Studiens syfte har varit att undersöka förskollärares erfarenheter av en förskola som är anpassad till alla barn. Det har även undersökts hur etablerade olika begrepp är i den dagliga verksamheten såsom normalitet, avvikande beteenden, barns olikheter samt inkludering. Studien har utförts genom sex kvalitativa intervjuer med förskollärare på två förskolor i Skåne. Resultatet och analysen av intervjuerna visade på att begreppen normalitet och olikheter är väl använda samt reflekterande i den dagliga verksamheten. Vid samtalet kring barns avvikande beteenden talade informanterna hellre kring barn i behov av särskilt stöd.

Denna uppsats handlar om genius loci. Utgångspunkten har varit en tes om att det är ett begrepp som vi landskapsarkitekter intuitivt förstår och påverkas av men skulle ha nytta av att konkretisera. Målet är att hitta fram till möjliga svar på dessa frågor:Hur kan landskapsarkitekten tolka begreppet genius loci?Hur kan landskapsarkitekten arbeta i praktiken för att finna en plats genius?Genom att undersöka begreppet genius loci utifrån både ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv hoppas jag kunna skapa en ökad förståelse för hur och varför vi landskapsarkitekter kan använda det. Genom studier av bland annat Christian Norberg-Schulz verk Genius loci: towards a phenomenology of architecture samt intervjuer och reflektioner över min egen praktik har jag kommit fram till att tesen stämmer.

Syfte - Syftet med studien är att presentera exempel på vad integration kan innebära för människor som har olika perspektiv (stadsdelsförvaltare, projektledare och målgruppen) på integrationsåtgärder i betydelsen att det antingen arbetar med integrationsåtgärder eller utgör målgrupp för åtgärderna. Målet med uppsatsen är att belysa problemet kring begreppet integration i utvalda stadsdelar (Rosengård, Fosie och Södra Innerstaden) med utgångspunkt i arbete och utbildning. Metod - I vår C-uppsats har vi valt en forskningsstrategi med kvalitativ och induktiv inriktning bestående av fallstudier som forskningsdesign. Med kvalitativ och induktiv inriktning menar vi att vi har lagt stor fokus på ord vid insamling av data och analys, samt att vi har genererat teorier utifrån vårt forskningsresultat. Våra data har gått ut på både öppna och semistrukturerade intervjuer baserad på en intervjuguide. Resultat - Studiens resultat visar att integration tolkas olika beroende på var man befinner sig i och vilken position man har i samhället. I vår undersökning bland våra respondenter som jobbade som stadsförvaltare respektive projektledare, tolkades begreppet integration på ett likvärdigt sätt.

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka elevers förståelse för begreppet tid. Vi ville även undersöka lärarnas föreställningar om vad eleverna har för kunskaper och förståelse för begreppet tid. Vi tror att bristande tilltro till sitt eget tänkande, kan bero på utebliven förståelse mellan pedagogen och elevernas erfarenheter. Därför anser vi att det är viktigt att utgå ifrån elevernas förståelse. Vi ville testa en sorts analys för att få ett hjälpmedel för vår kommande matematikundervisning.

Jag ska i denna uppsats ta upp tre olika filosofers definitioner och användande av begreppet rationalitet och analysera, tolka och jämföra dessa. De filosofer jag har läst in mig på skiljer sig i det att de argumenterar för olika normativa filosofier. Jag har läst Kant som är deontolog, Singer som är utilitarist och Regan som är rättighetsteoretiker. Jag kommer att introducera och analysera varje enskild filosofs definition och användande för att sedan jämföra och söka efter likheter och skillnader. Jag kommer också att diskutera vad dessa skillnader och likheter kan bero på och vad det kan ge för resultat.

SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka hur enhetschefer inom äldreomsorgen resonerar kring begreppet värdighet hos äldre personer som bor på särskilt boende, samt hur de ser till att deras personal omsätter värdighet i det praktiska arbetet. Värdighetsbegreppet diskuteras främst i förhållande till komponenterna bemötande och självbestämmande. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod i form av semisstrukturerade intervjuer med fem enhetschefer inom äldreomsorgen. I analysen användes fyra olika teorier om värdighet, nämligen (I) meritvärdighet, (II) värdighet som moralisk resning, (III) identitetsvärdighet samt (IV) människovärde. Studien visar att begreppet värdighet rymmer en mängd olika beståndsdelar enligt enhetschefer för äldreomsorgen.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att visa att ordet geni är mer än bara ett ord utan också ett uttryck som bär med sig ett system av maktstrukturer som är djupt rotat inom konstens historia. Jag vill också visa hur begreppet ?det konstnärliga geniet ? verkar i bildämnet i det obligatoriska skolväsendet idag, ur ett pedagogiskt perspektiv.Jag börjar med att undersöka begreppet geni utifrån kategorierna; kön, sexualitet, klass, etnicitet, medium, teknik och kontext. I min undersökning jämför jag begreppet med grundskolans kursplan i bild och lokala kursplaner i bild. Sedan går jag in på resultatet av en workshop på Konstfack där jag bad sju bildlärarstudenter att tolka olika citat från kursplanen.

I och med Sveriges medlemskap i EU är man skyldig att följa unionens bolagsdirektiv, genom vilka begreppet rättvisande bild har införts i lagstiftningen. Grundtanken är en enhetlig redovisning inom unionen som ska öka jämförbarheten i redovisningsrapporteringen. Sverige har ett annat begrepp; god redovisningssed. Då dessa två begrepp är motstridiga syftar den här uppsatsen till att reda ut de skillnader som finns mellan begreppen.Uppsatsen visar att de främsta skillnaderna är värdering av tillgångar då de antingen ska värderas till anskaffningsvärde eller verkligt värde. Det har också visat sig att begreppen god redovisningssed och rättvisande bild är svårdefinierade, och att de otydliga definitionerna gjort införandet av EU:s bolagsdirektiv i svensk redovisningslagstiftning komplicerat.

I denna uppsats undersöks vad fyra pedagoger fyller begreppet tolerans med, och hur de anser att elever och barn borde få arbeta med begreppet. Genom intervjuer som kopplats till litteratur, hoppas jag på att förmedla det problematiska i att definiera innebörden av ett så vitt begrepp som tolerans. Idén till uppsatsen är kommen av att tolerans är en av byggstenarna i den för skolan gemensamma Värdegrunden. Utifrån denna undersökning, menar jag att tolerans i detta sammanhang ej bör tolkas som en eftergift, utan snarare som en aktiv attityd som kräver förståelse. För att förmedla denna förståelse till elever och barn, bör pedagoger försöka enas kring gemensamma definitioner kring mångfasetterade begrepp som tolerans..

I dagens samhälle debatteras det nästan dagligen i pressen om hälsorelaterade sjukdomar såsom fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, stress, utbrändhet, anorexia, benskörhet, åldersdiabetes etc. Flertalet av dessa hälsorelaterade sjukdomar förknippades förr med ålderdom, men nu kryper de allt längre ner i åldrarna. Av den anledningen vore det i mitt tycke intressant att se vad ungdomarna tänker på och hur de uppfatta begreppet hälsa. Syftet med detta arbete är att undersöka hur några elever i år 8 uppfattar begreppet hälsa. Genom att använda mig av en kvalitativ metod, den fenomenografiska, anser jag mig bättre nå syftet i undersökningen.

I syfte att undersöka andra generationens invandrares upplevelse av fenomenet och begreppet integration genomfördes halvstrukturerade intervjuer med 10 personer. Dessa personer var födda i Sverige och hade föräldrar som båda var födda utomlands. Syftet var att nå ökad förståelse för hur intervjupersonerna uppfattade begreppet integration och vilka faktorer de ansåg påverkade integrationsprocessen. Avsikten var också att ta del av hur de såg på sin egen, sina föräldrars och sina barns integration. Studiens resultat visar att integrationsbegreppet ofta framkallade negativa associationer och att begreppet upplevdes som svårt att definiera.

Vårt syfte med denna uppsats är att studera om det råder skillnader i förhållningssätt till begreppet lärande för lärare i grundskolans senare år mellan två stickprov från Trelleborg och Kiruna kommun. Vi vill vidare, om sådana skillnader föreligger, skapa en debatt kring om likvärdigheten för utbildningen är hotad. För att undersöka lärarnas förhållningssätt till begreppet lärande har vi utgått ifrån de tre stora lärandeteorierna - behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. Utifrån dessa lärandeteorier har vi konstruerat en enkät med påståenden som kan härledas till var och en av dessa teorier. Där har de deltagande lärarna från vardera kommunen värderat graden av deras medtyckande i varje påstående utan vetskapen om vilket påstående som kommer från vilken lärandeteori.

I och med Sveriges medlemskap i EU är man skyldig att följa unionens bolagsdirektiv, genom vilka begreppet rättvisande bild har införts i lagstiftningen. Grundtanken är en enhetlig redovisning inom unionen som ska öka jämförbarheten i redovisningsrapporteringen. Sverige har ett annat begrepp; god redovisningssed. Då dessa två begrepp är motstridiga syftar den här uppsatsen till att reda ut de skillnader som finns mellan begreppen.Uppsatsen visar att de främsta skillnaderna är värdering av tillgångar då de antingen ska värderas till anskaffningsvärde eller verkligt värde. Det har också visat sig att begreppen god redovisningssed och rättvisande bild är svårdefinierade, och att de otydliga definitionerna gjort införandet av EU:s bolagsdirektiv i svensk redovisningslagstiftning komplicerat.

Syfte: Implementeringen av EG:s fjärde bolagsdirektiv i Sverige har medfört att kravet på rättvisande bild införts i svensk lagstiftning. I samband med att uttrycket rättvisande bild infördes i ÅRL[1] 2 kap 3 § uppkom frågan om kravet på god redovisningssed är berättigat med hänsyn till den ökade internationaliseringen av redovisningsnormerna. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna. I denna uppsats skall undersökas om begreppet god redovisningssed bör avskaffas eller behållas. Är begreppet fortfarande berättigat med hänsyn till internationaliseringen och efter att rättvisande bild införts i svensk lag.

Syftet med uppsatsen är att dels försöka definiera vad begreppet arkeologisk identitet i nutid innebär, dels göra en analys av hur arkeologisk identitet tar sig uttryck i en arkeologisk/politisk diskussion. Begreppet diskuteras utifrån två skilda exempel på vad arkeologisk identitet kan innebära för minoritetsgrupper, dels kurderna i staden Hasankeyf i sydöstra Turkiet, dels samerna i Härjedalen i Sverige. Monument ochlämningar efter nuvarande och svunna kulturer utgör, enligt min mening, en del av de lokala kulturernas arkeologiska identitet som varje nation har rätt och möjlighet att tala om i nutid..