Denna uppsats utreder den skadest?ndsr?ttsliga problematiken som uppst?r vid l?ngsamt framskridande skador, med s?rskild inriktning p? H?gsta domstolens avg?rande i NJA 2023 s. 916. R?ttsfallet r?r fr?gan om personskada ska anses ha uppst?tt till f?ljd av att ett kommunalt vattenbolag har levererat dricksvatten f?rorenat med PFAS, vilket har lett till att inv?nare i byn Kallinge f?tt kraftigt f?rh?jda PFAS-niv?er i blodet.

Bakgrund: Många konkurrerande produkter liknar idag varandra och därför krävs ofta andra egenskaper än bra produkter för att övertala konsumenterna till köp. Ett sätt att förstärka associationskraften i ett varumärke kan vara att samarbeta med ytterligare ett varumärke. Detta kallas för co-branding och handlar om att man genom samarbete drar nytta av ett annat varumärke för att på så vis skapa fördelar som kan stärka det egna varumärket. Det tilläggsvärde som ett varumärke ger den märkta produkten betecknas av begreppet brand equity. Co- branding skulle kunna öka brand equity men det kan även innebära stora problem som skulle kunna minska brand equity.Syfte: Syftet med denna uppsats är att definiera och beskriva begreppet ?co- branding? ur ett svenskt marknadsperspektiv.

Kurs: KIN 180 Examensarbete i innovationsteknikHandledare: Magnus HoppeExaminator: Tomas BackströmAvsnittslärare: Magnus HoppeFörfattare: Hampus SvenbladSyfte: Syftet med uppsatsen är att utforska och diskutera begreppet triggers i ett innovationssammanhang. En text formats som berör vad som krävs för att en individ skall ändra sitt handlingsmönster för att en innovationsprocess ska påbörjas.Frågeställning: Hur triggas vi till nytänkande?Utgångspunkt: Studien har sin utgångspunkt i ett abduktivt förhållningssätt.Metod: Studien kommer att vara explorativ, baserat på hermeneutistisk grund med ett abduktivt förhållningssätt till frågeställningen.Empirisk grund: Studiens empiriska grund bygger på halvriktade interjuver och öppet riktade frågeformulär.Slutsats: Studiens slutsats är att begreppet triggers går att tillämpa på ämnet innovation. Samt att det finns handlingar en individ kan utföra för att underlätta sin egen idéutvecklingsprocess..

Syftet med min undersökning är att genomföra en pilotstudie om svensklärares attityder till sitt ämne och se om dessa påverkas av skolform. Jag har genomfört 4 kvalitativa intervjuer på tre gymnasieskolor varav en är offentlig och de övriga två fristående. Genom att jämföra resultatet av mina intervjuer med tidigare undersökningar samt forskning kring den fristående gymnasieskolan har jag försökt svara på frågeställningen: Finns det hos svensklärare attitydskillnader till ämnet svenska som kan kopplas till skolform? Studiens svar på frågeställningen visar sig kunna tolkas på två sätt, beroende på vilka faktorer som läggs i begreppet attityder till sitt ämne. Enligt en traditionell tolkning av begreppet så blir svaret på frågeställningen negativt.

Begreppet ?barnets bästa? har lite olika betydelser beroende från vilket perspektiv man väljer att betrakta det. Vi blev intresserade av pressens skildring av ?barnets bästa? i de fall där socialtjänsten är involverad då det är denna bild som kommuniceras till allmänheten. Såvitt vi känner till har inte detta undersökts tidigare och blir vetvärt för att det berör socialsekreterare och påverkar socialtjänstens arbete när det gäller barn.

Diskussionen och arbetet för hållbar utveckling är ett högaktuellt och omdebatterat ämne. Skolmyndigheterna anser emellertid att hållbar utveckling bör vara ett centralt begrepp i skolverksamheten och därför menar vi att det är viktigt att undersöka hur man i skolan använder sig av och förhåller sig till hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att fånga upp lärares och elevers syn på begreppet hållbar utveckling samt belysa hur väl förankrat undervisning för hållbar utveckling är i samhällskunskapsämnet, men även att lyfta fram vilka miljöundervisningstraditioner som dominerar i praktiken. Resultaten bygger på undersökningsmetoden triangulering och studien är även knuten till en teoretisk utgångspunkt i form av Habermas samhällsteori om det kommunikativa handlandets betydelse för en demokratisk samhällsutveckling, något som överensstämmer med den syn på lärande för hållbar utveckling som skolmyndigheterna framhåller i sina skrifter. För att urskilja hur väl förankrat ett lärande för hållbar utveckling är i samhällskunskapsundervisningen har vi använt oss av ett analysredskap bestående av tre olika miljöundervisningstraditioner.

Syftet med studien var att studera hur begreppet likabehandling konstrueras genom språketsanvändning i likabehandlingsplaner upprättade i en västsvensk kommun läsåret 2012/2013. Iförhållande till detta formulerades följande frågeställningar. Hur konstrueras begreppetlikabehandling genom språkets användning i likabehandlingsplanerna, vilka likheter ellerskillnader kan urskiljas i hur begreppet likabehandling konstrueras genom språketsanvändning i de olika likabehandlingsplanerna? Studien tar sin utgångspunkt idiskrimineringslagens föreskrifter om att en likabehandlingsplan ska uppträttas iutbildningsverksamheter samt i tidigare forskning om likabehandling i relation till begreppsom rättvisa, diskriminering och värdering. Studiens teoretiska utgångspunkter ärsocialkonstruktionism och symbolisk interaktionism.

Abstract Yrkesidentitet ? att skapa och utveckla Att vara lärare är ett mångfacetterat yrke med förväntningar och krav från många håll. Många lärare, framförallt nyexaminerade, känner sig osäkra och behöver stöd och råd. Denna uppsats studerar läraryrket utifrån perspektivet yrkesidentitet. Centrala frågeställningar är: hur skapar jag en yrkesidentitet som pedagog? Vad ska min yrkesidentitet bestå av? Uppsatsen består av tre huvuddelar.

Vi startade vårt examensarbete efter en föreläsning på Malmö Högskola, Hälsa & Samhälle (2010-01-22), rörande genusfrågor kopplat till socialt arbete. Här väcktes vårt intresse för användningen av manliga förebilder som en insats till pojkar med olika problematik. Vi ville undersöka vilka föreställningar socialarbetare har om begreppet manliga förebilder, kopplat till socialt arbete med ungdomar, och detta blev således även vår frågeställning. Vår avsikt har alltså varit att söka en förståelse för begreppet, vilka egenskaper är eftersträvande hos den ?goda manliga förebilden?.

Cyborgen, en samansättning av orden cybernetik och organism, en gestalt vars innebörd bör ses som mer än en fiktiv gestaltning. Cyborgen är idag enligt forskare och filosofer en samhällelig verklighet och dess inverkan på individen är mycket större än vi tror. Det här kandidatarbetet undersöker vad som definierar en cyborg, med stöd ifrån forskning och filosofin summeras tankar och synsätt för att få en mer definitiv bild av begreppet. Arbetet studerar även hur den sociala kontexten kan komma att förvrängas när tekniken letar sig in i den köttsliga kroppen. De resultat och insikter arbetet resulterat i sammanfattas och står som grund för en gestaltning vars mål har varit att kategorisera öppen data från individer med inbyggda Rfid-chip, en diskussion av begreppet och dess innebörd sammanfattas i en resultatdel för att få en bred bild av cyborgen som helhet.

Examensarbetet handlar om hur pedagogerna i två olika förskolor resonerar kring begreppet kulturell mångfald och sitt uppdrag att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhälle. Vi valde att jämföra två förskolor för att se om det förekommer likheter respektive skillnader i deras sätt att tänka kring uppdraget avseende kulturell mångfald. Den ena förskolan ligger i utkanten av en större stad i södra Sverige, där majoriteten av barnen är flerspråkiga. I den andra förskolan som ligger i utkanten av en mindre stad i södra Sverige där majoriteten av barnen vuxit upp i Sverige och har föräldrar som också gjort det. Syftet med arbetet är att via intervjuer närma oss pedagogernas tolkning av begreppet kulturell mångfald samt de direktiven som framförs i Lpfö 98, att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhälle.

Syftet med studien var att belysa hur några förskollärare ser på och förhåller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lärande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats låg till grund för studien och med hjälp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har åtta förskollärare intervjuats på olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvärvetenskapliga perspektiv på utomhuspedagogik. I resultatet framkommer förskollärarnas uppfattning om utomhuspedagogik där platsen för lärandet framhålls - lärande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollärarna ser främst till var lärandet sker och inte till hur, när och varför lärande sker utomhus i deras syn på begreppet.

I denna uppsats har medvetenheten kring begreppet heteronorm i förskolan undersökts genom intervjuer med pedagoger på tre olika förskolor. Även utbudet av bilderböcker som bryter mot heteronormen har undersökts och en inventering har genomförts. Syftet var att få en insyn i hur pedagoger tänker kring frågan, om de använder sig av någon barnlitteratur som bryter mot heteronormen, och hur detta utbud av heteronormbrytande bilderböcker ser ut.       I uppsatsen har det framkommit att medvetenheten kring begreppet heteronorm bland de deltagande pedagogerna är låg. Man ser sig som öppen när det gäller människor som bryter mot heteronormen, men man ser inget större behov av att arbeta med området när man inte har något barn som har samkönade föräldrar. Vad gäller bilderböcker som bryter mot heteronormen, ges majoriteten ut av bokförlag som har specialiserat sig på böcker som bryter mot normer, och endast ett fåtal har kommit ut på något större, mer allmänt, förlag.       Slutsatsen är att det behövs kunskap hos pedagogerna i förskolan, för att de ska få en förståelse för vad heteronormen innebär, och varför man bör arbeta med det tidigt, då den saknas i både lärarutbildning och fortbildning som det ser ut nu..

Uppsatsen heter Förskolebarns lärande ? en diskursanalys av förskolans reviderade läroplan. Studiens syfte är att tolka hur föreställningar om barns lärande formuleras i den omarbetade läroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. Frågeställningarna för studien är: Hur formuleras lärande i förskolans omarbetade läroplan? Hur har synen på lärande influerats av svenska dokument som föregått revideringen? Hur har synen på lärande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslångt lärande och internationella Konventionen om barnets rättigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hämtas ifrån Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Sällan har ett litet ord på tre bokstäver skapat så stor debatt som hen gjort det senaste året. Begreppet är inte nytt, men har fått en nytändning i och med lanseringen av barnboken Kivi och monsterhund (Lundqvist 2012) som använder ordet flitigt. Forskning om begreppets betydelse ur genussynpunkt är föga utredd och det är svårt som blivande lärare att veta hur man ska ställa sig till det.Detta är en undersökning av sju aktiva lärares inställningar till genusarbete och det könsneutrala pronomenet hen i förskola och förskoleklass. Undersökningen är en kvalitativ studie, där intervju använts som metod och respondenternas svar sammanställts för att synliggöra gemensamma tendenser.De tendenser som går att skönja i de intervjuade lärarnas svar är att genus och jämställdhet ses som självklara ämnen att arbeta med, om än på olika sätt. Konkret hur detta görs är dock svårare att få svar på.