Begreppet heteronormativitet användes i litteraturen första gången 1993. Begreppet går att finna i ordböcker och lexikon från 2006, men endast ett par av de moderna ordböckerna och lexikonen har inför begreppet. Idag saknar begreppet en exakt definition. En Begreppsanalys syftar till att identifiera karakteristika för ett begrepp genom undersökning av dess användning. Vårdrelationer kan och bör utvecklas till en vårdande relation, vilket bygger på en kontakt innefattande kropp, själ och ande mellan vårdare och patient.

Bakgrund: I hemsjukva?rden ges den patientna?ra omsorgen vanligen av en anho?rigva?rdare och utan dem skulle befolkningens omsorgsbehov inte kunna tillgodoses. Anho?rigva?rdare upplever sig beho?va kontinuerligt sto?d fra?n sjukva?rden. Det sociala sto?det a?r en viktig del av vad som uppra?ttha?ller individen men det a?r omtvistat huruvida socialt sto?d ska komma fra?n ha?lso- och sjukva?rdspersonal.

Förändringsmotstånd vid införande av IT-stöd är ett förekommande fenomen inom vårdorganisationen. Kan detta beskrivas och förstås som ett samlat begrepp? Syftet med uppsatsen var att få ökad förståelse och kunskap om fenomenet ?förändringsmotstånd?. Kvalitativ ansats där litteraturstudien med Begreppsanalys, som instrumentet, är den valda metoden för denna uppsats. Begreppet visade sig vara tudelat i orden förändring och motstånd, tillika varandras motpoler, vilket skapar en rörelse.

Begreppen resilience och maskrosbarn behandlar båda ämnet motståndskraft. Resilience är ett vedertaget vetenskapligt begrepp, medan maskrosbarn är ett populärvetenskapligt. Uppsatsen syftar till att uppmärksamma parallleller mellan begreppen, utifrån en metod influerad av komparativ analys och Begreppsanalys. Den jämförande analysen har utgått ifrån en sammanställning av fakta, byggd på en litteraturöversikt. Studien har med framgång kunnat belysa begreppens närbesläktade innehåll.

Autonomi och dess synonymer förekommer i vårdens styrdokument utan närmre precision. Detta pekade på behovet av att utreda vad begreppet innebär och hur det utövas. Utan att förstå begreppets innebörd finns risken att sjuksköterskan inte vet om patienten utövar autonomi eller ett snarlikt begrepp.Syftet var att belysa begreppet autonomi för vuxna patienter inom somatisk öppenvård.Begreppsanalysen följer Walker och Avants åtta steg, som i denna uppsats modifierades till sju efter en sammanslagning av steg tre och fyra. För att definiera empiriska referenter har två intervjuer transkriberats och analyserats med direkt innehållsanalys.I resultatet redovisas en lexikal analys av begreppet och olika dimensioner av begreppen funna i artiklar. Autonomi kan utövas genom att personen själv genomför handlingen alternativt bestämmer hur någon annan ska göra.

Bakgrund: Nästan var tionde patient i den svenska somatiska sjukhusvården drabbas av envårdskada (1). Ungefär 50% av dessa sker i samband med kirurgiskt ingrepp (2). När patientergenomgår ett kirurgiskt ingrepp förväntar de sig att få en säker vård. Men vad innebäregentligen begreppet patientsäkerhet?Syfte: Syftet med arbetet var att göra en analys av begreppet patientsäkerhet ur ettvårdvetenskapligt perspektiv och i samband med kirurgiskt ingrepp.Metod: I arbetet har en Begreppsanalys gjorts av begreppet, enligt Walker och Avants modell.

Bakgrund: Hur vet vi som sjuksköterskor vad som menas när det talas om palliativ? Världen utvecklas och så gör även begreppen i den. Genom att studera ord får forskaren reda på den egentliga betydelsen och den allmänna definitionen. Syfte: Att klargöra och definiera begreppet palliativ. Metod: Begreppsanalysmodell av Walker och Avant (1995).

Under sjuksköterskeutbildning har diskussioner kring familjen och dess roll inom vården förts. Familjen har dock för oss förblivit ett diffust begrepp eftersom vi saknat en tydlig definition på vad en familj är. Vårt syfte blev därför att klargöra begreppet familj och dess komplexitet ur ett omvårdnadsperspektiv samt att studera familjebegreppet inom barnsjukvården. Inriktningen mot barnsjukvård gjordes då vi uppfattat familjen som central där. För att uppnå vårt syfte valdes en Begreppsanalysmodell av Walker och Avant.

Bakgrund: Hur vet vi som sjuksköterskor vad som menas när det talas om palliativ? Världen utvecklas och så gör även begreppen i den. Genom att studera ord får forskaren reda på den egentliga betydelsen och den allmänna definitionen. Syfte: Att klargöra och definiera begreppet palliativ. Metod: Begreppsanalysmodell av Walker och Avant (1995). Studien är byggd på vetenskapliga artiklar, ordböcker och lexikon. Resultat: Ur den lexikala och litterära analysen växte studiens kärna fram, attributen. För att begreppet palliativ skall kunna infrias krävs det obotlig sjukdom, tillfällig hjälp, lindring och stöd.

This essay deals with the same task that utilitarians have tried to solve for a long time, what is happiness? In the eighteenth-century utilitarians suggested that happiness should be the base for social political decisions. But the lack of definition disposed so that GDP became the measurement of happiness, which proved to be wrong when the unhappiness continued to increase. More than two hundred years later scientists came up with a new definition of happiness and new ways to measure it. And during the last decade economists have taken the discussion to a higher level.So once again we?re dealing with the same old issue, if happiness ought to be the base of social political decisions.

Denna studie behandlar den grundläggande principen överraskning som anses vara en av de klassiska principerna i krig och krigföring. Studien syftar till att ge författaren och läsaren en fördjupad kunskap i begreppet överraskning samt klarlägga skillnad mellan österländsk och västerländsk syn. Inledningsvis kommer överraskning beskrivas utifrån utvald litteratur för att sedan analyseras och jämföras för att få fram skillnader eller likheter mellan de två motparter som väst och öst står för. Mot slutet drar författaren ett antal slutsatser som besvarar frågeställningen finns det någon skillnad i synen på överraskning mellan västerländskt och österländskt synsätt? Avslutningsvis diskuteras resultatet och författaren ger förslag på ny forskning med anknytning till ämnet..

Individualiserad omvårdnad är något både patienter och sjukvårdspersonal strävar efter. För att legitimera individualiserad omvårdnad som eftersträvansvärd krävs dock en förankring av begreppet i omvårdnadsvetenskaplig litteratur. Studiens syfte är att utifrån omvårdnadsvetenskaplig litteratur undersöka:? Vad individualiserad omvårdnad är? Hur denna individualiserade omvårdnad beskrivs i omvårdnadsteoretisk litteratur? Hur individualiserad omvårdnad kan uppnås? Hur omvårdnad kan se ut när den inte är individualiseradDatamaterialet består av omvårdnadsteoretisk litteratur från sent 1800-tal fram till idag och resultatet visar att individualiserad omvårdnad är grunden för god omvårdnad. Denna goda och individualiserade omvårdnad skapas i en jämbördig relation mellan sjuksköterska och patient, en relation där sjuksköterskan lyssnar och kommunicerar.

This thesis is a systematic review of the Swedish healthcare and hospital-library?s authorities on the consumer health information. The goal is to evaluate the strengths and weaknesses that are inherited in two professions (medical and LiS) with two completely different perspectives on mediating information.The method used is a mix between conceptual analysis of the Swedish term ?patient information? and a Critical conceptual analysis, according to Fairclough, of published native theses and international professional journals.Conclusion of the thesis is that although the nursing and medical staff has the necessary medical expertise it does not, in many cases have either the time or skill to completely satisfy a patient or his/her next of kin´s information needs when exposed in a uneasy situation as when in need of treatment or help in any kind.The hospital librarian on the other hand does have the intermediating skills and most often the time to explain complex treatments or medical procedures, but the lack in medical or nursing expertise.In a perfect setting there is an inter-professional cooperation which brings a lot of positive results. The problem today is often to overcome the gap in awareness of one and other that exists in a modern Swedish hospital..

Det finns betydande svårigheter i att urskilja vad det är som gör att en behandling fungerar. Behandlingsutfallet påverkas av olika faktorer och beroende på vilken infallsvinkel behandlingen har, antas olika angreppssätt. I föreliggande studie undersöks de specifika- och icke-specifika faktorerna samt kriminogena behov för att få en överblick i vad det är som påverkar en individ i behandling utifrån ett relationellt perspektiv. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad behandlingsrelationer och terapeutiska allianser tillskrivs för värde i forskning samt vilken vikt relationer ges i forskning om kriminogena behov. I följande studie har en litteraturöversikt med en Begreppsanalys tillämpats för att kunna få svar på det uppställda syftet och frågeställningarna.

Background: This paper was performed by a student in the Public Health Sciences program at the University of Gothenburg as a mandate from the district administration (SDF) Askim-Frölunda-Högsbo in Gothenburg. The assignment was formed on the basis of a need for a new service with a family-centered approach in the form of a family center for families with children aged 6-12 years. The family center will be located in the Frölunda area.Aim: The purpose of this paper was to describe and deepen the understanding of the concept of a family center from a public health perspective. A particular focus was put on interventions that are aimed at children aged 6-12 years.Method: Walker and Avants (2011) model for concept analysisResults: The defined attributes that the analysis led to were the following: Collaboration, Health Promotion, Prevention and Support services and the Visitors. The created model case and the borderline cases showed a clearer picture of the concepts meaning.