Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig pĂ„ behandlingshem dĂ€r djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjĂ€lplig i behandlingen. Tidigare forskning visade pĂ„ olika sĂ€tt hur djur kunde anvĂ€ndas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot mĂ€nniskor samt hur relationen mellan djur och mĂ€nniska kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades pĂ„ tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; ansvar, meningsfull sysselsĂ€ttning, sjĂ€lvförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, kĂ€nslan av att vara behövd och djurens lugnande inverkan. Tillsammans formulerade temana essensen; djur istĂ€llet för mĂ€nniskor. Resultatet av studien visade att djur kunde ersĂ€tta den sociala, mĂ€nskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjĂ€lpte dem i deras behandling.

Det finns elever som trycker ner andra i sin omgivning. NÀr det Àr dags för rast finns det de som sÀger ?vad Àcklig du Àr? och skrattar Ät sin jÀmnÄriga skolkamrat. Samtidigt sprider sig nya tekniker som gör skolan Ànnu mer försvarslös mot mobbning Àn tidigare. Inte ens i det egna hemmet kan ett barn vara garanterad att fÄ slippa sin plÄgoande.

Denna studie behandlar frÄgor om media, ideal och ungdomar. Media har stor betydelse i dagens samhÀlle och förmedlar bilder av utseendet som skapar olika ideal. Ungdomar Àr mer mottagliga för dessa ideal eftersom de befinner sig i en period i livet nÀr de försöker finna sin egen stil. Syftet med studien var att undersöka hur tv presenterar utseendet i de tv- program som ungdomar tittade pÄ. Vi genomförde en mindre enkÀtundersökning som visade att ungdomarna sÄg mest pÄ tv-programmen Idol 2005, VÀnner och OC.

InstitutionsvÄrd av barn och ungdomar Àr en omdiskuterad vÄrdform, inte minst pÄ grund av den bristfÀlliga uppföljning av dess resultat som anses föreligga. BristfÀllig bÄde till sin mÀngd och till sin utformning, det finns inte mycket och det som finns Àr huvudsakligen frÄn en utifrÄn perspektiv. Denna undersökning syftar till att göra en uppföljning av ungdomar utifrÄn deras eget perspektiv pÄ sin förÀndring. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer och inriktar sig mot ?lyckade? ungdomar, ungdomar som haft en positiv utveckling och utgÄr dÀrför ifrÄn följande frÄgestÀllningar: ? Vad Àr det ungdomarna sÀger har hjÀlpt dem till förÀndring mot att ?lyckas? och att inte lÀngre vara föremÄl för institutionsbehandling?? Hur kan olika teorier och begrepp kring hur förÀndring Àger rum anvÀndas för att förstÄ det ungdomarna sÀger?Den insamlade empirin har i resultatet tematiserats i elva olika faktorer som ungdomarna upplever som viktiga och som getts namn utifrÄn ungdomarnas egna ord: ??Brydde sig? och ?lyssnar??, Ny miljö, EftervÄrd, ?Jag kan?, (Flick)VÀnnens ultimatum, Hot om förlust, Familjearbete, Samtal, ?Trött pÄ det?, ?Upplevelser som fick en att tÀnka till? och Manliga förebilder.Slutsatserna Àr att dessa faktorer Àr relaterade till de olika ungdomarnas individuella behov och dessa behov har till största delen handlat om ett behov av viktiga relationer och hjÀlp att hantera dessa..

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 Àr den vanligaste diabetestypen bland barn och ungdomar, med ett insjuknandeantal som ökar kontinuerligt varje Är. TonÄren Àr en viktig tid för utvecklingen och mognaden, och att leva med en kronisk sjukdom kan bidra till familjekonflikter och osÀkerheter som kan pÄverka sjÀlvstÀndigheten och livskvalitén.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukdomens inverkan pÄ livskvaliteten hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1.Metod: Studien gjordes enligt en beskrivande litteraturstudie med systematisk sökning och med fokus pÄ ungdomar mellan 13-18 Är med typ 1-diabetes. Resultatet byggdes pÄ tio vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ design som kvalitetsgranskades enligt protokoll och analyserades med inspiration av innehÄllsanalys.Resultat: Att uppnÄ god livskvalitet handlade mycket om utveckling och sjÀlvstÀndighet, vilket kunde hÀmmades pÄ grund av överbeskyddande förÀldrar, rÀdsla att vara annorlunda samt krÀvande behandling och egenvÄrd. För att uppnÄ god livskvalitet krÀvdes en medvetenhet av sjukdomen och kroppsliga förmÄgor och begrÀnsningar, samt en mognad och motivering att ta eget ansvar för sin sjukdom och behandling.Slutsats: Familjen, egenvÄrden och osÀkerheten att passa in i omgivningen Àr centrala faktorer som har inverkan pÄ ungdomarnas livskvalitet. SjukvÄrdens stöd Ät bÄde ungdomarna och förÀldrarna Àr viktigt för att ungdomarna ska kunna uppnÄ sjÀlvstÀndighet och god livskvalitet..

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:27.

NÀr det gÀller vuxna patienter, visar studier att Davanloos Intensiv dynamisk korttidsterapi(ISTDP) Àr evidensbaserad och effektiv vid flera sjukdomstillstÄnd. Medan det finns fÄ bevisvarken för eller emot tillÀmpningen av ISTDP pÄ barn och ungdomar, har en artikel skriven avLinda Gilbert (2004) fÄtt författaren till föreliggande litteraturstudie att tro att det inte finns ettbÀttre val Àn att börja forska om tillÀmpningen av ISTDP tekniker pÄ barn och ungdomar ochför att visa hur dessa tekniker skiljer sig frÄn dem som anvÀnds med vuxna. Dennalitteraturstudie Àr ett teoretiskt förslag för att anvÀnda ISTDP med fokus pÄmentaliseringsteorin inom ramen för BUP. NÀr det gÀller KBT leder internationellaforskningsresultat till nödvÀndigheten att fÀsta blicken pÄ andra evidensbaserade metoderocksÄ nÀr det gÀller behandlingar för barn och ungdomar med psykiska och psykosocialaproblem. Davanloos ISTDP Àr en sÄdan evidensbaserad metod.

Reklam Àr nÄgot vi matas med varje dag. Syftet med denna uppsats Àr att se hur en fokusgrupp, bestÄende av sex elever, som gÄr pÄ ByÀngsskolan i TÀby, upplever könsroller som framstÀlls i reklam, dÀr mina frÄgestÀllningar Àr hur dessa elever upplever framstÀllningen av könsroller i reklam och ifall dessa elever ser skillnad pÄ manligt respektive kvinnligt i reklam. Den teori  jag valt att fokusera pÄ Àr genusteori, frÀmst av Yvonne Hirdman. Hirdmans teori har varit anvÀndbart dÄ hennes sÀtt att se pÄ genussystemet handlar om att se strukturer, processer, fenomen, förestÀllningar och förvÀntningar vilket ger upphov till mönstereffekter och regelbundenhet mellan könen. Jag har Àven anvÀnt mig av Connells genusteorier, samt Margareta Rönnbergs teorier om barn och reklam som en motpol.

Hippoterapi Àr en behandlingsform dÀr man som fysioterapeut anvÀnder hÀsten som verktyg för att trÀna och/eller lÀra in funktioner som en individ saknar. Balans, perception, kroppskÀnnedom, koordination, sittfunktion och styrka Àr funktioner som hippoterapi kan frÀmja. Cerebral pares Àr ett motoriskt funktionshinder till följd av en hjÀrnskada, dÀr man ofta har en problematik med just dessa funktioner. Behandlingen av cerebral pares inriktar sig pÄ de funktionsnedsÀttningar som skadan orsakar, varför hippoterapi kan vara en del i behandlingen. Syftet med denna studie var att göra en litteraturöversikt över anvÀndandet av hippoterapi som fysioterapeutisk behandlingsform för barn och ungdomar med cerebral pares.

Den hÀr studien belyser ungdomar och riskbeteende i dagens samhÀlle. För att uppnÄ relevant information för studien anvÀnde jag en kvalitativ undersökning. Jag intervjuade tre professionella inom ungdomsverksamhet. Resultatet belyser vilka orsaker det finns till riskbeteende, de tydligaste orsakerna hittar man i skolan och i ungdomens sociala liv. Studien fokuserar ocksÄ pÄ vilka tecken man anvÀnder sig av för att kÀnna igen riskbeteende, detta Àr tecken som ungdomarna visar upp i sin vardagliga situation.

Drygt 1,6 miljoner barn och ungdomar deltar i nÄgon form av idrottslig verksamhet, man kan alltsÄ pÄstÄ att idrotten, nÀst efter skolan, Àr vÄr största gemensamma socialisationsarena. Samtidigt sÄ finns mycket lite forskat pÄ vilken betydelse idrotten har och betydelsen av ledarna ur barnen och ungdomarnas perspektiv. Denna studie har syftat till att belysa denna kunskapsbrist och söka svar pÄ frÄgestÀllningar utifrÄn de tvÄ övergripande temana; idrottens roll som socialisationsarena och ledarnas betydelse. För detta har valts ett kvantitativt angreppssÀtt med en enkÀtundersökning riktat till drygt 80 barn och ungdomar, aktiva i sex olika idrotter i en mellansvensk kommun. Resultaten har sedan analyserats statistiskt.

Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av förÀldrar Àr exempel pÄ problematiska förÀldrabeteenden som kan orsaka depressiva symptom hos ungdomar. Studiens syfte Àr att undersöka om det finns skillnader i depressiva symptom mellan ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien anvÀnder sig utav sekundÀrdata frÄn ett forskningsprojekt, bestÄende av enkÀtsvar som har samlats in frÄn ungdomar mellan 13-15 Är i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i depressiva symptom hos ungdomarna nÀr symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jÀmfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och depressiva symptom svagare Àn mellan psykologisk kontroll och depressiva symptom..

Introduktion Barn Àr en sÄrbar grupp vad gÀller sorg pÄ det sÀtt att de befinner sig i konstant psykologisk utveckling. Dessutom Àr de till stor del beroende av de vuxna som finns i deras nÀrhet för att fÄ det stöd i sin sorg som de Àr i behov av. Syfte Syftet med arbetet Àr att undersöka hur barn och ungdomar uttrycker och hanterar sorg efter förlusten av en familjemedlem, samt hur omgivningen kan ge dem stöd. Metod Litteraturstudie valdes som metod för arbetet. Litteraturstudien Àr enbart baserad pÄ kvalitativa artiklar eftersom det skulle göras en beskrivning av upplevelsen av ett fenomen.

Den som missbrukar alkohol eller narkotika och begÄr brott relaterat till missbruket, har möjlighet att erbjudas behandling istÀllet för fÀngelse som straff. Vi ville med denna rapport belysa betydelsen för individen att bli erbjuden vÄrd istÀllet för galler. FrÄgor vi stÀllt Àr; vad skiljer ett liv av missbruk mot ett liv efter behandling och om kontraktsvÄrd kan likstÀllas med en semesterliknande vistelse? Rapporten Àr grundad pÄ intervjuer med personer som erfarit bÄde fÀngelse och vÄrd pÄ ett behandlingshem. Vi fann att droger kan locka alla sorters personer frÄn olika samhÀllsskikt till ett missbruk.

Sveriges barnbibliotek tappar besökare. Allt runt omkring oss förÀndras, men barnbiblioteken ser likadana ut. Vi vill i detta examensarbete Àndra hur barn och ungdomar ser pÄ biblioteket, sÄ att de kÀnner sig mer hemma i biblioteksmiljön och som följd av detta möjligtvis ökar barnens lÀslust. I stort vill vi göra biblioteket mer attraktivt och tilltalande för barnen. Vi har i tidigare projekt uppmÀrksammat att mÄnga barn och unga har intresse för teknik och detta valde vi att dra nytta av i Bokdjungeln.