BlÄbÀr Àr en naturlig kÀlla till antioxidanter, bland annat antocyanin. Antocyanin Àr ett pigment som bidrar till biomedicinska funktioner som förbÀttrad syn, förbÀttrat minne, skydd mot hjÀrt- och kÀrlsjukdomar samt andra hÀlsoeffekter. Idag finns en stor marknad för blÄbÀrsextrakt, dÀr bland annat antocyanin pÄ piller sÀljs som hÀlsokostmedel. Försöket syftar till att undersöka om olika vÄglÀngdsomrÄden kan öka ackumuleringen av antocyanin hos V. corymbosum av sorterna ŽDuke` och ŽLegacy`.

Umami Àr den femte grundsmaken och den upptÀcktes redan 1908 av den japanske smakforskaren Ikeda. Han fann att det var natriumglutamat som gav upphov till umamismaken. Forskning pÄ senare tid har identifierat förekomst av umami som en av sex kulinariska framgÄngsfaktorer. Det finns ocksÄ studier som visar att undernÀrda personer kan öka sitt energiintag genom att maten förstÀrks med umamismak i form av natriumglutamat. Andra studier visar att en tillsats av natriumglutamat kan öka smak-ligheten hos mÄnga matrÀtter.

Bakgrund: Inom de nÀrmaste 5 Ären planerar var fjÀrde smÄföretagare att dra sig tillbaka, detta innebÀr ungefÀr 60 000 företag eller 180 000 företag om Àven egenföretagarna rÀknas med. Detta beror pÄ att 40-talisterna Àr en stor demografisk Äldersgrupp och likt de yngre 60-och 70-talisterna har de inte sÄlt av sina bolag i samma utstrÀckning. Vad som hÀnder med dessa bolag Àr osÀkert, en del har en fÀrdig plan för generationsskiftet andra Àr mer osÀkra pÄ vad som kommer att ske, omkring 10 procent av smÄföretagen vÀntas lÀggas ner, ytterligare 25 procent har ingen plan för hur Àgarskiftet kommer att ske. För att belysa lÀget Ànnu mer sÄ sÀger sig 42 procent av landets smÄföretagare att de har som avsikt att dra sig tillbaka inom 10 Är (Företagarna, 2009). Detta ser inte alla som ett problem i sig utan det finns nu möjlighet att köpa sig ett företag istÀllet för att starta eget.

Personer som trÀnar styrketrÀning lyfter ofta för lÀtt och slutar lyfta för tidigt för att uppnÄ önskat trÀningsresultat. Syftet med studien var att testa hur prestationen vid styrketrÀning pÄverkas dÄ mÄlsÀttningen att uppnÄ maximal anstrÀngning anvÀnds i jÀmförelse med att anvÀnda mÄlsÀttningen att prestera maximalt antal repetitioner. Tolv mÀn och 20 kvinnor randomiserades till tvÄ grupper. AMRAP-gruppen försökte prestera maximalt antal repetitioner och RPE-gruppen försökte uppnÄ maximal anstrÀngning. För att mÀta hur prestation pÄverkas av mÄlsÀttning berÀknades relativ förÀndring mellan set 1, i vilket bÄda grupperna försökte prestera maximalt antal repetitioner, och set 2, i vilket grupperna anvÀnde respektive angiven mÄlsÀttning.

Diabetes Àr en av vÄra stora folksjukdomar. Av Sveriges befolkning Àr 3-4 procent diabetiker. Av de patienter som fÄr diabetes Àr ca 90 procente typ 2 diabetiker. I de skandinaviska lÀnderna Àr 10-15 procent av de som fÄr diabetes över 65 Är. En av de viktigaste sakerna för att mÄ bra i sin sjukdom Àr att sköta sin egenvÄrd som att hantera sin sjukdom med kost, motion och medicinering.

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.

Studien, som var en enkĂ€tstudie, gĂ€llde 4300 anstĂ€llda pĂ„ Södra Älvsborgs Sjukhus och omfattade de 81 individer, frĂ€mst kvinnor, som var lĂ„ngtidssjukskrivna den 31 mars 2006. De 46 deltagande individerna hade en medelĂ„lder pĂ„ 47 Ă„r. De var i genomsnitt sjukskrivna 11 mĂ„nader, i hĂ€lften av fallen p.g.a. psykiska eller stress-/psykosomatiska sjukdomar. Den övervĂ€gande delen av gruppen bestod av sjuksköterskor, sekreterare, undersköterskor och lokalvĂ„rdare.

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien Àr att belysa om det finns skillnader mellan elever som lÀser specialidrott pÄ gymnasieskolan och elever som inte gör det, samt mellan könen, nÀr det gÀller anvÀndning av tobak och alkohol. För att uppfylla syftet, utformades följande frÄgestÀllningar: (1) Hur stor andel av eleverna som lÀser specialidrott- respektive inte lÀser specialidrott, har anvÀnt eller anvÀnder tobak och dricker alkohol? (2) Hur ofta anvÀnder eleverna tobak och hur ofta dricker de alkohol? (3) Finns det skillnader mellan könen nÀr det gÀller tobaks- och alkoholanvÀndning och hur ser dessa skillnader i sÄ fall ut? (4) Vilka Àr de frÀmsta anledningarna till varför eleverna anvÀnder eller inte anvÀnder tobak och alkohol? (5) Uppfattar eleverna att Àmnet specialidrott har pÄverkat deras beslut att inte anvÀnda tobak och alkohol? Metod En kvantitativ metod anvÀndes för att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar och en gruppenkÀt genomfördes med gymnasieelever som uppfyllde studiens kriterier. Eleverna delades in i tvÄ grupper utifrÄn hur de svarat pÄ enkÀten, en grupp med elever som lÀste specialidrott och en grupp som inte gjorde det. Urvalet skedde enligt bekvÀmlighetsprincipen. Resultat Endast 21 procent av specialidrottseleverna och 62 procent av eleverna som inte lÀste specialidrott hade nÄgon gÄng rökt cigaretter.

SAMMANFATTNINGAmbulanssjukvÄrdens utveckling gÀllande medicinsk teknik och medicinsk kompetens har skapat möjlighet för ambulanssjuksköterskan att kunna vÄrda patienterna pÄ en mycket avancerad nivÄ. Samtidigt har möjlighet skapats att triagera, prioritera och styra patienterna mot rÀtt vÄrdinstans till skillnad frÄn tidigare dÄ alla ambulansuppdrag resulterade i ett besök pÄ en akutmottagning. Detta Àr en möjlighet som hanteras olika beroende pÄ var i Sverige ambulanssjuksköterskan arbetar.Syftet med studien var att belysa vÄrd pÄ plats i samband med ambulansuppdrag inom ett specifikt sjukvÄrdsomrÄde.Studien utgick frÄn en kvantitativ ansats och var en journalstudie dÀr ambulansjournaler granskades.Resultatet visar att det finns mÄnadsfluktuationer över ett helÄrsperspektiv men att dessa Àr smÄ och svÄrtolkade. Störst skillnad Àr det mellan november, 15,3 procent (n=489) och maj 11,6 procent (n=386). NÀr dygnsfördelningen av eftersökta uppdrag analyserades framkom det att natten (22.00?05.00) Àr den tid dÄ de flesta uppdragen relativt sett resulterar i att patienten inte transporteras vidare med ambulans.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasielevers tv- och datorspelsvanor.? Vad motiverar gymnasielever till att spela tv- och datorspel?? Hur ser sambandet ut mellan gymnasieelevers hÀlsa enligt WHO och tv- och datorspelsvanor?? Hur ser sambandet ut mellan gymnasielevers tv- och datorspelsvanor och deras betyg inom idrott och hÀlsa?Metod: En enkÀtundersökning utfördes i tvÄ skolor inom Stockholms lÀn. Det var 120 respondenter mellan 15 till 18 Är som deltog. EnkÀten var uppdelad i fyra delar efter frÄgestÀllningarna. Svaren pÄ enkÀten kategoriserades och analyserades för att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna  Resultat: 83 procent av respondenterna i denna studie hade nÄgon sorts vana av tv- och datorspel.

EU har en lÀngre tid arbetat med att försöka harmonisera regler för revisorer. Detta att skapa genom direktiv som reglerar revisorernas arbete. EU arbetar Àven med att harmonisera redovisningsregler. Detta genom att lagstifta att samtliga noterade bolag inom EU skall tillÀmpa IASB:s regelverk i sina Ärsredovisningar. Syftet med vÄr uppsats var att belysa hur EU:s harmonisering av redovisningsregler pÄverkat revisorers arbetsbelastning samt deras arbete med granskning av balansrÀkningen.

Bakgrund: I Sverige finns det idagnÀsta en miljon som röker dagligen och en halv miljon som snusar. I gymnasiet röker8 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna dagligen. Av degymnasieelever som snusar Àr det cirka 25 procent pojkar och cirka 10 procentflickor. Rökningen beskrivs som en social företeelse bland ungdomarna och dempÄverkas att bruka tobak frÄn vÀnner och familj. Syfte:Syftet med uppsatsen var att beskriva gymnasieelevers uppfattningar om vad somskulle kunna bidra till att de slutar att anvÀnda tobak.

Nuförtiden har vi obegrÀnsade valmöjligheter inom alla situationer i livet. StÀndigt krÀvs det att vi gör aktiva val, sÄvÀl stora som smÄ., vilka pÄverkar livet pÄ olika sÀtt. Det kan handla om vilken bil man ska köpa, vilken mat man ska vÀlja eller vilken Tv-kanal man ska titta pÄ. Sedan introduktionen av ett nytt pensionssystem Är 1999 ges möjligheten att göra ett aktivt val och pÄ egen hand förvalta en del av den pensionsgrundande inkomsten ? Premiepensionen!Till premiepensionen avsÀtts varje Är 2,5 procent av bruttoarbetsinkomsten.

Stiftelsen för Internetinfrastruktur har rapporterat att anvĂ€ndningen av Internet Ă€r utbredd och placerar Sverige bland dem frĂ€msta av vĂ€rldens lĂ€nder. År 2010 hade 84 procent av den svenska befolkningen över 16 Ă„r tillgĂ„ng till Internet i hemmet och av dessa hade 97 procent bredband. De flitigaste InternetanvĂ€ndarna Ă„terfanns inom Ă„ldersgruppen 16-24 Ă„r dĂ€r hela 92 procent uppger att de anvĂ€nder Internet dagligen. Utbredningen av Internet Ă€r i huvudsak positiv och bidrar till det gemensamma samtalet i samhĂ€llet. Den leder dock samtidigt till en rad nya problem som samhĂ€llet har att hantera.

Det har kommit nya aktörer pÄ bostadsmarknaden som enligt medierna tar allt större marknadsandelar. Just nu Àr bostadsmarknaden het och mÀklarna vill inte uppmÀrksamma dem, de sopar gÀrna problemet under mattan. LÄter man dessa aktörer vÀxa fritt sÄ kommer de att utgöra ett stort hot mot mÀklarkÄren och mot de smÄ mÀklarbyrÄerna i smÄstÀder som inte har nÄgon kedja som backar upp dem. Vi vill undersöka hur dessa nya aktörer tÀnker och agerar pÄ marknaden.En ny undersökning visar att vi gÀrna vill sÀlja vÄra hem utan mellanhÀnder, bara vi har rÀtt kunskap. Den visar ocksÄ att en av de riktigt stora förÀndringarna Àr att de allra flesta anvÀnder sig av Internet nÀr de söker en ny bostad.