Uppsatsen syftar till att studera hur identitetsutvecklingen och självständighetsprocessen ser ut hos ungdomar som av socialtjänsten är placerade på ett träningsboende, samt hur denna placering påverkar dessa processer. För att vidga förståelsen av dessa ungdomars utveckling vidare har vi även valt att undersöka hur personalen på träningsboendet upplever att ungdomarnas identitetsutveckling och självständighetsprocess påverkas av tiden på träningsboendet. Vi har i denna studie utgått ifrån fyra frågeställningar: Hur upplever ungdomarna att placeringen på träningsboendet påverkat deras självkänsla samt hur de idag uppfattar sig själva? Upplever ungdomarna att deras förmåga till att fatta självständiga beslut kring livssituationen och att klara sig själva har förändrats under placeringen, och i så fall hur? Hur ser personalens tankar och upplevelser ut kring hur ungdomarnas identitetsutveckling påverkats av tiden på träningsboendet? Och hur upplever de att ungdomarnas förmåga till att klara sig själva förändrats under tiden på boendet?Vi har använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden utifrån ett abduktivt förhållningssätt, och vi har valt att göra halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med fyra ungdomar och två Behandlingsassistenter på ett träningsboende i en stadsdel i Göteborg. Vi har i analysen använt oss av tre olika teoretiska perspektiv, samt ett antal begrepp relaterade till dessa teorier.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka i vilken mån behandlingshem, som utger sig för att arbeta miljöterapeutiskt, utformar samt använder sig av den fysiska miljön i enlighet med miljöterapeutiska ideal. Vi vill undersöka vilken vikt behandlingspersonal och institutionsledning lägger vid den fysiska miljön på behandlingshem för ungdomar. Frågeställningarna lyder: ? Utifrån vilka medvetna strategier arbetar man med den fysiska miljön på behandlingshem med miljöterapeutisk inriktning? Hur arbetar man för att utforma samt utveckla den fysiska miljön? På vilket sätt resonerar behandlingspersonal samt institutionsledning angående hur den fysiska miljön ser ut i dagsläget? I vilken utsträckning är behandlingspersonal involverad i omsorgen av den fysiska miljön på behandlingshemmen?? Vilken konkret betydelse anser personal på miljöterapeutiska behandlingshem att den fysiska miljön har för ungdomarnas behandlingsprocess? ? På vilket sätt får ungdomarna medverka i utformningen av den fysiska miljön på behandlingshemmen? Hur upplever ungdomarna den fysiska miljön på avdelningen?Undersökningen är en kvalitativ fallstudie som bygger på en gruppintervju med sex ungdomar samt sex individuella semistrukturerade intervjuer med institutionschefer samt Behandlingsassistenter från tre olika behandlingshem med miljöterapeutisk inriktning för LVU-placerade ungdomar. I analysen jämförs institutionernas arbete med och utformning av den fysiska miljön med den idealtypiska miljöterapin angående detta ämne.