Syftet med uppsatsen var att undersöka strategier vid, och påverkan av hot och/eller våld riktat mot Behandlingsassistenter på boenden utan krav på drogfrihet inom Social resursförvaltning. Vi ville ta reda på hur hot och våld påverkar Behandlingsassistenter professionellt och privat, vilka strategier de utarbetat samt vilket stöd och hjälp de får från kollegor, ledning och externa parter.Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Insamlandet av empiriskt material har utförts med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer med Behandlingsassistenter. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av meningskoncentrering med ett hermeneutiskt helhetsperspektiv.Resultaten visar att Behandlingsassistenterna upplever en förhöjd stressnivå, något som också följer med vissa av dem utanför arbetet. De har normaliserat mindre hot och våldsincidenter och anser att det är en del av arbetet.

Föreliggande studie behandlar frågan om hur kvinnor som Behandlingsassistenter upplever sin arbetssituation, om hur de upplever arbetskrav och om de upplever meningsfullhet och glädje på sin arbetsplats. Studien genomfördes genom intervjuer med fem kvinnliga Behandlingsassistenter, där teman och frågor som arbetskrav, genus och arbetsbeskrivning togs upp. Intervjuerna genomfördes på ett behandlingshem i Västra Götaland. Studien visade att intervjupersonerna upplevde att de som kvinnor inte nådde upp till de fysiska krav som ställdes på dem, de var ständigt tvungna att vara fokuserade och lyhörda på sin arbetsplats samt att de som Behandlingsassistenter lärt sig sköta sitt arbete professionellt och inte ta åt sig av påfrestningar från klienter. Intervjupersonerna kände meningsfullhet och glädje i sitt arbete eftersom att minnen de skapat med klienterna gav dem en känslomässig innebörd.

Föreliggande studie behandlar frågan om hur kvinnor som Behandlingsassistenter upplever sin arbetssituation, om hur de upplever arbetskrav och om de upplever meningsfullhet och glädje på sin arbetsplats. Studien genomfördes genom intervjuer med fem kvinnliga Behandlingsassistenter, där teman och frågor som arbetskrav, genus och arbetsbeskrivning togs upp. Intervjuerna genomfördes på ett behandlingshem i Västra Götaland. Studien visade att intervjupersonerna upplevde att de som kvinnor inte nådde upp till de fysiska krav som ställdes på dem, de var ständigt tvungna att vara fokuserade och lyhörda på sin arbetsplats samt att de som Behandlingsassistenter lärt sig sköta sitt arbete professionellt och inte ta åt sig av påfrestningar från klienter. Intervjupersonerna kände meningsfullhet och glädje i sitt arbete eftersom att minnen de skapat med klienterna gav dem en känslomässig innebörd.

Behandlingsassistenter och lärare på Lövsta skolhem, ett behandlingshem för ungdomar mellan 12-21 år, har i nuläget svårigheter att enas om hur skolgången ska bedrivas och finna en bra samarbetsform för skolundervisningen.Syftet med studien är att belysa den framväxande organisationsutvecklingen på Lövsta skolhem och utveckla konkreta förslag för Behandlingsassistenter och lärare att finna samarbetsformer och en gemensam målbild för de omhändertagna ungdomarnas skolgång.Metoden är av kvalitativ karaktär vilket gjort det möjligt att i studien undersöka kontexten i organisationen och skapa en helhetsuppfattning.Förslagen som presenteras för behandlings- och skolverksamheten är följande; struktur och kontinuerlighet i KNESS- mötena, enhetliga riktlinjer i arbetsutförandet, att medarbetarna följer de angivna rutinerna och att den ledande funktionen lyssnar och tar aktiv del av deras samlade kunskaper och idéer. .

På ett hem för vård och boende (HVB) kan barn som misstänks fara illa på något sätt placeras av socialtjänsten med eller utan förälder, för att deras situation ska utredas och lämpliga insatser ska kunna utformas om så behövs. Syftet med denna uppsats var att skapa större förståelse för hur Behandlingsassistenter upplever sitt arbete med barn placerade på HVB-hem. Kunskapsöversikten sammanställdes med hjälp av tidigare forskning och litteratur som har visat att behandlingsassistenten under tiden barnet är placerat på HVB-hemmet kan ha en betydande roll för barnets framtid. Behandlingsassistenten utgör i de fall barnet placeras utan föräldrar den möjlighet till trygghet som barnet har under tiden på HVB-hemmet. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod där halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex Behandlingsassistenter vid ett HVB-hem.

Syftet med uppsatsen är att få redogörelser från Behandlingsassistenter, som gått MIutbildningvia Social resursförvaltning, om deras tankar kring MI-metoden i förhållande tillsitt arbete.Frågeställningar i uppsatsen:? Hur redogör Behandlingsassistenterna för sina erfarenheter och kontakter med MImetodeni sitt dagliga arbete?? Hur beskriver Behandlingsassistenterna sitt arbete och hur väl tycker de att metodenpassar in i den lokala praktiken?? Vad tycker de om MI som metod och MI-utbildningen de fick?? Hur upplever de att MI-utbildningen följts upp, vilket stöd och engagemang känner deatt de fått från sina chefer att använda MI?I uppsatsen används kvalitativ forskningsmetod. Genom sex stycken semistruktureradeintervjuer med sex olika Behandlingsassistenter ges Behandlingsassistenternas bild av det somfrågeställningarna i denna uppsats vill klarlägga.De teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen används för att belysa på vilket sätt mänskligarespektive organisatoriska faktorer på olika sätt kan påverka om och hurBehandlingsassistenterna använder MI. Den första teorin, lärandeprocessen i platåer ochproblemlösningsspiralen, används för att försöka komma åt och förstå Behandlingsassistenternas inifrån perspektiv och hur processen att börja tillämpa MI metoden ser ut inomdem. Teorier kring implementering som betonar viktiga faktorer för att en ny metodlyckosamt ska kunna implementeras i en verksamhet används också i analysen.Resultatet i uppsatsen visar att ingen av de intervjuade Behandlingsassistenterna har haft någotrenodlat MI-samtal med en klient.

Denna studie belyser sex stycken Behandlingsassistenter, verksamma på en LVU-institutions uppfattningar om vad ett behandlingsklimat utgörs av, vad ett behandlingssammanbrott är samt om ett behandlingsklimat kan minska behandlingssammanbrotten. Behandlingssammanbrott är av stort intresse då det lagts fram att ett sammanbrott kan leda till sämre prognos för ett behandlingsresultat.Studien har ett interaktionistiskt synsätt som teoretisk utgångspunkt. Empirin har samlats in med intervjuer av sex stycken Behandlingsassistenter.Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om några behandlares kunskap och erfarenhet av behandlingsklimatet vid institutionsvård av unga. Studien belyser även behandlingsklimat i relation till behandlingssammanbrott.Resultatet vad gäller behandlingsklimatet visar att de intervjuade ser resurser som en stark faktor för behandlingsklimatet, samt att säkerhet och trygghet är grundläggande. Resultatet har även visat att det kan finnas två sidor av ett behandlingssammanbrott..

Denna studie handlar om Behandlingsassistenter inom institutionsvården och deras tankar kring professionalitet och förhållningssätt. Behandlingskollektivet på en institution undersöks också med fokus på faktorer som utbildning, yrkeserfarenhet och målsättning med arbetet. Institutionen som undersöks i den här studien riktar in sig på vård och behandling av unga pojkar. Studien bygger på metodtriangulering genom både en kvantitativ del och en kvalitativ del, samt teorier hämtade från flera olika håll. Ansatsen är abduktiv i och med att vi utgår från empiriska data men samtidigt låter oss vägledas av teoretiskt grundade antaganden.

Vårt syfte med studien var att undersöka tio Behandlingsassistenters upplevelse av hur det är att arbeta med ensamkommande flyktingungdomar på ett boende i en mindre kommun. Vidare på vilket sätt Behandlingsassistenterna påverkades känslomässigt, såväl professionellt som privat av sitt arbete. Undersökningen ville även visa på vilket sätt Behandlingsassistenterna hanterade att de påverkades av sitt arbete..

Studiens syfte var att belysa behandlingspersonals uppfattningar om faktorer och händelser som kan vara avgörande för missbruksprocessen, i relation till forskningen inom området. Frågeställningarna avsåg att undersöka vilka händelser och faktorer som kan vara avgörande för vägar in i samt vägar ut ur ett substansmissbruk. Det avsågs även att undersöka uppfattningar om återfall samt upphörande av ett substansmissbruk. Metoden som användes var kvalitativ semistrukturerad intervju och genomfördes på en institution med tre kvinnliga Behandlingsassistenter. Studien utgår från en hermeneutisk vetenskapstradition.

Syfte och frågeställningar: Att undersöka hur ungdomar som är placerade enligt 2-3 § i LVU ser på sin egen situation som omhändertagen, hur deras uppväxt sett ut samt att se på eventuella skillnader mellan pojkar och flickor. Utöver detta vill vi se huruvida de ungas uppfattningar stämmer överens med annan berörd behandlings- personals uppfattning om grunder för LVU-omhändertagande generellt sett.Metod: Vi har valt att använda oss av kvalitativ intervjumetod där vi intervjuat tre ungdomar och två Behandlingsassistenter, intervjuerna har varit uppdelade i fyra teman: Familj och vänner, Missbruk och kriminalitet, Tidigare insatser från socialtjänsten samt Skolgång. Resultatet av dessa intervjuer har analyserats med hjälp av litteraturstudier i ämnet samt teorier om kön och socialkonstruktivism.Resultat och konklusion: Vår studie visar på tydliga skillnader mellan könen i skälen till omhändertagande enligt LVU. Behandlingspersonalens generella uppfattning om grunderna till LVU-omhändertagande åskådliggör en i stort sett samstämmig bild tillsammans med ungdomarnas uppfattning. Samtliga ungdomars uppväxt och föräldrarelation har på olika sätt varit problematisk..

Föreliggande studie syftar till att öka förståelsen för sociala mediers (Facebook, Twitter, bloggar, forum) roll bland ungdomar i vård och behandling genom intervjuer med yrkesverksamma personer som arbetar på HVB-hem (hem för vård eller boende). Vidare är syftet att undersöka om de sociala mediernas användning inverkar på arbetssituationen och arbetsmetoder bland de yrkesverksamma. Undersökningen byggde på en kvalitativ forskningsansats med en tematisk analysmetod. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med fem informanter vars yrkesprofession är behandlingsassistent. I resultaten framkom att informanterna upplevde sociala medier som en frizon som skapar både problem men också en känsla av gemenskap.

Vi har valt att studera en grupp socialarbetares etiska ställningstaganden i deras yrkespraktik. Syftet med studien var att skapa fördjupad förståelse av hur en etisk kultur uppstår och vidmakthålls i en arbetsgrupp. För att uppnå detta syfte skulle vår frågeställning ge svar på hur en arbetsgrupp beskriver vilka svårigheter som kan uppstå under deras yrkesutövning och vad som kan leda till att etiska kulturer uppstår och vidmakthålls. Vårt metodval var kvalitativt. För att inhämta empirisk data använde vi oss av teknikerna förstudie och intervjugide.

Studiens syfte var att undersöka personalens attityder kring placerade ungdomars delaktighet i behandling på SiS ungdomshem Bärby. Undersökningen grundas på fem intervjuer med Behandlingsassistenter på de tre avdelningar inom institutionen som erbjuder behandling. Utifrån tre frågeställningar har jag sökt att undersöka dessa attityder, eventuella förändringar i dessa över tid samt hur personalen uppfattar yrkesrollens dubbla funktion varpå resultatet analyseras utifrån Harts teorier kring ungas deltagande samt Goffmans beskrivningar av den totala institutionen. Resultatet visar på att Behandlingsassistenterna ser ungdomarnas delaktighet och inflytande under placeringen som helt avgörande faktorer för behandlingsresultatet, samtidigt som ett antal hinder för delaktighet beskrivs; främst i arbetet med behandlingsplaner och i kontakten med Socialtjänsten. Den dubbla yrkesrollen bekräftas i resultatet, och informanterna beskriver både vikten av att företräda ungdomarna och hjälpa dem att få fram egna resurser, samtidigt som man fyller en bevakande och gränssättande funktion.

Uppsatsens syfte är att beskriva sex Behandlingsassistenters uppfattningar, erfarenheter och upplevelser kring hållningar av barn mellan 0-12 år som är placerade på institution. Behandlingsassistenterna kommer från två olika institutioner. Uppsatsen är en kvalitativ studie med ett fenomenologiskt vetenskapsperspektiv, vilket betyder att uppsatsen strävar efter att förstå Behandlingsassistenternas upplevelser och tankar kring fenomenet hållningar och att titta närmare på hur talet kring hållningar ser ut. Genom en induktiv ambition skapades ur empirin olika analysteman med underkategorier. Dessa är vägledande i analysen.