Titel: En kvalitativ innehÄllsanalys av Sveriges största nÀttidning ? Aftonbladets nÀtupplaga. Författare: Joakim JonssonHandledare: Ingegerd RydinExaminator: Ulrika SjöbergTyp av rapport: C-uppsats 10 poÀngUtbildning: Högskolan i Halmstad Sektionen för HÀlsa och SamhÀlle Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 poÀngDenna rapport avser att undersöka Aftonbladets Internetbaserade tidning, Aftonbladet.se. Sidan har dagligen ett stort antal besökare och Àr dÀrför en viktig del i svensk nyhetsförmedling. Undersökningen har i huvudsak riktat in sig pÄ frÄgestÀllningen: Hur Aftonbladet.se vÀnder sig till unga lÀsare? Det som undersöks Àr vilka hjÀlpmedel de tar till, sÄ som layout, retorik och bilder.

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Syftet med litteraturstudien var att genom litteraturen redogöra för cancersjuka ungdomars livskvalitet och hur de hanterar sin sjukdom. Denna studie Àr en beskrivande litteraturstudie dÀr författarna sökte vetenskapliga artiklar pÄ Medline, Cinahl, SweMed+ och PsykInfo. I resultatet redovisas femton artiklar. Resultatet visade att socialt stöd i form av förÀldrar och en speciell vÀn visade ha stor betydelse för ungdomarnas vÀlmÄende. Ungdomarna beskrev ocksÄ att det kÀndes bra att prata med andra ungdomar i samma situation.

Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatsprÄk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och pÄ vilket sÀtt chatsprÄk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva ungdomsperioden och ge en syn pÄ hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till förÀldrars och vuxnas medvetenhet om en sÄdan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förstÄelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och sprÄk och vara ett stöd. Arbetet har utgÄtt ifrÄn följande frÄgor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebÀra? PÄ vilket sÀtt kan chatt och chatsprÄk forma ungdomars identitet? De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatsprÄk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna.

Antalet registrerade EU-mopeder har ökat till 49000 sedan den infördes 1999 och med det ocksÄ fler olyckor. Statistik frÄn FörsÀkringsförbundet 2002 visar att 1/3 av 16 förolyckande mopedförare EU-moped. Polisen kÀnner frustration över att inte kunna komma Ät trimmade mopeder. Tanken Àr att belysa unga mopedförares attityder och beteende till trafiksÀkerhet. Vi har haft diskussion med ungdomar pÄ fritidsgÄrdar och delat ut enkÀter till högstadieelever samt att vi har hittat relaterad litteratur och rapporter vid Universitetsbiblioteket, pÄ Internet och Intrapolis.

IntroduktionI ögonsjuksköterskans arbete ingÄr att möta ungdomar med synskada utifrÄn behov ochförutsÀttningar i dagligt liv. Idag saknas det vetenskaplig kunskap om hur dessa ungdomarupplever hÀlsa, vÀlbefinnande, livskvalitet och möjligheter till bemÀstrande utifrÄn sittfunktionshinder.SyfteSyftet med studien Àr att kartlÀgga upplevelser av hÀlsa och vÀlbefinnande hos ungdomar medsynskada i relation till deras livssituation och dagligt liv. Ett sekundÀrt syfte med studien Àr attvalidera SAUK -modellen som en struktur för styrd innehÄllsanalys.MetodData insamlas i form av bloggtexter och bearbetas med styrd innehÄllsanalys utifrÄn SAUK -modellens bÀrande delar.ResultatAtt ha hÀlsa Àr att vara i balans och att ha livsmÄl. I strÀvan mot sina livsmÄl, visar ungdomarna ipilotstudien en bred repertoar. Denna anvÀnder de för att möta upp de yttre miljöomstÀndigheter,som stÀndigt gör sig pÄminda.DiskussionBloggförfattarna anvÀnder sig av olika strategier i sitt projektjag för att antingen bibehÄlla balanseller att uppnÄ balans.

Teknologi har blivit en viktig del i barn och ungdomars liv. Spel, kommunikation, bloggar, skolarbeten och att umgÄs via sociala nÀtverk tillhör aktiviteterna online. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att utifrÄn ett teoretiskt perspektiv dÀr bland annat Actor-Network-Theory (ANT) ingÄr belysa och utforska barns och unga mÀnniskors interaktioner pÄ och med Internet och det lÀrande och förutsÀttningar för hÀlsa som kan skapas. Tjugotre artiklar frÄn tidskrifter med en disciplinÀr bredd, som bland annat innefattar utbildningsteknologi, psykologi, socio-logi och mediakunskap, har studerats. Interaktion var ett genomgÄende tema i artiklarna.

Studien anvÀnder ett explicit test och jÀmför ungdomar (14-16 Är) och vuxna gÀllande deras riskbedömning av brott, attityder kring brott och moralnivÄ. Dessa faktorer förvÀntas ha ett samband med varandra och kan ge en förklaring till varför ungdomar begÄr fler brott per capita Àn vuxna (Ahlberg, 1996). Samplet som utgjorde ungdomsgruppen (N=101) togs frÄn fyra högstadier och vuxensamplet (N=101) bestod av studerande vid Komvux. Testet var ett egenkonstruerat frÄgeformulÀr och visade pÄ flera signifikanta skillnader mellan vuxengruppen och ungdomsgruppen dÀr vuxengruppen rapporterade högre riskbedömning, strÀngare attityder kring brott samt en generellt högre moralnivÄ. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som visat pÄ en diskrepans mellan ungdomars och vuxnas riskbedömning.

Syftet med denna uppsats har varit att förstÄ hur bilden av ungdomar konstrueras i svensk dags- och kvÀllspress. Problematiseringen av uppsatsÀmnet var den verklighet som konstrueras, i det hÀr fallet bilden av ungdomar, som kan konstrueras till ett socialt problem. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit socialkonstruktivistisk. Metoden för att förstÄ bilden av ungdomar var genom tolkning och analys av text. TvÄ statligt utgivna rapporter valdes ut, dÀrefter söktes via databas efter tidningsartiklar som berörde Àmnena ungdom och de utvalda rapporterna.

 Depressiva symtom har blivit ett vanligt tecken pÄ psykisk ohÀlsa hos ungdomar. Dessa kan leda till utvecklandet av depression och sjÀlvmordsförsök. Syftet med arbetet var att belysa preventionsprogrammens betydelse för förebyggandet av depression hos ungdomar och insatser som sjuksköterskan kan göra i det förebyggande arbetet. En systematisk litteraturstudie gjordes, dÀr fem artiklar analyserades. Fyra studier undersökte effektiviteten av olika preventionsprogram för depressiva symtom.

Inledning: Psykisk ohÀlsa bland barn- och ungdomar Àr ett vÀxande problem som bör upptÀckas och behandlas sÄ tidigt som möjligt. Skolsköterskan har vid hÀlsosamtalet ett ypperligt tillfÀlle att identifiera psykisk ohÀlsa hos eleven.Syfte: Att genom journalgranskning visa skillnader/likheter i psykisk ohÀlsa bland barn- och ungdomar i olika Äldrar, med olika kön och frÄn olika omrÄden av stadsdelen VÀstra Hisingen. Metod: Eleverna valdes frÄn Ärskurserna fyra och sju/Ätta frÄn skolomrÄdena BiskopsgÄrden samt Torslanda. En retrospektiv journalgranskning av det standardiserade hÀlsosamtalet genomfördes. Dessa analyserades kvantitativt och illustrerades med citat ur journalerna.

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att beskriva den problematik som ungdomar som vÀxer upp med en förÀlder med missbruksproblematik upplever. Uppsatsen syftar till att utveckla nya kunskaper hur det Àr att vÀxa upp med en förÀlder som har eller haft ett missbruk samt vilka konsekvenser det fÄr för ungdomarna. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr fyra respondenter intervjuades för att besvara frÄgestÀllningar utifrÄn deras egna erfarenheter, kÀnslor och tankar. Respondenterna valdes genom ett snöbollsurval och intervjuerna skedde pÄ en trygg plats för respondenterna. Analysmetoden som anvÀndes var meningskodning samt meningskoncentrering, detta för att effektivisera arbetssÀttet.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa omvÄrdnaden för familjer till barn med hjÀrtfel ur ett familjeperspektiv. VÄrden av hjÀrtsjuka barn och ungdomar krÀver en kunskap om dessa sjukdomar inte enbart hos sjukvÄrdspersonal inom den högspecialiserade barnkardiologin utan inom ett flertal andra specialiteter. Studien omfattar sjuksköterskans omvÄrdnad av familjer, förberedelser för hemgÄng, samarbetet mellan olika yrkeskategorier, familjens reaktioner vid denna krissituation och de bearbetningsmodeller som finns till förfogande för att underlÀtta bearbetningsprocessen. Vidare forskning inom detta omrÄde Àr nödvÀndig. The purpose of this study is to illuminate the care of families to children with heartdisease from a familyperspective.

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

AbstraktSyfte: Syftet med litteraturstudien Àr att belysa familjens upplevelser av palliativ omvÄrdnad av barn med cancer.Bakgrund: Varje Är fÄr cirka 300 svenska barn och ungdomar en cancerdiagnos. En fjÀrdedel dör av sin sjukdom. Barnets sjukdom pÄverkar förÀldrarnas roller, inbördes och mot barnen och Àven syskon blir Äsidosatta. Vetskapen om att det inte gÄr att bota barnet upplevs för förÀldrarna som oerhört stressande, samtidigt som de vill leva ett sÄ normalt liv som möjligt.Metod: Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades, vilka var publicerade mellan Ären 1997-2007.Resultat: Resultatet visar att informationen kring barnets behandling och kommande död ansÄg förÀldrarna vara viktig för att vÄrden skulle vara av god kvalitet.