Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn och ungdomar varje Är i nÄgon form av cancersjukdom och cancer Àr den vanligaste dödsorsaken för barn under 15 Är. NÀr nÄgon i en familj blir sjuk sÄ pÄverkar det hela familjen. DÀrför handlar familjecentrerad omvÄrdnad om att se familjen som en helhet. Det innebÀr ett lidande att bli sjuk och lidandet behöver hopp och mening för att kunna genomlidas. För att kunna ge bra vÄrd till barnen behöver vÄrdpersonalen skapa ett bra samarbete med förÀldrarna och fÄ förÀldrarna att vara delaktiga i omvÄrdnaden.

Studiens syfte var att genom sjÀlvbiografier se hur lidandets drama ter sig för personer med sjÀlvskadebeteende. Lidandets drama Àr en omvÄrdnadsteori av Katie Eriksson. SjÀlvskadebeteende Àr ett fenomen som funnits i den mÀnskliga historien och i samhÀllet lÀnge. Det Àr vanligast förekommande bland unga vuxna. SjÀlvskadebeteende kan bestÄ av att medvetet rispa, skÀra eller brÀnna huden samt intox av lÀkemedel och/eller alkohol.

Syftet med enkÀtstudien var att undersöka skillnader mellan pojkar och flickors rökvanor och kunskaper om rökning bland ungdomar i Ärskurs 9. Ett frÄgeformulÀr delades ut till elever i Ärskurs 9 i en ort i nordöstra SkÄne. NÀr undersökningen genomfördes var 73 elever nÀrvarande och deltog frivilligt i studien. EnkÀten som eleverna fick besvara bestod av tvÄ delar, rökvanor samt kunskaper om rökningens skadeverkan. Studien visade att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors rökvanor och kunskaper om rökningens skadeverkan.

Jag upplever att barn och ungdomars fysik generellt sett Àr dÄlig och oroar mig för hur framtiden kommer att se ut. Jag fföljer debatten i media med stort intresse och har studerat relevant litteratur som bland annat beskriver hur vi pÄverkas fysiskt och psykiskt av ett liv som allt mer prÀglas av mekaniska hjÀlpmedel,tv och datorer. UtifrÄn litteraturen beskrivs i arbetet vilka vinster det finns med att vara fysisk aktiv, hur aktivitetsmönster ser ut för barn och ungdomar och att det finns bÄde mentala och fysiska skillnader mellan könen.Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om idrottslÀrare uppfattar att unga elever och ungdomars fysiska förmÄga har förÀndrats de senaste 30 Ären? Jag har valt att göra en kavalitativ undersökning dÀr 6 idrottslÀrare, 2 kvinnor och 4 mÀn som har varit yrkesverksamma i minst 30 Är har blivit intervjuade. I arbetet redovisas Àven 16 Ärs statistik frÄn ett antal gymnasieklassers konditionstester.I min undersökning har jag kommit fram till att idrottslÀrarna anser att det har skett en försÀmring av fysiken och att det framförallt beror pÄ samhÀllsförÀndringar och attitydförÀndringar.

Visualisering har lÀnge anvÀnts för att presentera information, och med 3D-programvarors utvecklande har digitalt prototypskapande, bÄde för byggnader och mindre objekt, vÀxt fram. Syftet med denna studie var att finna den bÀsta metoden för att skapa en 3D-visualisering av stiftelsen Rapatacs nyöppnade aktivitetscenter för ungdomar, pÄ Nordost i GÀvle. Först genomfördes en litteraturstudie för att ta reda pÄ vad som Àr god praxis inom designvisualisering i 3D, dÀrefter samlades referensmaterial in för att utifrÄn detta producera en 3D-modell. Tre olika grafiska uttryck; fotorealistisk, skissartad och cartoon, skapades för att genomföra en enkÀtundersökning bland GÀvles ungdomar om vilket grafiskt uttryck som de tyckte var mest tilldragande. 193 ungdomar tillfrÄgades och resultatet visade att det fotorealistiska uttrycket tilltalade ungdomarna mest.

Ungdomarna Àr idrottsföreningarnas framtid och idrottsföreningarna skapar positiv utveckling för ungdomarna. Det ungdomarna gör pÄ fritiden och i vilket socialt sammanhang som de vistas i har betydelse för deras utveckling. Trots dessa positiva effekter som idrottsföreningarna har sÄ vÀljer mÄnga ungdomar att sluta med föreningsidrotten. Detta beror pÄ olika aspekter sÄsom ekonomi, kompisar, förÀldrapÄverkan och nya fritidsintressen. DÀrför Àr det viktigt hur idrottsföreningar jobbar med att behÄlla ungdomar och det Àr ocksÄ syftet till denna studie.

Studiens syfte Àr att granska bilder, layout och reklam frÄn olika webbplatser och analysera hurdessa bilder kan pÄverka ungdomar i deras konstruktion av sin identitet. De hemsidor som granskatsvaldes ut genom en informant och valet av informant gjordes genom en enkÀtundersökning somfokuserade pÄ vilka webbplatser ungdomarna besökt under en vecka. Den valda informanten bleven 15-Ärig tjej som fyllde i enkÀten utförligt och hade besökt mÄnga hemsidor som innehöll mÄngabilder och som var intressanta för studien. Studien av de olika webbplatserna visade att hemsidornahade mestadels neutral layout, men innehÄll mÄnga bilder med mÄnga olika starka budskap. Genomatt spara och dela bilderna via sin egen profil och andra hemsidor ges man som anvÀndare möjlighetatt uttrycka och konstruera vem man Àr och vem man vill vara genom att förknippas med en viss typav bilder.

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om förestÀllningar om sexualitetens betydelser bland ungdomar. Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ hur ungdomar resonerar, argumenterar och tydliggör sexualiteten i sin sociala kontext. Min utgÄngspunkt Àr hermeneutisk, jag söker en djupare förstÄelse bakom ungdomarnas utsagor och vad berÀttelserna har för betydelse. Mina frÄgestÀllningar Àr: PÄ vilket sÀtt har sexualiteten betydelse för ungdomar? Vilka gemensamheter, motsÀttningar och skillnader finns i ungdomarnas berÀttelser? Hur begripliggör ungdomar sexualitet i förhÄllande till anknytande aspekter av sexualitet?Jag har genomfört fem fokusgrupper tillsammans med ungdomar i Äldrar mellan 15 och 22 frÄn olika gymnasie- och grundskolor i Göteborg.

Det finns mÄnga studier som visar att elevers konsumtion av frukt och grönsaker inte nÄr de av Svenska Livsmedelsverket rekommenderade 500 gram/ dag.?Studier visar att inte heller elever i övriga delar av vÀrlden kommer upp i denna rekommendation trots att den rekommendationen WHO har Àr 400 gram som mÄnga lÀnder sÀger sig anvÀnda. Man tror att ett lÄgt intag av frukt och grönt kan pÄverka en ökad risk för övervikt och fetma.Det pÄgÄr flera olika projekt i vÀrlden , mÄnga av dessa projekt har som mÄl att öka konsumtion av frukt och grönt. Skolan har en unik möjlighet att pÄverka barn och ungdomars framtida kostintag. Sverige har gratis skollunch och mÄnga kommuner har Àven gratis frukt till eleverna ofta frÀmst Äk 1-5.Meningen med denna studie var att ta reda pÄ om barn och ungdomar förÀndrar sitt intag av frukt och grönt under högstadietiden.

Diabetes Àr en vanlig sjukdom i Sverige och ungefÀr 800 barn och ungdomar fÄr diagnosen varje Är. Det Àr en sjukdom som krÀver mycket planering för regelbundna mÄltider, insulindoser, blodsocker kontroller och motion. SvÄra och hastiga komplikationer kan uppstÄ om sjukdomen inte behandlas korrekt. Bakom varje ungdom finns en familj som ocksÄ pÄverkas. Mycket oro kan finnas hos förÀldrar som tar ansvar för sina barn med diabetes och nÀr barnet blir ungdom kan det vara svÄrt för förÀldrarna att lÀmna över ansvaret till ungdomen.

Titel: Ungdomar tycker att museer Àr trÄkiga, eller?Författare: Susanne Jansson och Madeleine ThyrssonUppdragsgivare: Röhsska DesignmuseumKurs. Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Malin SveningssonAntal ord: 18356Syfte: Att undersöka och fÄ en förstÄelse för hur museum kan presentera och utforma sina utstÀllningar sÄ de upplevs attraktiva av ungdomar.Metod: Kvalitativ studie med djupintervjuerMaterial: Analys av djupintervjuer med Ätta ungdomar i femtonÄrsÄldern frÄn olika högstadieskolor runt om i GöteborgHuvudresultat: Ungdomarna har en nÄgot negativ uppfattning om begreppet museum. NÀr det gÀller deras erfarenhet och uppfattning om att besöka museer har de en nÄgot mer positiv uppfattning. Bland respondenterna Àr det inte alla som Àr positiva till interaktion, men flertalet tycker att det Àr kul.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka gymnasieungdomars attityd till teater i allmÀnhet och Uppsala stadsteater i synnerhet, för att försöka fÄ en bÀttre bild av hur marknadsföringen motungdomar skulle kunna utformas.Det teoretiska ramverket berör attityder, och marknadsföring mot ungdomar. De verktyg somanvÀnts Àr en intervju med en del av Uppsala Stadsteaters marknadsavdelning, enfokusgruppsintervju med nio gymnasieelever samt en enkÀtundersökning med 161gymnasieelever. Attityden till teater i allmÀnhet och Uppsala Stadsteater i synnerhet var relativt god blandUppsalas gymnasieungdomar. 58 procent av respondenterna har nÄgon gÄng besökt UppsalaStadsteater.De som deltog i fokusgruppsintervjun ansÄg att Uppsala Stadsteater bör ha tydligareinformation om vad pjÀserna handlar om och synas mer. Uppsala Stadsteater bör satsa mer pÄ marknadsföring som riktar sig direkt till ungdomar.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur de största rikstÀckande dags- och kvÀllstidningarna beskriver ungdomar. Exempel pÄ diskussioner i offentligheten som beskriver ungdomsgrupper och tillskriver dem egenskaper Äterfinns genom hela det skrivna ordets historia. I min undersökningvill jag anknyta till tidigare forskning inom omrÄdet genom att undersöka ett aktuellt material frÄn 2008 och framÄt. Detta för att sedan jÀmföra med forskning kring hur media beskrivit ungdomar under 1900-talet. Materialet bestÄr av ett antal texter som ursprungligen publicerats i kvÀllstidningar och dagstidningar.  Jag kommer att bearbeta materialet med hjÀlp av diskursanalys.

HBTQ-personer Àr en utsatt minoritetsgrupp i samhÀllet pÄ grund av heteronormen. De mÀnskliga rÀttigheterna och Barnkonventionen pÄpekar alla mÀnniskors lika vÀrde och barnens specifika rÀttigheter, medan Bibliotekslagen och folkbiblioteksmanifestet i sin tur sÀger att folkbiblioteken ska vara till för alla och att barn och ungdomar speciellt ska prioriteras i bibliotekens verksamhet. Dessa skrifter ligger som bakgrund för mitt val att utvÀrdera om och hur HBTQ-teman i barn- och ungdomsböcker lyfts fram pÄ folkbibliotek genom Àmnesordsindexering. UtvÀrderingen Àr en sÄ kallad mÄl-resultatutvÀrdering som har tittat pÄ Àmnesordsindexering som ett resultat av de övergripande mÄl för biblioteksverksamheten som kan utlÀsas explicit eller implicit i de offentliga skrifter som nÀmnts ovan. MÄlen för Àmnesordsindexering Àr att anvÀndarna skall kunna hitta den litteratur de söker i bibliotekens kataloger och i fallet för den hÀr utvÀrderingen var det specifikt HBTQ-teman i böcker som eftersöktes.

Jag valde att skriva om det lokala brottsförebyggande drogarbete som bedrivs i PiteÄ. Detta Àmne valde jag pÄ grund av Àmnets aktualitet och för att samtidigt fÄ en inblick i skolan, socialtjÀnsten och polisen pÄ den ort jag sedan ska genomföra min aspiranttjÀnstgöring. Syftet med arbetet Àr hur man i PiteÄ arbetar brottsförebyggande för ungdomar som riskerar att hamna i drogmissbruk. Jag har i bakgrunden anvÀnt mig av Torstensson & Wikströms rapporter dÀr de beskriver socialtjÀnsten, skolan och polisen som brottsförebyggare. I min resultatdel har jag intervjuat Thomas Karlsson polis och ungdomsutredare, Hanna Spinell Modig kurator pÄ Strömbackaskolan, samt Maria Lundholm fÀltassistent.