Bakgrund: Läckage av fostervatten i fullgången tid utan att värkarbetet börjar, benämns PROM (Prelabour Rupture of the membranes). Förtidig vattenavgång förekommer i mellan 6-19% av alla graviditeter. Därför är det viktigt att barnmorskor har kunskap från den senaste forskningen om handläggningen av PROM. Syfte: Att genom studie av publicerad forskning identifiera optimal Behandlingsmetod vid PROM efter graviditetsvecka 34+0, singelgraviditet och barn i huvudändläge. Metod: Beskrivande systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: Fetma och övervikt ökar hos världens befolkning och är idag ett globalt hälsoproblem. Det finns ingen skillnad för prevalensen av fetma mellan de båda könen i Sverige, men globalt sett ses en skillnad. Fetma kan leda till följdsjukdomar, vilka kan ha en negativ fysisk och psykisk påverkan på individens hälsorelaterade livskvalitet. En allt vanligare Behandlingsmetod av fetma är viktminskningskirurgi. Att välja fetmakirurgi som Behandlingsmetod är idag vanligare för kvinnor än för män.

Övervikt och fetma är idag ett stort problem i Sverige och kan leda till en rad hälsorelaterade sjukdomar. En av anledningarna är att människor idag lever ett alldeles för stillasittande liv. För att minska riskerna att drabbas av välfärdssjukdomar har fysisk aktivitet visat sig vara en bra metod. Fysisk aktivitet tillsammans med en god kosthållning kan ytterligare förstärka chanserna till att upprätthålla en god hälsa.För att komma tillrätta med problemet i Sverige så har folkhälsan fått en tydlig roll i samhällspolitiken. Tydliga mål om hur arbetet med den svenska folkhälsan ska förbättras har utformats.

Psykisk ohälsa som oro, ångest, depressioner och sömnsvårigheter är så omfattande i Sverige att det idag är ett folkhälsoproblem. Personer med psykisk ohälsa efterfrågar alltmer komplementära Behandlingsmetoder, därför är det av intresse att belysa upplevelsen av en komplementär metod som används vid psykisk ohälsa. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av öronakupunktur som Behandlingsmetod vid psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod. Tio patienter som får öronakupunktur mot oro, ångest, depression och/eller sömnsvårigheter intervjuades.

Kroniska bensår är en både tids- och kostnadskrävande åkomma för samhället och ger sänkt livskvalitet för de drabbade. Läkningstiden kan variera från några månader upp till flera decennier och det finns inte i dag någon given Behandlingsmetod. Elektrisk nervstimulering är en vedertagen metod för smärtlindring som i viss utsträckning även används med syfte att förbättra sårläkning vid kroniska bensår. Kunskaperna om dess användbarhet är dock dåligt spridd bland vård- och rehabpersonal. Syftet var att skapa en överblick av den publicerade litteraturen gällande elektrisk nervstimulering som kompletterande behandling vid kronsikt bensår.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som Behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som Behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som Behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som Behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som Behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som Behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som Behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som Behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.