Bakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte l?ngre ?r botbar, d?r v?rdens fokus huvudsakligen ?r inriktat p? symtomlindring och livskvalitet. Sm?rta ?r ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utg?r en betydande del av patienters lidande. Sm?rta ?r en multidimensionell och subjektiv upplevelse som p?verkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer.

I denna studie används Mölndals Stad som fall för att belysa hur chefer i offentliga organisationer förhåller sig till begreppet motivation samt hur de går till väga för att öka motivationen bland anställda, trots ekonomiska begränsningar. Inledningsvis presenteras begreppet motivation ur ett allmänintresseperspektiv vilket följs av en sammanfattning av tidigare forskning på området. I huvudkapitlet presenteras flertal motivationsteorier såsom yttre faktorer, inre faktorer, behovsteorier, kognitiva teorier, sociala teorier och arbetskaraktäristiska modeller. Intervjuer som genomfördes med chefer på Mölndals Stad sammanställs i vårt empiriska material med inriktning på de intervjuades åsikter och uppfattningar kring begreppet motivation.Resultatet av vår studie visar att det finns motivationssystem i offentliga verksamheter och att det främst handlar om att de sällan är allmän kända, varken för ledaren eller anställda. Detta beror på att motivationssystem ofta förknippas med väl strukturerade ekonomiska belöningar, vilket det inte finns resurser till i offentliga organisationer, chefer ser alltså inte deras vardagliga motivationsmetoder som en del av ett system.

Studien handlar om hälsofrämjande arbete i en organisation kallad organisation X. Syftet med denna studie är att utifrån Antonovskys begrepp känslan av sammanhang (KASAM) utveckla kunskap om hur en organisations hälsofrämjande insatser stämmer överens med hur personalen uppfattar det hälsofrämjande arbetet. En eventuell skillnad mellan organisationens insatser och personalens uppfattning är viktig att uppmärksamma, då de insatser som görs från organisationens sida är tänkt att främja medarbetarnas deltagande i det hälsofrämjande arbetet och utifrån de förutsättningar som finns i organisationen.Jag utgår från Antonovskys KASAM och använder mig av begrepp som KASAM, hanterbarhet, Begriplighet och meningsfullhet, stressorer, salutogenes, patogenes och hälsofrämjande ledarskap.  Empirin består av intervjuer med anställda i organisation X. Resultatet har delats in i två delar, en del som handlar om personalavdelningens uppfattning om det hälsofrämjande arbetet i organisation X och en del om de anställdas uppfattning om organisationens hälsofrämjande arbete.  Själva analysen som genomförs är indelad i olika rubriker. Den slutsats som dras i studien är bl.

?GRETA ÄR SÅ ILSKEN NU FÖRTIDEN? Anhörigas upplevelser och hantering av hot och våld från demenssjuk partner. En empirisk kvalitativ studie baserad på intervjuer Agneta Nord Birgitta Cestrone Nyman Nord, A & Cestrone Nyman, B. Greta är så ilsken nuförtiden- Anhörigas upplevelser av hot och våld från demenssjuk partner och hur man som anhörig hanterar detta En empirisk kvalitativ studie som baseras på intervjuer med fyra anhöriga till demenssjuka partners. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006. BPSD är ett samlingsnamn för olika känslomässiga yttringar eller psykiska symtom som är vanliga hos personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en världsomfattande sjukdom. År 2012 dog mer än tre miljoner människor världen över till följd av sjukdomen. Av de dödsfall som sker till följd av sjukdomen, sker 90 % i låg- och medelinkomstländer. Den huvudsakliga orsaken till att sjukdomen utvecklas är rökning. Sjukdomen kan leda till b.la.

Bakgrund: Balanced Scorecard (BSC) har blivit ett populärt sätt att mäta ett företags prestationer, då det inkluderar både finansiella och ickefinansiella mål och mått. Samtidigt ses styrkortet som ett verktyg för att kommunicera företagets strategi och skapa en förståelse i hela organisationen för vad företaget vill uppnå. Trots att BSC är ett mycket framgångsrikt begrepp saknas det empiriska studier kring hur modellen upplevs och används av anställda på operativ nivå och hur styrningsverktyget påverkar dem.Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva hur BSC används på operativ nivå i ett företag samt förklara hur strategi och målformulering uppfattas av individen och påverkar dennes beteende. Vidare är undersökningens syfte att utveckla en modell för att öka den operativa relevansen i BSC.Slutsats: För att uppnå de fördelar som BSC kan erbjuda krävs en förankring i hela organisationen samt ett engagemang och involvering i styrkortsprocessen från alla anställda. Vi anser att problemen med BSC som uppkommer många gånger kan härledas till svårigheter att tydliggöra och att koppla strategin och BSC till vad individen arbetar med i sin vardag.

Bakgrund: Alkoholberoende är ett stort hälsoproblem. Det leder till lidande för såväl individer som familjer. Att studera omvårdnadsfaktorer som bidrar till återhämtning/nykterhet kan i sin tur bidra till kunskap som leder till bättre bemötande och bättre omvårdnad.Syfte: Studiens syfte är att belysa omvårdnadsrelaterade faktorer som medverkar till nykterhet hos personer med alkoholberoende.Metod: Studien är gjord i kvalitativ forskningstradition där intervjuer med personer från ?Det Fria Sällskapet Länkarna? har varit basen för att undersöka vårt syfte. I studien används Aaron Antonovsky teori om Känsla av Sammanhang och Mening (KASAM) som teoretisk referensram.

Bakgrund: De flesta patienter som vårdas i Sverige gör det på frivillig basis, men en liten del av dessa vårdas under tvång. Dessa patienter återfinns i alla hälso- sjukvårdens verksamheter, men är kraftigt överrepresenterade i psykiatrisk omvårdnad, ofta med diagnoserna bipolärsjukdom och i psykotiska tillstånd.Syfte: Att beskriva patienternas upplevelse av tvångsåtgärder i psykiatrisk omvårdnad.Metod: Författarna har gjort en litteraturöversikt innehållande nio vetenskapliga artiklar, som har tolkas, bearbetats, analyseras och använd i resultatet. Under sammanställningen fann författarna elva olika inriktningar i upplevelsen av tvångsvårds om kunde underkategoriseras de tre komponenterna i KASAM. Dessa var Begriplighet; Förståelse, förlorad självkänsla, Hanterbarhet; en nödvändig handling, maktmissbruk, rädsla. Meningsfullhet; acceptans, en onödig överreaktion, ett avslutat kapitel och bra erfarenheter.Teoretisk referensram: Under arbetet har författarna utgått ifrån Antonovskys teori om KASAM och dess tre huvudkomponenter.Resultat: I resultatet fann författarna att patienternas upplevelser av tvångsåtgärder till stor del var beroende av patientens KASAM.

Uppsatsens syfte är att belysa hur vision, målstyrning och feedback upplevs av omsorgspersonal då de dagligen inte har tillgång till en fysiskt närvarande chef. För att uppnå vårt syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ studie,i en mellanstor kommun som aktivt arbetar med vision och målstyrning sedan ett antal år tillbaka. Det empiriska materialet utgörs av fyra stycken intervjuer med omsorgspersonal utifrån semistrukturerade frågor. Våra frågeställningar är följande: Hur upplever omsorgspersonalen på självstyrande enheter implementering och förankring av organisationens vision i sitt dagliga arbete?  Hur upplever omsorgspersonalen på självstyrande enheter att målstyrning fungerar? Hur upplever omsorgspersonalen på självstyrande enheter möjligheten till feedback med en fysiskt frånvarande chef?   Vad anser omsorgspersonalen på självstyrande enheter om chefens närvaro/frånvaro? För att tolka och analysera vår empiri, har ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv ansats använts.

Tillhörighet är ett grundläggande mänskligt behov som bäst kan förstås i sitt sammanhang. Familjen, religionen och skolan är alla samhälleliga tillhörighetsarenor för lärande. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tillhörighet, kontextuellt betraktat, kan främja hälsan och känslan av sammanhang och hur denna känsla av tillhörighet skapas. Detta gjordes genom en djupdykning i form av en fallstudie, där metoden bestod av ingående intervjuer. Resultatet belyste vad församlingstillhörighet betyder för fem personer som tillhör en religiös församling.

SAMMANFATTNINGSyfteSyftet med denna studie är att undersöka om det finns någon skillnad på vad som motiverar individuella idrottare jämfört med lagidrottare till att prestera goda studieresultat i gymnasieskolan. MetodI studien har observationer och intervjuer används för att samla in data. De 14 respondenterna som används i intervjuerna och 61 eleverna som observerats går i årskurs två vid ett idrottsgymnasium i mellan Sverige. Intervjusvaren behandlades och sammanställdes med hjälp av Johansson och Svedners intervjuguide samt Trostens intervjumall. ResultatAv svaren som framkom under intervjuerna visade det sig de individuella idrottarna hade lättare för att planera och ta eget ansvar för sina studier.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra symtom vid livshotande sjukdom och innefattar en helhetsvård av patienten och dess familj samt en tydlig vårdfilosofi. Då arbetet rymmer en hög komplexitet och sjuksköterskan utsätts för emotionell påfrestning i mötet med sorg och död kan motivationen att stanna kvar i yrket komma att ifrågasättas.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser och hantering av svårigheter inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt med analys av tio vetenskapliga artiklar har gjorts. Utifrån detta har två teman, upplevelser av svårigheter vid vård i livets slutskede samt hantering av svårigheter vid vård i livets slutskede framträtt med tre respektive fyra åtföljande kategorier.Resultat: Svårigheter blev framträdande i möten med patientlidande, död och sorg samt i anslutning till gränssättande. Meningsskapande var ett starkt motiv i sjuksköterskors val att stanna inom yrket och hantera de svårigheter som uppstod.

Denna uppsats har haft som syfte att undersöka olika uttryck för ett salutogent perspektiv vid behandlingen av missbrukare på behandlingshem i Sydafrika. Frågeställningarna var: ? Vad är personalens uppfattning om huruvida man arbetar utifrån ett salutogent perspektiv?? Vilka möjligheter ser personalen att arbeta ur ett salutogent perspektiv?? Vilka resurser ser personalen hos patienterna och i deras omgivning?Det empiriska materialet för att uppfylla syftet och svara på frågeställningarna säkerställdes genom fem kvalitativa intervjuer och observationer vid ett behandlingshem utanför Kapstaden i Sydafrika.Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen kommer från Aaron Antonovsky och hans salutogena KASAM-teori. Den bygger på tanken att man ska fokusera på det ?friska? i individen, på personens resurser.

Satsningar på sociala faktorer inom samhällsplanering får idag ofta ge vika för kvantitativa, i huvudsak ekonomiska, faktorer. Segregationen i många städer ökar och ett stort antal individer hamnar i ett livslångt utanförskap. Syftet med uppsatsen är att analysera strategier inom fysisk upprustning som ökar den sociala integrationen och minskar utanförskapet i socialt utsatta områden. Utifrån den medicinske sociologen Aaron Antonovskys teori KASAM (Känsla Av SAMmanhang) studeras den satsning som drivs av det kommunala fastighetsbolaget Telge Hovsjö i miljonprogrammet Hovsjö i Södertälje. Teorin utgår från hur en individ upplever Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i förhållande till sin omgivning. I Hovsjö har Telge Hovsjö och de boende arbetat aktivt för en fysisk och social utveckling i området.

Sjuksköterskeyrket har genomgått stora förändringar genom åren både vad gäller utbildning och arbetsuppgifter. Att arbeta som sjuksköterska inom hälso- och sjukvården ställer höga krav på den enskilda individen och att vårda människor, som är en stor utmaning. Därtill handlar det om att anpassa sig till nutidens utmaningar med neddragningar av ekonomiska resurser samtidigt har vi en åldrande befolkning, vilket medför ett ökat vårdbehov. Dessa utmaningar ökar kraven på sjuksköterskan samt försvårar möjligheten att leva upp till riktlinjerna för socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor och därmed möjligheten att ge god vård. För att kunna bemästra utmaningar och svåra situationer får begreppet känsla av sammanhang (KASAM) en viktig betydelse.