Sökresultat:
174 Uppsatser om Behandlingsćtgärder - Sida 5 av 12
UPPFĂRANDEKOD FĂR LEVERANTĂRER Utformning, implementering och uppföljning : En fallstudie av ett svenskt statligt Ă€gt bolag
Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.
"Vem bryr sig" : - pÄverkas empati av personlighet, trÀning eller situation?
Studiens syfte var att underso?ka om fo?rutsa?ttningar fo?r empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer fo?r att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / specialla?rare (n=50) fick se filmer och besvara fra?geformula?r baserade pa? IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hja?lp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medka?nsla.
Veta men inte göra- En litteraturstudie om sjuksköterskors kunskaper relaterat till decubitus
Decubitus innebÀr onödigt lidande för patienter som drabbas. Genom att anvÀnda sig av rekommenderade behandlings- och omvÄrdnadsÄtgÀrder kan detta lidande förhindras. Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka sjuksköterskors attityder, kunskaper och kunskapsinhÀmtning, hur ny kunskap implementeras samt i vilken utstrÀckning EPUAP:s rekommendationer för prevention följs. Metoden som anvÀnds Àr databassökning. Tio artiklar har granskats och ligger till grund för resultaten som besvarar frÄgestÀllningarna.
Förberedande gruppsamtal för gravida med viss förlossningsoro baserat pÄ ACT
Under graviditeten uppstÄr vanligen viss oro frÄn lÀttare funderingar till uttalad rÀdsla inför förlossningen. Föreliggande studie Àr en randomiserad, kontrollerad pilotstudie i syfte att undersöka om en förberedelsemodell i gruppformat baserad pÄ ACT (Acceptance and Commitment Therapy) kan pÄverka upplevelsen före förlossningen hos gravida kvinnor med viss förlossningsoro jÀmfört med en kontrollgrupp. Behandlingsgruppen bestod av 12 gravida kvinnor vilka uppdelade i tre grupper deltog i fyra gruppsamtal. Kontrollgruppen bestod av tio gravida kvinnor som vid ett tillfÀlle erhöll information och psykoedukation. För utvÀrdering av behandlingen mÀttes graden av sjÀlvskattad oro och rÀdsla inför förlossningen, graden av sjÀlvskattad Ängest och depression, tendensen att undvika obehagliga upplevelser samt upplevelse av hÀlsa och livskvalitet.
Nationens trumslag. Sabatons historiebruk och historiska budskap
Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.
Relationens betydelse för patientens delaktighet i psykiatrisk tvÄngsvÄrd
Idag rÄder synsÀttet att individens delaktighet Àr att föredra i sÄ gott som alla behandlings- och insatsformer samt att relationen mellan den professionelle och den som tar emot hjÀlpen Àr av stor vikt. TvÄngsvÄrd och tvÄngsÄtgÀrder Àr nÄgot som strider mot den allmÀnna synen pÄ hur man bÀst tar hand om mÀnniskor. I situationer dÀr nÄgon kan vara till fara för sig sjÀlv eller andra och inte inser detta kan dock tvÄng vara nödvÀndigt. Hur Àr det möjligt att göra nÄgon delaktig i en behandling som sker mot dennes vilja? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personal som utövar olika former av tvÄngsvÄrd gÄr tillvÀga för att skapa en god behandlingsrelation och för att fÄ klienten delaktig i behandlingen.
??det Àr bara jag som har fuckat det? -En kvalitativ studie om ungdomars omhÀndertagande enligt LVU
Syfte och frÄgestÀllningar: Att undersöka hur ungdomar som Àr placerade enligt 2-3 § i LVU ser pÄ sin egen situation som omhÀndertagen, hur deras uppvÀxt sett ut samt att se pÄ eventuella skillnader mellan pojkar och flickor. Utöver detta vill vi se huruvida de ungas uppfattningar stÀmmer överens med annan berörd behandlings- personals uppfattning om grunder för LVU-omhÀndertagande generellt sett.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ intervjumetod dÀr vi intervjuat tre ungdomar och tvÄ behandlingsassistenter, intervjuerna har varit uppdelade i fyra teman: Familj och vÀnner, Missbruk och kriminalitet, Tidigare insatser frÄn socialtjÀnsten samt SkolgÄng. Resultatet av dessa intervjuer har analyserats med hjÀlp av litteraturstudier i Àmnet samt teorier om kön och socialkonstruktivism.Resultat och konklusion: VÄr studie visar pÄ tydliga skillnader mellan könen i skÀlen till omhÀndertagande enligt LVU. Behandlingspersonalens generella uppfattning om grunderna till LVU-omhÀndertagande ÄskÄdliggör en i stort sett samstÀmmig bild tillsammans med ungdomarnas uppfattning. Samtliga ungdomars uppvÀxt och förÀldrarelation har pÄ olika sÀtt varit problematisk..
I huvudet pÄ svenska militÀrveteraner : innan, under och efter avslutad mission
Idag rÄder synsÀttet att individens delaktighet Àr att föredra i sÄ gott som alla behandlings- och insatsformer samt att relationen mellan den professionelle och den som tar emot hjÀlpen Àr av stor vikt. TvÄngsvÄrd och tvÄngsÄtgÀrder Àr nÄgot som strider mot den allmÀnna synen pÄ hur man bÀst tar hand om mÀnniskor. I situationer dÀr nÄgon kan vara till fara för sig sjÀlv eller andra och inte inser detta kan dock tvÄng vara nödvÀndigt. Hur Àr det möjligt att göra nÄgon delaktig i en behandling som sker mot dennes vilja? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personal som utövar olika former av tvÄngsvÄrd gÄr tillvÀga för att skapa en god behandlingsrelation och för att fÄ klienten delaktig i behandlingen.
En förstudie för ett effektivare lager i en kampanjorienterad organisation
Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.
Fr?n samtal till samsyn
Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.
Bota eller banta? Livet med diabetes i det svenska folkhemmet, 1949?1975
Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.
Kommersiell akvaponik. Vad hindrar och m?jligg?r en etablering i Sverige?
Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt
som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar
flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r
mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige
utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan
motverkas.
Effektivisering av materialpÄfyllnad för indirekt material : En case study pÄ företaget Alfa Laval Lund AB
Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.
"Man blir nÄn sorts idol." : Missbruksbehandlare med egen missbruksbakgrund talar om yrkesidentitet, normalitet och makt.
Den hÀr studien undersökte hur fyra missbruksbehandlare som haft ett eget missbruk konstruerar sin yrkesidentitet utifrÄn förestÀllningar om kompetens, makt, normalitet och avvikelse. Studien utgick frÄn kvalitativa intervjuer med fyra sÄdana behandlare kring deras yrke i relation till de egna missbruks-erfarenheterna. Intervjuerna analyserades utifrÄn en symboliskt interaktionistisk och socialkonstruktivistisk referensram med hjÀlp av nÄgra vanliga begrepp inom diskursanalys. Resultatet visade att alla fyra upplevt att de behövde gÄ i en sorts karantÀn frÄn behandlings-vÀrlden innan de kunde fullborda sin identitetsresa frÄn klient till behandlare. En viktig aspekt av denna karantÀn var att erövra en professionell legitimitet och Àkthet som behandlare.
Sjuksköterskans uppfattning av palliativ vÄrd pÄ kirurgisk akutvÄrdsavdelning
Palliativ vÄrd innebÀr att patientens symtom lindras med olika behandlings- och omvÄrdnadsÄtgÀrder för att frÀmja patientens vÀlbefinnande. Palliativ vÄrd ska bedrivas oavsett var patienten vÄrdas.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor uppfattade den palliativa vÄrden pÄ kirurgisk akutvÄrdsavdelning.Metod: Kvalitativ metod med fenomenografisk forskningsansats har anvÀnts. FrÄn tvÄ kirurgiska akutvÄrdsavdelningar intervjuades 15 sjuksköterskor.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. Första huvudkategorin var palliativ vÄrd för en sjuksköterska pÄ kirurgisk akutvÄrdsavdelning, med tvÄ underkategorier: innebörden av palliativ vÄrd för sjuksköterskan och kÀrnan i omvÄrdnaden av en patient i palliativt skede. Andra huvudkategorin var hinder för omvÄrdnadsarbetet av en patient i palliativt skede med underkategorierna: tid, kompetens, kommunikation/information, bristande planering och dokumentation, resurser och samarbete.