Examensarbetet omfattar dels en teoretisk del, en litteraturstudie som sammanfattar andras erfarenheter av problem vid procentrÀkning, dels en egen undersökning. Diagnosen kompletterades med elevintervjuer. Resultatet av diagnosen visade att eleverna hade problem med begreppsförstÄelse i procentrÀkning och att de i hög grad endast klarade av enkla uppgifter i diagnosen genom att rÀkna helt mekaniskt med kÀnda algoritmer..

Syftet med detta examensarbete var att ur ett elevperspektiv belysa hur skolpersonalens bemötande uppfattas av elever i tvÄ olika skolor. 112 elever frÄn Är 4-6 och Är 9 deltog i undersökningen. Metoden var tvÄfaldig och bestod av en kvantitativ enkÀtundersökning med en komparativ redovisningsdel. Resultatet av undersökningen visar att drygt en tredjedel av alla elever anser att de sÀllan eller aldrig fÄr pÄverka och planera sitt skolarbete. 65 procent av eleverna i Är 4-6 och 50 procent i Är 9 anser att det finns ?dÄliga? regler pÄ skolan.

Syftet med denna undersökning Ă€r att titta pĂ„ hur mĂ„nga femteklassare i en skola i söderförort (kallad ?Skolan?) som hĂ„ller pĂ„ med nĂ„gon idrott pĂ„ fritiden, i sĂ„vĂ€l organiserad som oorganiserad form och om det Ă€r nĂ„gon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har nĂ„gon betydelse för idrottsintresset.Följande frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes för att ta reda pĂ„ detta: Hur mĂ„nga av femteklassarna i ?Skolan? hĂ„ller pĂ„ med nĂ„gon idrott pĂ„ fritiden?Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ idrottandet pĂ„ fritiden mellan flickor och pojkar? Jag har gjort en kvantitativ enkĂ€tundersökning med 10 frĂ„gor som delades ut till eleverna i Ă„rskurs 5 i ?Skolan? i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever pĂ„ enkĂ€ten, varav 36 flickor och 25 pojkar.

Syftet med denna undersökning Ă€r att titta pĂ„ hur mĂ„nga femteklassare i en skola i söderförort (kallad ?Skolan?) som hĂ„ller pĂ„ med nĂ„gon idrott pĂ„ fritiden, i sĂ„vĂ€l organiserad som oorganiserad form och om det Ă€r nĂ„gon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har nĂ„gon betydelse för idrottsintresset.Följande frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes för att ta reda pĂ„ detta: Hur mĂ„nga av femteklassarna i ?Skolan? hĂ„ller pĂ„ med nĂ„gon idrott pĂ„ fritiden?Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ idrottandet pĂ„ fritiden mellan flickor och pojkar? Jag har gjort en kvantitativ enkĂ€tundersökning med 10 frĂ„gor som delades ut till eleverna i Ă„rskurs 5 i ?Skolan? i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever pĂ„ enkĂ€ten, varav 36 flickor och 25 pojkar.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka utbredningen av psykosomatiska symptom pÄ en svensk gymnasieskola och om möjligheten att koncentrera sig pÄ skolarbetet pÄverkas av dessa. Syftet var Àven att undersöka relationen mellan socialt stöd och psykosomatiska symptom. En enkÀt delades ut pÄ en gymnasieskola med 95 elever i norra Sverige. FrÄgan gÀllande psykosomatiska symptom Àr hÀmtad frÄn HBSC och innefattar Ätta olika besvÀr. Totalt 93 av ungdomarna svarade pÄ enkÀten.

En stor del av en individs liv bestÄr av arbete och fritid. Ett konstaterade Àr att arbete och lÀrande handlar om att utveckla copingstrategier som individen behöver för att framgÄngsrikt kunna hantera och följa den vÀxande förÀndringen i samhÀllet som kan förebygga faror för ohÀlsa i individens arbetslivs- samt fritidsmiljö och stÀrka individernas balans mot de situationer som kan uppstÄ i den livsmiljön de befinner sig i. Studiens syfte var att undersöka om mÀnniskor upplevde stress pÄ fritiden och arbetet och i sÄ fall om det pÄverkade arbetsprestationen samt om det Àr fritiden eller arbetet som upplevdes skapa stress. Ville Àven identifiera vilka copingstrategier som kunde optimera balansen för den enskilda individen och pÄ sÄ sÀtt stÀrka individens arbetsprestation. Metoden Àr enkÀtstudie.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att undersöka vilka som vÀljer att studera till lÀrare i idrott och hÀlsa samt till trÀnare pÄ Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.? Hur ser studenternas bakgrund (Älder, kön, bostadsort, social bakgrund, invandrarbakgrund och idrottslig bakgrund) ut?? Varför valde studenterna att studera pÄ GIH i Stockholm, och pÄ vilka antagningsgrunder blev de antagna?MetodI studien deltog 83 studenter, varav 35 stycken frÄn trÀnarprogrammet och 48 stycken frÄn lÀrarprogrammet. Studenterna svarade pÄ en enkÀt som tog upp frÄgor rörande studenternas bakgrund och studieval. EnkÀtsvaren bearbetades sedan i SPSS dÀr signifikansnivÄn sattes till p<0,05. De resultat vi fick fram i vÄr undersökning tolkades sedan med hjÀlp av tidigare forskning samt Pierre Bourdieus teori om habitus, kapital och fÀlt.ResultatMedelÄldern pÄ lÀrarprogrammet var 24,5 Är samt 25,2 Är för studenter pÄ trÀnarprogrammet.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att kartlÀgga Jönköpings gymnasieungdomars anvÀndning av samtliga professionellt producerade lokalmedier pÄ orten, sammanlagt tolv stycken.461 enkÀtsvar frÄn elever pÄ 18 gymnasieprogram visar att i Jönköping har Ànnu inte den stora vÀrlden konkurrerat ut den lilla. Trots den digitala tidsÄlderns influenser pÄ den unga generationen uppger hela 50 procent av gymnasieungdomarna att de Àr intresserade av lokala nyheter och helst konsumeras dessa via traditionella medier. Samtidigt uppger 44 % att de dagligen eller nÀstan dagligen anvÀnder sociala medier för att ta del av lokala nyheter.Jönköpings-Posten Àr det överlÀgset mest frekvent anvÀnda lokala nyhetsmediet. 26 procent av Jönköpings gymnasieungdomar lÀser den lokala morgontidningen pÄ papper dagligen eller nÀstan dagligen. PÄ delad andraplats med 12 procents daglig anvÀndning ligger nÀttidningen Jnytt och TV4 Jönköping.

EU: s lagstiftning gör det obligatoriskt för alla aktiebolag att upprÀtta Ärsredovisning och lÄta en kvalificerad revisor granska uppgifterna. Det fjÀrde EG direktivet ger dock de nationella myndigheterna en möjlighet att undanta smÄ företag frÄn denna annars tvingande regel. Sverige har till skillnad frÄn nÀstan alla andra EU-lÀnder lÄtit bli att införa sÀrskilda regler för de minsta aktiebolagen.Uppsatsen syftar till att belysa smÄföretagarnas Äsikter om revisionsplikten som Sverige, i och med utvecklingen i vÄra grannlÀnder, snart Àr ensam om inom EU. Utöver att undersöka svenska företagares attityd skall det kontrolleras om en jÀmförelse med utvecklingen i Storbritannien kan göras.De svenska smÄföretagens attityder och Äsikter har insamlats genom en enkÀtundersökning som skickats till 300 smÄföretagare via den öppna databasen Forreg.se. Undersökningen gav en svarsfrekvens pÄ 19 procent.

Svenska dagstidningar anvÀnder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyrÄer. I en majoritet av alla svenska medier upptas ocksÄ en stor del av utrymmet av material som levererats frÄn nyhetsbyrÄer. AnvÀndningen av centralt producerat material har kritiserats för att bÄde likrikta medieinnehÄllet och för att minska mÄngfalden pÄ dagspressmarknaden.   Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och fÄ forskare har tagit reda pÄ hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor pÄ sportsidorna som faktiskt Àr skrivna av Tidningarnas TelegrambyrÄ eller nÄgon annan nyhetsbyrÄ.   Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning pÄ sportsidorna i Ätminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende pÄ anvÀndningen av centralt producerat material. Under tvÄ vanliga veckor Är 2009 Àr 47 procent av den förstnÀmnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyrÄer.

Detta examensarbete handlar om sÀkerhetsproblem som finns vid datorkommunikation. Man mÄste vara medveten om att informationen som skickas mellan datorer pÄ intet sÀtt Àr sÀker mot avlyssning eller förÀndring. För att eliminera dessa hot kan man anvÀnda sig av olika sÀkerhetsstrategier. De strategier som har undersökts i detta examensarbete Àr IPSec och SSL. IPSec Àr en strategi som skyddar hela IP-paketen mellan tvÄ datorer mot flera olika hot.

Syfte och frÄgestÀllningarVÄrt syfte Àr att undersöka och följa upp utvalda hÀlsokomponenter hos deltagarna i VillGott-projektet i Solna Stad vÄren 2008. FrÄgestÀllningar:1. Hur ser den upplevda kroppsliga hÀlsan ut vid de tre mÀttillfÀllena och hur Àr den kopplad till variablerna fysisk aktivitet och sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?2. Hur ser den upplevda sjÀlsliga hÀlsan ut vid de tre mÀttillfÀllena och hur Àr den kopplad till variablerna kontroll i vardagen och socialt nÀtverk?3.

Syftet med studien var att undersöka vad som fanns dokumenterat i omvÄrdnadsstatus samt NortonpoÀng relaterat till trycksÄr pÄ en njurmedicinsk avdelning. Studien gjordes genom att granska avidentifierade patientjournaler (n=50) frÄn en njurmedicinsk avdelning i Sverige. Studien Àr empirisk kvantitativ av deskriptiv karaktÀr. Författarna granskade graden av dokumentation i omvÄrdnadsstatus med hjÀlp av granskningsschemat Cat-ch-ing. Sökord som granskades var kommunikation, kunskap, nutrition, elimination, aktivitet, sömn, psykosocialt, smÀrta/sinnesintryck, hud/vÀvnad, andning/cirkulation och vÀlbefinnande.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka huruvida en stor andel av intensiva grenspecifika pass utvecklade den aeroba kapaciteten hos motionÀrer som trÀnar inför Vasaloppet. TvÄ testmetoder anvÀndes; ett maximalt laktattest pÄ rullskidor utomhus och ett maximalt cykeltest pÄ en cykelergometer inomhus. En utav fp genomförde ett tidstest pÄ rullskidor pÄ en given strÀcka istÀllet för laktattestet. BÄda testerna genomfördes före och efter en 11-veckors trÀningsperiod som bestod av 41 procent medel- och högintensiva pass som genomfördes grenspecifikt. Det betyder intervaller pÄ rullskidor eller i skidgÄng samt snabbdistanspass pÄ rullskidor.

Syftet med denna undersökning Ă€r att titta pĂ„ hur mĂ„nga femteklassare i en skola i söderförort (kallad ?Skolan?) som hĂ„ller pĂ„ med nĂ„gon idrott pĂ„ fritiden, i sĂ„vĂ€l organiserad som oorganiserad form och om det Ă€r nĂ„gon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har nĂ„gon betydelse för idrottsintresset.Följande frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes för att ta reda pĂ„ detta: Hur mĂ„nga av femteklassarna i ?Skolan? hĂ„ller pĂ„ med nĂ„gon idrott pĂ„ fritiden?Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ idrottandet pĂ„ fritiden mellan flickor och pojkar? Jag har gjort en kvantitativ enkĂ€tundersökning med 10 frĂ„gor som delades ut till eleverna i Ă„rskurs 5 i ?Skolan? i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever pĂ„ enkĂ€ten, varav 36 flickor och 25 pojkar.