Bakgrund: Barnfetma Ă€r idag ett vĂ€rldsomfattande problem. Överviktiga barn och ungdomar har större risk att bland annat utveckla diabetes typ II och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Syfte: Belysa arenor för prevention och promotion mot övervikt och fetma bland barn och ungdomar mellan 7-17 Ă„r. Metod: Studien som gjorts Ă€r en litteraturstudie. Databaser som anvĂ€ndes var PubMed, SweMed+ och Cinahl och artiklarna analyserades genom en temaanalys. Resultat: Studier visade att frĂ€mst pĂ„ arenor som skolan, hemmet och samhĂ€llet kan övervikt och fetma förebyggas bland barn och ungdomar.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur behandlare upplever, tÀnker och berÀttar om samtal de har i sitt arbete? Hur balanserar de mellan att vara privat och vara professionell? Vad pÄverkar ett samtal, och vilka olika typer av samtal finns? Vilken betydelse har kontexten?VÄr undersökning gÀller bÄde behandlande samtal, terapeutiska med bokad tid pÄ sÀrskilt anvisad plats och eller med ett sÀrskilt syfte, och miljöterapeutiska samtal som förs i vardagen exempelvis nÀr man diskar eller Äker bil, dÀr man som personal inte har ett annat syfte Àn att interagera och relatera. För att fÄ fram de anstÀlldas upplevelser av detta sÄ har vi valt en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi har anvÀnt symbolisk interaktionism som teori för analysen dÄ det Àr interaktion mellan mÀnniskor vi fokuserar pÄ, med fokus pÄ behandlaren.Vi har funnit att det inte gÄr att ha en alltför tydlig strategi i hur man ska uppföra sig dÄ man blir genomskÄdad om man följer en mall och inte Àr sig sjÀlv. Det finns en inbyggd konflikt i att man har en dubbel roll i och med att man ska vara personlig och kamratlig samtidigt som man har en agenda i bakhuvudet som bestÄr i en plan att skapa förÀndring hos ungdomarna.NÄgot som visade sig vara vÀldigt betydelsefullt för samtalet Àr i vilket rum det utspelar sig.

Inledning: Prevalensen av karies och övervikt/fetma hos barn och ungdomar beskrivs kort. Syfte: Att kartlÀgga och analysera studier som undersökt sambandet mellan kariesprevalens och BMI hos barn och ungdomar. Följande frÄgestÀllningar ska besvaras: Finns det en korrelation mellan kariesprevalens och BMI? Har gruppen överviktiga barn och ungdomar högre kariesprevalens? Har gruppen underviktiga barn och ungdomar högre kariesprevalens? Metod: FrÄgestÀllningarna besvaras med hjÀlp av en systematisk litteraturöversikt. Resultat: Utav sammanstÀllningens 28 artiklar visade 14 pÄ samband mellan karies och BMI och lika mÄnga visade inget samband.

Detta Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka vad som karaktÀriserar ungdomars sociala relationer. Mer precist Àr vi intresserade av att undersöka i) ungdomarnas relationer till familj, vÀnner och myndigheter ii) vilka emotioner som ungdomarna associerar med sitt drogmissbruk och/eller kriminalitet samt iii) vilken betydelse relationerna har haft för utvecklingen av drogmissbruk och/eller kriminalitet.Vi utförde intervjuer med fyra ungdomar inskrivna pÄ ett behandlingshem för missbruksproblem. Ungdomarna har varit i behandling mellan en och sex mÄnader. FrÄgorna stÀlldes utifrÄn en intervjuguide som bygger pÄ uppsatsens syfte, tidigare forskning och teori.VÄr tidigare forskning bestÄr av studier om sociala relationers inverkan pÄ ungdomar med allvarlig social problematik sÄsom drogmissbruk och brottslighet. Teorierna handlar om sociala band, skam, skuld och stolthet samt Hirschis sociala kontrollteori.Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade försvagade sociala band till sina förÀldrar under uppvÀxten och fram tills de slutade missbruka, vilket troligen har pÄverkat deras utveckling av drogmissbruk och/eller kriminalitet.

Denna uppsats tar upp vad som motiverar ungdomar till att arbeta med sin situation nÀr de Àr placerade pÄ Hem för VÄrd eller Boende. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med ungdomar och behandlare pÄ Hem för VÄrd eller Boende och ungdomarnas syn pÄ motiverande faktorer och utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:? Vad tycker ungdomarna motiverar dem till att genomgÄ behandling?? Vad tycker behandlare motiverar ungdomar till att genomgÄ behandling?? Finns det nÄgra skillnader i hur ungdomarna upplever att de blir motiverade till att genomgÄ behandling och hur behandlarna motiverar ungdomarna?Uppsatsens empiri Àr tematiserad utifrÄn de faktorer som informanterna lyft upp som motiverande för att genomgÄ behandling. Jag kommer anvÀnda motivationsteori för att belysa de tre teman som Àr mÄl, förutsÀttningar och relationer.Studien visar pÄ att dessa tre delar Àr ungdomarnas och behandlarnas bild av de motiverande faktorerna pÄ Hem för VÄrd eller Boende för ungdomar. Bilderna jÀmförs och kommer fram till att de ser samma mÄl men har olika syn pÄ hur vÀgen dit ser ut.

Barn och ungdomar med kognitiva funktionshinder löper större risk att drabbas av sÀmre tandhÀlsa Àn övriga (Gabre, Martinsson och Gahnberg 2001). Det Àr ett problem som tandhygienister mÄste vara medvetna om nÀr de i sitt dagliga verk arbetar med patientundervisning. Syftet med denna studie var att beskriva tandhygienistenserfarenheter av patientundervisning för barn och ungdomar med kognitivt funktionshinder. Metoden har bestÄtt av kvalitativa intervjuer med fyra tandhygienister om deras erfarenheter kring patientundervisning, vilka sedan analyserats genom innehÄllsanalys. Resultatet visar att det krÀvs förmÄga att utstrÄla trygghet och att vara adaptiv för att patientundervisningen skall ge önskat resultat.

Syftet med studien var att undersöka förekomst av smĂ€rta som hindrade aktivitet hos barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Samt att se förekomst av obehagskĂ€nslor inför och under fysisk aktivitet. Studien gjordes pĂ„ 26 barn och ungdomar i Ă„ldrarna 8-19 Ă„r med övervikt eller fetma samt en grupp med 26 normalviktiga barn och ungdomar i Ă„ldrarna 10-19 Ă„r. Data samlades in genom en enkĂ€tundersökning pĂ„ Överviktsenheten för barn och ungdomar pĂ„ Akademiska sjukhuset i Uppsala och genom dietister i primĂ€rvĂ„rden i Uppsala lĂ€ns landsting samt genom personliga kontakter. Studien visade att smĂ€rta förekom i bĂ„da grupperna och ingen skillnad kunde pĂ„visas mellan de bĂ„da.

För att hjÀlpa barn och ungdomar som lider av Àtstörningar krÀvs specialistkompetens inom omrÄdet. SpecialistsjukvÄrden mÄste kunna möta sÄvÀl nyinsjuknade som lÄngvarigt sjuka barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda barn och ungdomar med Àtstörningar. En intervjustudie har genomförts med sju sjuksköterskor som arbetar pÄ tvÄ olika specialistenheter dÀr barn och ungdomar vÄrdas för Àtstörningar. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.

Autistic Spectrum Disorders (ASD) Àr ett av de vanligaste intellektuella handikappen hos barn, ungdomar och vuxna. PÄ grund av dessa patienters svÄrigheter att kommunicera och interagera med andra mÀnniskor utgör de ocksÄ en patientgrupp med ett speciellt omvÄrdnadsbehov och det finns ett behov av ökad kunskap hos vÄrdpersonal inför mötet med denna patientgrupp. Syftet med denna studie Àr att identifiera de specifika omvÄrdnadsbehov barn och ungdomar med ASD har i mötet med hÀlso- och sjukvÄrd. Studien har utformats som en litteraturstudie dÀr syfte och frÄgestÀllning har besvarats utifrÄn granskade vetenskapliga artiklar. Resultatet beskriver vilka specifika omvÄrdnadsbehov patienter med ASD har och pÄ vilket sÀtt vÄrdpersonal kan vara förberedd inför mötet med barn och ungdomar med ASD och deras speciella behov..

CI-metoden Àr en ny behandlingsmetod för barn och ungdomar med CP-hemiplegi. Metoden innebr att man genom en restrikion pÄ den intakta armen och handen frÀmjar rörelse i den hemiplegiska armen oc handen i syfte att förbÀttra anvÀndningen av den armen och handen i dagliga aktiviteter.Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva CI-metoden och dess effekter pÄ funktions- och aktivitetsförmÄga hos barn och ungdomar med CP-hemiplegi.För att fÄ svar pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar gjordes en systematisk litteraturstudie som baseras pÄ vetenskapliga artiklar om effekter av behandling med CI-metoden pÄ barn och ungdomar med hemiplegi till följd av en CP-skada. Studien baseras pÄ sammanlagt 12 artiklar, varav 11 studier frÄn Ären 2001-2006 och en studie frÄn 1997. Artiklara Àr sökta i AMED, Cinahl samt Medline.Resultatet visar att barnen och ungdomarna genom behandling med CI-metoden gjorde förbÀttringar i bÄde funktions- och aktivitetsförmÄga. MÄnga av de förbÀttringar som gjorts under behandlingen kvarstod Àven vid uppföljningen, fyra veckor till sex mÄnader senare.

Trots att de flesta behandlingshem i Sverige sÀger sig anvÀnda tekniker inom ramen för KBT finns det begrÀnsad forskning om dess effektivitet. UtifrÄn tvÄ studier syftade uppsatsen till att belysa hur personal, som arbetar med ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder, upplever att de arbetar utifrÄn kognitiv beteendeterapeutisk teori för att utveckla ungdomarnas sociala fÀrdigheter. Först utfördes en kvalitativ enkÀtstudie. För att fÄ mer djup i materialet genomfördes ocksÄ en intervjustudie.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för att frĂ€mja delaktighet i skolaktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder. För att beskriva detta utfördes fem intervjuer med arbetsterapeuter som arbetade pĂ„ Barn- och Ungdomshabiliteringen i olika landsting fördelade pĂ„ tvĂ„ olika geografiska omrĂ„den i landet. Data analyserades utifrĂ„n en kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i tre teman: Ökad tillgĂ€nglighet skapar möjlighet till delaktighet i fysisk miljö, Ökad tillgĂ€nglighet skapar möjlighet till delaktighet i social miljö samt Det finns mer att utrĂ€tta i skolan. Resultatet visade att de arbetsterapeutiska interventioner som utförs för att frĂ€mja delaktighet i skolaktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder Ă€r anpassningar av den fysiska och sociala miljön, samt förskrivning av hjĂ€lpmedel.

ÖvervĂ€gande delen av forskning kring socialtjĂ€nstens placeringar av barn och ungdom riktar sig mot barnens situation vid dessa insatser eller förĂ€ldrarnas upplevelser av skiftande familjebehandlingar. Det har heller inte pĂ„trĂ€ffats forskning riktad mot förĂ€ldrars upplevelser av barn och unga placerade i HVB-hem typ behandlingshem. I aktuell studie delger sex förĂ€ldrar med barn, placerade enligt LVU, individuellt sina synpunkter och tankar kring samarbete med socialtjĂ€nsten och olika vĂ„rdgivare sĂ„som familjehem och HVB - hem.Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys pĂ„ narrativ bas, visar att förĂ€ldrarna Ă€r i stora drag nöjda med det samarbete som pĂ„gĂ„r gĂ€llande sina barn och ungdomar placerade p.g.a. eget beteende. FörĂ€ldrarna har dock dĂ€rmed inte avsagt sig förĂ€ldraskapet utan önskar fortsatt information och delaktighet betrĂ€ffande sina barn. Studien tar ocksĂ„ fĂ€ste pĂ„ anknytningsteorin bĂ„de ur barnet och förĂ€lderns synvinkel gĂ€llande fortsatt relation.

Bakgrund: Diabetes Àr en kronisk metabol sjukdom och det finns tvÄ sorter. Typ 1 kallas den som orsakas av bristande insulinproduktion. Nordiska riktlinjerna för barn och ungdomar rekommenderar 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vikten av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med typ 1 diabetes samt vilka faktorer som pÄverkar deras fysiska aktivitet. Metod: En litteraturstudie innehÄllande 16 vetenskapliga artiklar som erhÄllits genom databaserna PubMed och Cinahl. Dessa har granskats, kvalitetsbestÀmts och sammanfattats. Resultatet har dÀrefter analyserats och presenterats under tvÄ huvudteman med tillhörande subteman. Resultat: Efter granskning av de involverade artiklarna framkommer det att den fysiska aktiviteten Àr viktig för barn och ungdomar med typ 1 diabetes.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.