Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar Àr idag lÀttare att diagnostisera och det Àr vanligare att barn och ungdomar i skolan vet om att de lever med en diagnos som till exempel Attention deficit hyperactivity disorder (mer kÀnt som ADHD), eller Aspergers syndrom. Trots att dessa diagnoser blir allt vanligare, finns det ett ökat behov för kunskapen om dem.Syftet med denna uppsats var att studera barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, och framförallt studera deras liv i skolmiljö. Att fÄ mer förstÄelse för hur barn och ungdomar har upplevt skolan och relationen till sina lÀrare, men Àven hur de upplevt de hinder och möjligheter deras neuropsykiatriska funktionsnedsÀttning medfört var i fokus. Metoden i denna studie var semistrukturerade intervjuer med 6 ungdomar, deras förÀldrar och lÀrare. FrÄgorna har handlat om hur ungdomarna sett pÄ diagnosen, livet med den och Àven hur de klarat av skolgÄngen med sin funktionsnedsÀttning.

Vad görs mot övervikt och fetma? En studie om folkhÀlsoplanerares/folkhÀlsosamordnaresarbete mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar i VÀstra Götalandsregionen Àr enkvantitativ studie som behandlar folkhÀlsoplanerares/folkhÀlsosamordnares arbete motövervikt och fetma hos barn och ungdomar. Studien har skett efter en förfrÄgan av regionensFolkhÀlsokommittés kansli om att göra en uppföljning av en tidigare kartlÀggning gjord Är2005. DÄ kartlades insatser mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar i VÀstraGötalandsregionen.Studiens syfte har varit att undersöka folkhÀlsoplanerares/folkhÀlsosamordnares arbete motövervikt och fetma hos barn och ungdomar. FolkhÀlsoplanerare/folkhÀlsosamordnare arbetarhÀlsofrÀmjande och förebyggande vilket har varit fokus i undersökningen.

Bakgrund/Syfte: Ett av FolkhÀlsoinstitutets 11 mÄlomrÄden Àr fysisk aktivitet, mÄlomrÄdet innefattar att frÀmja fysisk aktivitet bland befolkningen. Ett steg i detta arbete Àr att rekommendera fysisk aktivitet 30-60 minuter om dagen. Hallands Idrottsförbund bedriver olika projekt för att kunna erbjuda barn med sÀrskilda behov möjlighet att bli fysiskt aktiv i en idrottsförening i samarbete med bland annat Barn och ungdoms psykiatri, Region Halland och habiliteringen. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av fysisk aktivitet som hÀlsofrÀmjande metod för barn och ungdomar med sÀrskilda behov.Metod: En kvalitativ metod anvÀndes och 6 intervjuer genomfördes pÄ olika arbetsplatser bland personer som jobbar med hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder och insatser för barn och ungdomar. Intervjuerna transkriberades frÄn ljudfil till text och analyserades till en temaanalys.

Syftet med undersökningen var att belysa hur barn till missbrukande mammor pÄverkas, samt att klarlÀgga hur denna pÄverkan, enligt intervjupersonernas erfarenheter, skulle kunna komma att inverka pÄ barnen och dessas utveckling. Vi har Àven undersökt hur barnen pÄverkas av att finnas med i mammans missbruksbehandling, och hur behandlingen ser ut för att barnens behov skall tillgodoses under denna period. FrÄgestÀllningarna var: Vilken pÄverkan kan mammors missbruk medföra pÄ deras barn? Hur pÄverkas barn av att vistas tillsammans med sina mammor i deras missbruksbehandling? samt Hur ser behandlingen ut för att barns behov skall kunna tillgodoses under mammans behandlingsperiod? Intervjuerna genomfördes med tre behandlare vid ett mamma-barn behandlingshem. Metoden som anvÀndes var kvalitativ intervju med ett halvstrukturerat upplÀgg och vi anvÀnde oss av intervjuguide som redskap.

I Sverige drabbades 1999 över 45.000 mÀnniskor av cancer. MÄnga av de insjuknade hade barn och ungdomar i skolÄldern. Barn och ungdomar Àr de som fÄr leva lÀngst med sina trauman och eventuell förlust av förÀlder. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ kÀnnedom om och belysa barns upplevelser av att ha en förÀlder med cancersjukdom; deras tankar om förÀlderns cancer, hur de pÄverkas av förÀlderns cancersjukdom samt vad hÀlso- och sjukvÄrdspersonal kan göra för att hjÀlpa dem hantera situationen pÄ bÀsta sÀtt. En analys av tio artiklar genomfördes.

Allvarliga beteendestörningar Àr den vanligaste formen av barn- och ungdomspsykiatriska problem. SocialtjÀnstens uppgift Àr att arbeta för att alla barn och unga ska fÄ vÀxa upp under trygga och goda förhÄllanden. Stora förÀndringar av socialtjÀnstens verksamheter för barn och unga och deras förÀldrar har genomförts och medfört en kraftig utveckling av öppna insatser för barn och unga med beteendemÀssiga problem. Syftet med studien var att fÄ kunskap och förstÄelse för ungdomars tankar kring att omfattas av en dagverksamhet som innefattar bÄde hem, skola och socialtjÀnst. Intervjuer med sju ungdomar ifrÄn tre olika dagverksamheter har genomförts.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.

StyrketrÀning bland barn och ungdomar Àr nÄgot som de senaste decennierna varit omdiskuterat gÀllande skador och dess effekt. Svenska Riksidrottsförbundet menar att denna typ av trÀning skall införas redan hos barn i 7-8 Ärs Älder. Tidigare studier har bland annat visat pÄ skador pÄ epifysskivorna, samt att den lÄga nivÄn könshormon skulle leda till att ingen muskeltillvÀxt eller kraftutveckling skulle ske. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekter av olika former av styrketrÀning hos barn och ungdomar under 18 Är samt undersöka begrÀnsningar i studiernas kvalitet. Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, PEDro och Physical education index.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) Àr en autoimmun sjukdom som tillhör en av de mest vanliga barnsjukdomarna. Behandlingen riktar sig till att minska inflammation, öka rörlighet och förebygga eller minska risken för funktionsnedsÀttningar. Syftet med studien var att skapa en kunskapssammanstÀllning av forskningsresultat frÄn Ären 2010-2013 avseende fysisk aktivitet riktad till barn och ungdomar med JIA. Insamling av vetenskapliga artiklar kring fysisk aktivitet och dess effekter hos barn och ungdomar med JIA. Sju artiklar mellan Ären 2010-2013 sammanstÀlldes och kvalitetsgranskades.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilken livskvalitet barn och ungdomar med astma och deras förÀldrar hade. Till resultatet anvÀndes tretton vetenskapliga artiklar publicerade tidigast Är 2000. Databaserna Elin, Blackwell Synergy och Ebsco Host anvÀndes vid artikelsökningen och en manuell sökning gjordes via www.asthma.se. Sökorden asthma, child, parents, quality of life, experience och coping anvÀndes i olika kombinationer. Artikelurvalet gjordes för att passa litteraturstudiens syfte och frÄgestÀllningar och det vetenskapliga vÀrdet i artiklarna skattades med hjÀlp av modifierade granskningsmallar.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka ungdomars möjligheter och begrÀnsningar till idrottsutövande under fritiden. Idrott Àr ett populÀrt fritidsintresse bland barn och ungdomar,enligt Riksidrottsförbundets undersökning frÄn Är 2004 tillhör idrott generellt det nÀst populÀraste fritidsintresset efter umgÀnge med kompisar som kommer först bland barn och ungdomar. Studien Àr baserad pÄ kvantitativ metod och totalt har 121 ungdomar deltagit i studien.Ungdomarna i studien Àr i Äldern 12- 13 Är och bosatta i LuleÄ kommun. Resultaten i studien visade pÄ att förÀldrarnas yrkestillhörighet och intresse för idrott pÄverkade ungdomarnas idrottsliga intresse pÄ fritiden. Vidare fanns det skillnader i ungdomars ekonomiska förutsÀttningar för idrottsutövande samt förÀldrarnas möjligheter till skjutsning och hÀmtning till idrottsanlÀggningar.

Introduktion: LÀpp-kÀk-gomspalt (LKG) Àr en av de vanligaste medfödda defekterna. Det berÀknas att det i Sverige föds cirka 200 barn per Är med olika typer av lÀpp-kÀk-gomspalt, drygt 2/1000 födslar varje Är. Defekten medför ett stort behandlingsbehov, vanligtvis utfört av ett specialiserat LKG-team. Teamet bestÄr av flera specialister inom olika omrÄden, till exempel plastik- och kÀkkirurger, ortodontister, logopeder med flera dÄ defekten bland annat medför pÄverkan av ansiktets utseende, talsvÄrigheter samt bett- och tandavvikelser. LÀpp-kÀk-gomspalt kan pÄverka livskvaliteten hos barn och ungdomar och behandling och hjÀlp frÄn olika vÄrdgivare kan hjÀlpa till att höja livskvaliteten.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om behandling av alkoholmissbruk, ur ett genusperspektiv. FrÄgestÀllningarna har lydit: Hur kan behandling av alkoholmissbruk se ut ur ett genusperspektiv och för vilka passar enkönad respektive samkönad behandling? För att fÄ svar pÄ detta har en kvalitativ semi-semistrukturerad intervjumetod valts. De personer som har intervjuats Àr en man och en kvinna som arbetar pÄ ett behandlingshem för bÄde mÀn och kvinnor med kognitiv inriktning samt en man och en kvinna som har genomgÄtt behandling pÄ behandlingshem med inriktning mot 12-stegsmodellen som har bÄde mÀn och kvinnor inskrivna. Resultatet har visat att vissa klienter passar bÀttre inom enkönad behandling Àn inom samkönad, vilket ofta beror pÄ klientens tidigare erfarenheter och attityder genemot det andra könet.

Denna studie undersöker och beskriver den psykiska hÀlsan hos en grupp barn och ungdomar placerade i familjehem i en större stad i södra Sverige. 42 barn och ungdomar i Äldrarna 11 till 20 Är valdes ut frÄn en kohort bestÄende av 52 som vid nÄgot tillfÀlle under 2005 befann sig placerade i familjehem. Till barnen administrerades Youth Self Report (YSR), till en av familjehemsförÀldrarna Child Behavior Checklist (CBCL) och till barnens lÀrare TeacherŽs Report Form (TRF). Data frÄn barnens socialakter samlades ocksÄ in. Totala problemskalorna för CBCL och TRF visade att andelen barn pÄ klinisk nivÄ uppgick till 23 % medan motsvarande siffra för YSR var 9 %.