Sökresultat:
5017 Uppsatser om Begreppet brćk. - Sida 39 av 335
Guideline för en pocket park : bestÄndsdelar, funktioner och möjligheter
I takt med att pocket park som begrepp blivit allt
populÀrare att anvÀnda i samma mening som modern
stadsutveckling och förtÀtning av stadskÀrnan, har
det ocksÄ vÀckt vÄrt intresse att utreda vad begreppet
verkligen innebÀr. Att begreppet pocket park Àr
i ropet finns det ingen tvekan om. Stora stÀder som
New York, London och Köpenhamn har med pocket
park i sina stadsplanerings- och utvecklingsprogram. I
Sverige Àr det fortfarande ett relativt okÀnt begrepp.
I dagslÀget finns det ingen generellt accepterad
beskrivning för hur en pocket park ska se ut, hur stor
till ytan den bör vara eller vilka bestÄndsdelar som
ska finnas med.
Vill vi undersöka vad begreppet pocket park innebÀr
och hur vi i framtiden kan bygga bra och funktionella
pocket parks i staden. Vi har som mÄl att identifiera
och bryta ner begreppet pocket park och undersöka
vilka bestÄndsdelar och funktioner som Àr mer betydelsefulla
Ă€n andra i en pocket park?
Processen startar med en litteraturstudie som sedan
ska ligga till grund för en analys som belyser vilka de
viktiga bestÄndsdelarna och funktionerna Àr för en
pocket park.
BestÀllarkompetens för informationssystem - Kompetenskategorier för framgÄngsrika bestÀllarprojekt
Uppsatsen Àr ett resultat av en explorativ studie som tar sin utgÄngspunkt i att informationssystem i hög grad Àr situationsberoende, komplexa och abstrakta. Om en investering i ett IS ska bli framgÄngsrik krÀvs att hÀnsyn tas till fler faktorer Àn de som vanligtvis inkluderas i befintliga problemperspektiv. En sÄdan Àr bestÀllarkompetens. Det saknas dock konceptualiseringar av begreppet vilket begrÀnsar dess anvÀndningsomrÄde, ur sÄvÀl ett vetenskapligt som ett praktiskt perspektiv. Uppsatsens centrala frÄgestÀllning Àr: Vilka kompetenser bör ingÄ i en bestÀllarorganisation, bÄde generellt för bestÀllarprocessen i sin helhet men Àven specifikt för ingÄende faser? En litteraturstudie resulterar i en teorisyntes som frÀmst vilar pÄ bestÀllningsprocessens faser och begreppet funktionell kompetens.
"KRIS" : en begreppshistorisk analys utifrÄn ett Nato-perspektiv
Denna studie tar avstamp i begreppet kris, dÄ dess komplexitet och mÄngtydighet gör detintressant att studera utifrÄn en begreppshistorisk ansats. För begreppets fortlevnad har dethistoriskt sett utvidgats till att inrymma flera bakomliggande meningar som passar denaktuella verkligheten. Syftet med studien Àr sÄledes att urskilja hur begreppet kris förÀndratsutifrÄn Natos konceptdokument under Ärtalen 1968, 1991, 1999 samt 2010 med hjÀlp avbegreppshistorisk teori och metod. Reinhart Koselleck Àr en av begreppshistoriens urfÀdervilket gör att hans teoretiska ramverk samt metod fungerar som verktyg vid illustrerandet avden begreppsliga förÀndringsprocessen. Dessutom tillmötesgÄr den begreppshistoriskametoden det spontana intresset för sprÄk och ordbetydelser, varför den bedöms vara somgiven för denna uppsats.
Vad Àr hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa? : Hur verksamma lÀrare inom Àmnet beskriver hÀlsa och hÀlsoundervisning?
Det hÀr Àr ett examensarbete som syftar till att se hur verksamma lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa ser pÄ hÀlsa och hur de konkretiserar hÀlsoarbete i Àmnet. Genom en beskrivande studie med intervjuer av lÀrare i idrott och hÀlsa vill vi fÄ en bild av hur lÀrarna ser pÄ begreppet hÀlsa och hur det konkretiserar hÀlsoundervisning i Àmnet samt hur undervisningen överensstÀmmer med teori och styrdokument. VÄr frÄgestÀllning blev följande:Hur ser verksamma grundskolelÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ:? begreppet hÀlsa?? hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa?? hÀlsoundervisning?? hÀlsa i styrdokument och hur förhÄller sig deras syn till styrdokument och teori?Vi har gjort 6 stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer, detta har skett med verksamma lÀrare som har en utbildning med 40 poÀng idrott och hÀlsa eller liknande beroende pÄ aktuell lÀrarutbildningsstruktur. Intervjuerna har skett pÄ respondenternas skolor eller om sÄ önskat annan plats, fri frÄn yttre störningar.VÄrt resultat pekar pÄ att respondenterna har likstÀmmig uppfattning kring begreppet hÀlsa, en stÄndpunkt som Àven samstÀmmer med teorins definition av hÀlsa.
SpÄrvagn genom ljuva livet
Denna kandidatuppsats behandlar sambandet mellan hÄllbar utveckling, spÄrvÀg
och stÀders varumÀrke. Med utgÄngspunkt i europeisk planering har en fallstudie
av stÀderna Montpellier och Malmö gjorts för att undersöka dagens ideal och de
drivkrafter som ligger bakom byggandet av spÄrvÀg.
I uppsatsen ges en kort översikts om trafikplaneringens historia för att fÄ en
förstÄelse varför lÀget ser ut som det gör idag. En genomgÄng och förklaring av
begreppet hÄllbarhet görs ocksÄ samt en undersökning kring marknadsföring av
stÀder och begreppet ?place branding?.
En analys av styrande dokument och information frÄn kommunerna har gjorts för
att ta reda hur de motiverar valet av spÄrvagnstrafik med fokus pÄ
hÄllbarhetsaspekterna. Slutligen har resultatet av analysen jÀmförts för att se
vilka slutsatser som gick att dra utifrÄn det insamlade materialet.
NÄgra av slutsatserna Àr att spÄrvagnsbyggande kan anvÀndas som en del i
arbetet för att marknadsföra en mer hÄllbar stad samt att det finns politiska
drivkrafter bakom valet av spÄrvagn som kollektivtrafikmedel..
Familj ur ett omvÄrdsperspektiv - en begreppsanalys.
Under sjuksköterskeutbildning har diskussioner kring familjen och dess roll inom vÄrden förts. Familjen har dock för oss förblivit ett diffust begrepp eftersom vi saknat en tydlig definition pÄ vad en familj Àr. VÄrt syfte blev dÀrför att klargöra begreppet familj och dess komplexitet ur ett omvÄrdnadsperspektiv samt att studera familjebegreppet inom barnsjukvÄrden. Inriktningen mot barnsjukvÄrd gjordes dÄ vi uppfattat familjen som central dÀr. För att uppnÄ vÄrt syfte valdes en begreppsanalysmodell av Walker och Avant.
"De skulle behöva sÄ mycket mer, utav oss alla" : En diskursanalys om inkludering av elever med ADHD och/eller dyslexi
Syftet med studien Àr att diskutera hur sex lÀrare frÄn grundskolan till gymnasieskolan talar kring inkludering och strategier för inkludering av elever med ADHD och/eller dyslexi. Insamling av empiri gjordes med hjÀlp av enskilda kvalitativa intervjuer. Studien Àr gjord utifrÄn ett diskurspsykologiskt perspektiv som metod. Ur intervjumaterialet synliggjordes fyra inkluderingsdiskurser dÀr olika definitioner lÀggs i begreppet. LÀrarna i vÄr studie har uttryckt att de kÀnner sig begrÀnsade inför arbetet med strategier för inkludering.
"Det Àr viktigt att lÀra sig att lÀsa, alla kan inte det"
Lek Àr nÄgot som barn har sysslat med i alla tider. Syftet med studien Àr att belysa vad barn och lÀrare inom förskola, förskoleklass, skola och fritidshem anser om lek och lÀrande. Dessutom har syftet varit att ta reda pÄ hur lÀrarna tror att lek kan pÄverk barns lÀrande. Mina övergripande frÄgestÀllningar Àr: Vad Àr barns och lÀrares uppfattning om begreppet lek? Vad Àr barns och lÀrares uppfattnig om begreppet lÀrande? Jag har Àven valt frÄgestÀllningen: Vilka effekter anser lÀrare att tematiskt arbete och lek har pÄ barns lÀrande? Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer av lÀrare i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem.
Litteraturkanon i gymnasieskolan - en studie av svensklÀrares Äsikter
I oktober 2006 lade Cecilia Wikström fram en motion om införandet av en nationell litteraturkanon i svenska skolor, och i oktober 2007 lades motionen pÄ nytt fram av Wikström. Införandet av en kanon i skolan innebÀr en lista böcker som alla elever ska lÀsa. Jag har i detta arbete stÀllt upp ett antal frÄgestÀllningar rörande en litteraturkanon i svenskÀmnet, hur deras medvetenhet om begreppet ser ut, vad ett införande av en kanon kan innebÀra, vilken problematik som Àr knuten till begreppet, samt om det inte egentligen inte redan finns ett slags outtalad kanon bland lÀrare i svenskÀmnet. Jag har intervjuat sex stycken lÀrare pÄ gymnasiet med olika lÄng erfarenhet av undervisning i Svenska om begreppet litteraturkanon generellt, samt vad de anser att införandet av en officiell kanon skulle innebÀra, för deras undervisning samt för Àmnet i allmÀnhet. Jag har genom mina undersökningar kommit fram till att det redan verkar finnas ett slags konventionskanon i svenskÀmnet, och de olika lÀrarna verkade ha en ganska likriktad syn pÄ vilka de viktiga författarna i svensk och utlÀndsk litteratur Àr.
FörÀndringsmotstÄnd i en vÄrdorganisation - Ett multidimensionellt dilemma
FörÀndringsmotstÄnd vid införande av IT-stöd Àr ett förekommande fenomen inom vÄrdorganisationen. Kan detta beskrivas och förstÄs som ett samlat begrepp? Syftet med uppsatsen var att fÄ ökad förstÄelse och kunskap om fenomenet ?förÀndringsmotstÄnd?. Kvalitativ ansats dÀr litteraturstudien med begreppsanalys, som instrumentet, Àr den valda metoden för denna uppsats. Begreppet visade sig vara tudelat i orden förÀndring och motstÄnd, tillika varandras motpoler, vilket skapar en rörelse.
De facto-staters uppkomst och etablering - En fallstudie av de facto-staten Abchazien
Sedan Sovjetunionens fall har Sydkaukasus drabbats av en rad allvarliga konflikter. En av de allvarligaste och mest komplicerade konflikterna har utspelat sig i Abchazien i de nordvÀstra delarna av Georgien. Sedan kriget i början av 1990-talet har konflikten varit frusen.Pegg Àr en av de första och fÄ att definiera begreppet de facto-stat, som Àr omrÄden vilka i praktiken fungerar som sjÀlvstÀndiga stater men som inte Àr erkÀnda av det internationella samhÀllet och alltsÄ saknar suverÀnitet. Vi applicerar de facto-begreppet och Cornells teori om autonomi som bidragande faktor till konflikt pÄ Abchazien. Dessutom gÄr vi igenom Peggs faktorer som gynnar uppkomsten av de facto-stater.
Högpresterande elever i matematik : En studie om högpresterande elevers situation i grundskolans senare Är ur ett lÀrarperspektiv
Denna studie handlar om lĂ€rares Ă„sikter och uppfattningar om högpresterande elever i matematik. Mer precist vad lĂ€rare menar med en högpresterande elev och vilka behov lĂ€rare anser att högpresterande elever har, samt hur lĂ€rare arbetar med dessa elever. För att undersöka detta har jag genomfört en kvalitativ studie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju lĂ€rare frĂ„n fyra grundskolor i Ăstergötland. Samtliga lĂ€rare undervisar bland annat i matematik i skolĂ„r 7 ? 9.Att definiera vad en högpresterande elev i matematik Ă€r tycks vara svĂ„rt.
Vilken betydelse har Skinners teorier om operant betingning i svenska förskolor
Denna kvalitativa och induktiva studie, dÀr jag har samlat ihop och bearbetat stora mÀngder information, analyserat den och dragit slutsatser, avser att undersöka och analysera begreppet operant betingning, och dess betydelse för barns utveckling, samt hur de uppfattningarna om teorierna kan förstÄs och tolkas mot bakgrund av begreppet fostran i verksamheternas styrdokument, Lpfö 98. Jag har belyst olika aspekter av operant betingning i förskolor för att öka validiteten för reabilliteten. Olika begrepp i Skinners teori anvÀnds för att förklara och kommentera fyra utvalda hÀndelser och Bronfenbrenner anvÀnds som komplement för att försöka förklara miljöns effekt pÄ beteenden.I teorikapitlet beskriver jag fyra tidigare forskningsstudier, som jag kommit i kontakt med i mitt sökande nÀr jag har anvÀnt mig av mina nyckelord som har relevans för min studie. Jag har Àven gjort en beskrivning av Skinners teoretiska resonemang kring operant betingning och Bronfenbrenners utvecklingsekologi samt olika synvinklar pÄ deras teorier..
Beteendevetare - Ett (o)möjligheternas begrepp : - en kartlÀggning och textanalys av tre olika aktörers beskrivning av beteendevetare ur ett professionsteoretiskt perspektiv
Följande arbete avser att synliggöra den förvirring som undertecknad anser rÄda kring begreppet beteendevetare. Med den utgÄngspunkten har en kartlÀggning gjorts av vad högskolor, universitet, arbetsförmedling och fackförbund sÀger om beteendevetare i den information de har pÄ sina respektive hemsidor. Informationen har sedan strukturerats upp med hjÀlp av metoder för textanalys och diskuteras slutligen utifrÄn olika professionsteoretiska perspektiv. Vi anvÀnder oss bÄde av traditionella professionsteoretiska definitioner samt ett par nyare kompletterande teorier om professionstyper. DÄ vi inte funnit nÄgon tidigare forskning om beteendevetare tittar vi pÄ forskning om samhÀllsvetare och socionomer.
à teruppbyggande av personligt varumÀrke : En studie om mediepersonligheters personliga varumÀrke pÄ Twitter
Vi har i denna studie Àmnat kartlÀgga hur begreppet personligt varumÀrke anvÀnds för att Äteruppbygga och stÀrka ett personligt varumÀrke pÄ Twitter av mediepersonligheter med ett comebacksyfte. Studiens teoretiska ramverk har grundats i varumÀrkesteorier, Erving Goffmans dramaturgiska vardagslivsperspektiv samt forskning inom begreppet personligt varumÀrke. UtifrÄn en netnografisk metod har vi samlat in och analyserat inlÀgg frÄn utvalda mediepersonligheters Twitterkonto. Det empiriska materialet har bestÄtt av en kvantitativ mÀngd data och dÀrmed presenterats pÄ ett kvantitativt sÀtt. Den netnografiska metoden har resulterat i en analysmodell som i sin tur har hjÀlpt oss analysera vÄra resultat utifrÄn olika kategorier.