Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielÀrares instÀllning till Àmnesövergripande undervisning och i vilken utstrÀckning man arbetar Àmnesövergripande pÄ gymnasiet. Vilka för- och nackdelar som finns med arbetssÀttet samt elevernas förtjÀnster och svÄrigheter med undervisningen Àr andra frÄgestÀllningar. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor skickade vi ut en enkÀt till ett antal lÀrare. DÄ enkÀtunderlaget inte blev tillrÀckligt omfattande kunde vi inte dra nÄgra generaliserande slutsatser. Vi genomförde Àven tvÄ halvstrukturerade intervjuer för att skapa bredd i undersökningen.

Syfte och frÄgestÀllningStudiens syfte Àr att, utifrÄn NyTidstestet, undersöka elevers grovmotoriska grundfÀrdigheter i Ärskurs 6 i StockholmsomrÄdet.UtifrÄn detta syfte har vi valt att anvÀnda oss av följande frÄgestÀllning:- Hur ser de grovmotoriska fÀrdigheterna ut för elever i Ärskurs 6, nÀr de bedöms enligt NyTidstestet?- Vilka skillnader framkommer, hos eleverna, mellan de undersökta stationerna?MetodFrÄgestÀllningen har besvarats genom en observationsstudie pÄ sjÀtteklassare i StockholmsomrÄdet, sammanlagt 113 elever. Varje elev har observerats utifrÄn NyTidstestets observationsschema, dÀr eleverna vid sju stationer bedömts enligt fyra kriterier: "mycket tillfredstÀllande", "tillfredstÀllande", "smÄ brister" och "stora brister". Varje station innehÄller en eller tvÄ grovmotoriska grundformer.ResultatDe undersökta elevernas grovmotoriska fÀrdigheter Àr bristande. Hela 48 procent av övningarna kunde inte utföras pÄ ett tillfredstÀllande eller mycket tillfredstÀllande sÀtt.SlutsatsUndersökningen visar att eleverna fÄr en allt sÀmre grovmotorik och i och med den nya lÀroplanen (Lgr 11) tror vi inte att elevernas grovmotoriska fÀrdigheter kommer att bli bÀttre.

Sydkorea visade upp en enastÄende ekonomisk tillvÀxt mellan 1960 och 1990. Per capita ? inkomsten hade en genomsnittlig Ärlig ökning pÄ sju procent och landet Àr idag inkomstmÀssigt jÀmförbart med lÀnder som Grekland och Portugal. I denna uppsats undersöker jag utbildningens roll i denna utveckling, mer specifikt: vilken effekt utbildning och utbildningspolitik har haft pÄ Sydkoreas ekonomiska tillvÀxt mellan 1960 och 1990? Metodologin prÀglas av kvantitativ data och huvuddragen i metodologin Àr beskrivning av ekonomiska processer, presentation av empirisk data samt analys med koppling till ekonomisk teori.

Bakgrund: Diabetes typ tvĂ„ Ă€r en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförĂ€ndringar. Det Ă€r ett aktuellt Ă€mne dĂ„ diabetes typ tvĂ„ blir allt vanligare i Sverige och vĂ€rlden. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ tvĂ„. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ tvĂ„ med inriktning mot livsstilsförĂ€ndringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingĂ„r i studien.

Denna uppsats utgörs av en jĂ€mförande studie vars mĂ„l var att utröna huruvida Ă„tta stycken utvalda investmentbolag pĂ„ Stockholmsbörsen hade varit ett konkurrenskraftigt alternativ som sparform eller inte med avseende pĂ„ risk och avkastning. Detta jĂ€mfört med SIX Return Index och den riskfria rĂ€ntan under en tidsperiod pĂ„ tio Ă„r, 2001-01-01 till 2010-12-31.Syftet med undersökningen var att den i slutĂ€ndan skulle mynna ut i generella slutsatser kring investmentbolag som sparform utifrĂ„n de data som hĂ€mtats in frĂ„n de berörda investmentbolagens hemsidor.Författarna kunde efter avslutad undersökning dra slutsatsen att investmentbolagen historiskt sett hade klarat sig mycket bra och kunnat uppvisa resultat som varken marknaden eller den riskfria rĂ€ntan var i nĂ€rheten av. Även om vissa av investmentbolagen hade presterat sĂ€mre Ă€n jĂ€mförelsemĂ„tten sĂ„ var dock den samlade bilden att de som grupp hade varit ett mycket fördelaktigt investeringsalternativ. Detta med en genomsnittlig totalavkastning som övertrĂ€ffade index med drygt Ă„tta procent.  .

I uppsatsen undersöks hur 11 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har presterat i jÀmfö-relse med 17 konventionella fonder i det svenska premiepensionsutbudet genom tillÀmpning av utvalda finansiella prestationsmÄtt. Detta med anledning av att miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har haft en stor framvÀxt under det senaste decenniet och det finns dÀrför en efterfrÄ-gan av att klargöra ifall en pensionssparare behöver göra avkall pÄ den finansiella avkastningen vid val av miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder. En jÀmförelse av det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har Àven gjorts för att undersöka skillnaden av att vara en aktiv respektive passiv premiepensionssparare dÄ antalet som inte gör ett aktivt val Àr omkring 50 procent. Resultatet visar ingen statistisk signifikant skillnad med avseende pÄ den riskjusterade avkastningen mellan fonder som Àr miljö och/eller etiskt mÀrkta och fonder som inte tar hÀnsyn till dessa kriterier vilket överensstÀmmer med tidigare forskning. I jÀmfö-relsen mellan det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har det förstnÀmnda presterat pÄ en hög nivÄ..

Att drabbas av multipel skleros (MS) förÀndrar livssituationen. Den nya livssituationen gör att ungefÀr 50 procent av de som drabbas av MS utvecklar en depression, vilket försÀmrar den upplevda livskvaliteten. DÀrför Àr det av vikt att sjuksköterskor innehar kunskap inom omrÄdet för att kunna ge en sÄ god omvÄrdnad som möjligt. Syftet med studien var att belysa vad som pÄverkar livskvaliteten hos personer med MS och depression. Studien Àr utförd i form av en litteraturstudie som baseras pÄ tolv vetenskapliga artiklar.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka operationspersonalens följsamhet till rekommenderade och lokala föreskrifter av hygienrutiner inom ortopedioperation pĂ„ Centraloperation pĂ„ Östersunds sjukhus. Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie och genomfördes med hjĂ€lp av ett observationsprotokoll. Observationerna utgjordes av höft- och knĂ€plastiker och den sammanlagda mĂ€ngden observationer var tio stycken. Varje yrkeskategori i operationsteamet observerades utifrĂ„n olika moment, sĂ„som arbetsklĂ€der, lĂ€kemedelsberedning, huddesinfektion och sterildrapering. Följsamheten till hygienrutinerna i de olika momenten berĂ€knades i procent och delades in i tre grupper: 100 % fullstĂ€ndig följsamhet, 99-75 % delvis följsamhet och <75 % bristfĂ€llig följsamhet.

Politiska drivkrafter för arbetskraftens tillfrisknande - en hÀlsokonsekvensbedömning av medfinansieringslagen Annvir, Désirée. Politiska drivkrafter för arbetskraftens tillfrisknande, - en hÀlsokonsekvensbedömning av medfinansieringslagen Examensarbete i folkhÀlsovetenskap 10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för folkhÀlsovetenskap, 2005. Medfinansieringslagen (lag 2004:1237 om sÀrskild sjukförsÀkringsavgift) trÀdde ikraft den 1 januari 2005. Lagen innebÀr att arbetsgivaren Àr skyldig att betala 15 procent av sjukpenningen.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, dÀr RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra Ärs period. Pengarna ska bland annat anvÀndas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje Är sÄ anvÀndes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltsÄ i stor utstrÀckning med skolorna. Syftet med vÄr studie var att undersöka lÀraren i idrott och hÀlsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. PÄ vilket sÀtt vill lÀraren i idrott och hÀlsa anvÀnda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna Àr en av de frÄgor vi har titta pÄ.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, dÀr RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra Ärs period. Pengarna ska bland annat anvÀndas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje Är sÄ anvÀndes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltsÄ i stor utstrÀckning med skolorna. Syftet med vÄr studie var att undersöka lÀraren i idrott och hÀlsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. PÄ vilket sÀtt vill lÀraren i idrott och hÀlsa anvÀnda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna Àr en av de frÄgor vi har titta pÄ.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera om den svenska fyraprocentspÀrren Àr en frÄga som under Ären 1990-2013 kan anses vara politiserad eller avpolitiserad. Jag kommer att anvÀnda mig av tre krav formulerade av Maria Wendt Höjer och appli-cera dessa pÄ frÄgan om fyraprocentsspÀrren. De tre första frÄgestÀllningarna utgÄr direkt frÄn dessa krav och lyder: 1, Artikuleras fyraprocentsspÀrren i kollektiva ter-mer, snarare Àn i enskilda? 2, Artikuleras fyraprocentsspÀrren pÄ den offentliga are-nan? 3, Artikuleras fyraprocentsspÀrren utifrÄn motstridiga intressen? Den fjÀrde frÄgestÀllningen utgÄr frÄn om fyraprocentsspÀrren Àr en politiserad eller avpolitise-rad frÄga medan den sista frÄgestÀllningen Àr av underordnad art och stÀlls om det visar sig att fyraprocentsspÀrren Àr en politiserad frÄga.Metod: Den empiriska analysen baseras pÄ kvalitativa textanalyser av material som bestÄr dels av motioner inkomna till riksdagen dels artiklar, ledare och debattinlÀgg frÄn ett urval av den svenska dagspressen.Slutsats: Resultatet av undersökningen visar att fyraprocentsspÀrren Àr en frÄga som inte lever upp till de krav som stÀlls för att frÄgan ska anses politiserad, sÄledes ska fyra-procentsspÀrren i detta fall anses vara en avpolitiserad frÄga..

Bakgrund: Diabetes typ tvĂ„ Ă€r en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförĂ€ndringar. Det Ă€r ett aktuellt Ă€mne dĂ„ diabetes typ tvĂ„ blir allt vanligare i Sverige och vĂ€rlden. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ tvĂ„. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ tvĂ„ med inriktning mot livsstilsförĂ€ndringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingĂ„r i studien.

Bakgrund: Diabetes typ tvĂ„ Ă€r en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförĂ€ndringar. Det Ă€r ett aktuellt Ă€mne dĂ„ diabetes typ tvĂ„ blir allt vanligare i Sverige och vĂ€rlden. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ tvĂ„. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ tvĂ„ med inriktning mot livsstilsförĂ€ndringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingĂ„r i studien.

A1210Teknisk aktieanalys anvĂ€nds för att frĂ„n historiska kursdata försöka förutsĂ€ga den framtida kursutvecklingen. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka börstrendens inverkan av resultaten för tvĂ„ olika tekniska analysmodeller, glidande medelvĂ€rde och Relative Strength Index (RSI). Som dataunderlag anvĂ€nds 12 aktier frĂ„n Stockholmsbörsens A-lista för Mest omsatta aktier mellan 1988-03-01 och 2004-03-01.I studien tillĂ€mpas blankning för att oberoende av den rĂ„dande trenden ha möjlighet att generera överavkastning. Överavkastningen undersöks genom att riskjustera avkastningen med Capital Asset Pricing Model (CAPM). Vidare belastas varje transaktion med en courtageavgift.Det visar sig att endast köpsignalerna Ă€r statistiskt signifikanta.