Under det senaste 10-15 åren finns ett ökande inslag av särskilda förband och enheter för inhämtning av information och underrättelser från mänskliga källor i de insatsområden som Sverige skickar trupp till. Dessa förband kan vara av typen Field Humint Teams (FHT) eller National Intelligence Cells (NIC). Ökningen av denna typ av förband samt ökningen av det militära behovet av att agera i miljöer som präglas av kontakter med människor har skapat en ökad användning av det engelska uttrycket HUMINT (Human Intelligence) i den svenska militära vokabulären.  HUMINT och Personbaserad inhämtning (PBI) är det två Begrepp som i Sverige används för att beskriva inhämtningen av information och underrättelser från mänskliga källor. I Försvarsmaktens Underrättelsehandbok - Förhandsutgåva (FM UndH Fu) från 2006 används Begreppet HUMINT trots sitt engelska ursprung och ingen tydlig svensk översättning är där gjord. De övriga underrättelsedisciplinerna är dock översatta till en svensk benämning.

I samband med att den pensionerade kvarterspolisen Eddy Christensson avlider i september i år, sätts en insamling ingång med pengar till en begravningskrans. Kort därefter startas en sida upp på Facebook för att hedra hans minne. Medlemmarna blir snabbt många och inläggen vittnar om en saknad och mycket omtyckt polisman. Initiativet kommer från ungdomar uppvuxna i Bergsjön. Vi förstod då att Eddy Christensson gjort ett stort intryck genom sitt arbete som polis i stadsdelen.

Effektivitet är för många organisationer ett Begrepp som förknippas med att utnyttja sina resurser maximalt. Detta är något som även är märkbart inom svenskt skogsbruk, där man idag är mycket mån om att vara resurseffektiv i sin verksamhet. Det finns dock fler innebörder av effektivitet som Begrepp. Toyota, med sitt Toyota Production System, och lean production har bevisat att en flödeseffektiv process med kundfokusering kan vara ett framgångsrikt arbetssätt. Denna studie tar upp lean production som teori i svenskt skogsbruk och knyter an denna mot virkesanskaffningsprocessen.

Att beträda Ann Jäderlunds poetiska landskap i samlingen Som en gång varit äng är en omtumlande upplevelse. Den värld man möter i dikterna är rik på symboler/metaforer och bilder insvepta i bedrägligt prunkande grönska med starkt erotiska undertoner. Dikternas utgångspunkt är ofta traditionella bilder av kvinnligt/manligt som sedan bearbetas och dekonstrueras. Denna dekonstruktion av konventionella och vedertagna Begrepp analyseras i min uppsats, ur ett feministiskt/eklektiskt perspektiv, genom fördjupade närläsningar av den poetiska texten..

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vad verksamma lärare på en homogent integrerad skola har för tankar kring elevers identitet, samt vad de har för förhållningssätt kring elevers kunskapsinhämtning baserat på identitet. För att undersöka detta har kvalitativ forskningsintervju använts som metod. Resultatet visar att lärarna ansåg Begreppet identitet av yttersta vikt, dock av andra anledningar än just jag ämnade fokusera på. Vidare kan det konstateras att lärarna arbetar med identitet men att det är ett mångtydigt Begrepp, och kan således tolkas och tillämpas på olika sätt..

Texten undersöker hur bildlärare och bildlärarstudenter använder sig av bildanalysen inom ämnets undervisning. Metoder, Begrepp och inställningar till bildanalys granskas ur ett lärarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. Därtill är ett förslag utformats till bildanalytiskt lärarmaterial som kan användas som ett grundläggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning..

Utifrån tidigare teorier och forskning har hypoteser bildats i syfte att pröva dessa hypoteser i praktiken. Syftet är att pröva om lärares språkbruk påverkar vilket språk elever använder vid muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar även till att klargöra om lärares användning av matematiskt språk bidrar till att eleverna kommunicerar på ett matematiskt språk.Tidigare forskning visar att matematik kan kommuniceras på två språk; vardagsspråk och matematiskt språk. Forskning som redovisas i studien lyfter det matematiska språket som det språk elever bör kommunicera på. Det framgår även i studien att lärares språkbruk påverkar vilket språk elever använder då lärare ses som elevers språkliga förebild.Studien utgår från ett deduktivt förhållningssätt där syftet är att undersöka om elever påverkas av det språk som lärare använder.

Skilda meningar råder om modersmålets roll i undervisningen. Syftet med studien var dels att undersöka hur elever använder modersmålet (bosniska) respektive svenska språket vid matematiska problemlösningar samt i vilken utsträckning modersmålet används i matematikundervisningen. Undersökningen var kvalitativ och metoderna som användes var observationer samt intervjuer av ett antal elever. Resultatet visade att de flesta eleverna har ett utvecklat vardagsspråk men saknar matematiska Begrepp på båda språken..

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet måste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrån ett kvalitativt arbetssätt.Syftet med studien är att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet är aktuella än idag. För att vi ska kunna göra detta har vi använt oss av nyhets- och debattartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt två videoklipp från Sveriges Television, innehållande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frågeställningar vi använder oss av i studien riktar sig mot att hjälpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan användas idag och dessa är följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhälle?På vilket sätt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi använder oss av i studien som är: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults Begrepp som han använder i sin maktteori som är följande: Disciplinär makt, foglighet, och institutioner.

I kursplanerna för gymnasieskolans omvårdnadsprogram förekommer Begreppet ?erfarenhet? på ett flertal ställe. Detta Begrepp är inte definierat i styrdokumenten av skolverket vilket gjorde det intressant att studera närmare. Syftet med denna studie är därför  att beskriva yrkeslärares uppfattningar av kursplanernas Begrepp ?erfarenhet? som ingår i gymnasieskolans omvårdnadsprogram. Omvårdnadsprogrammet förändrades under 1990-talet och praktiken ersattes av APU = Arbetsplatsförlagd utbildning.

I staden finns ingen socialdioxid. Detta sammanfattar den underliggande problemställningen som har legat till grund för hela arbetet. Hur ska vi mäta social hållbarhet och jämställa dess faktorer mot ekologi och ekonomi? Vi står inför en rad stora sociala utmaningar i och med den rådande bostadsbristen och urbaniseringen, detta kräver att vi vågar testa nya metoder i stadsbyggandet. Men hur ska vi utvärdera, mäta och breda plats för det sociala perspektivet? Eller måste vi bara tvingas inse att sociala konsekvenser är ?omätbara??Hållbarhet som Begrepp har många gånger avfärdats för att vara allt för öppet och vitt. Därför krävs det metoder för att definiera hållbarhet och gör Begreppet konkret och arbetbart i planeringsskedet.

SammanfattningAnhörigas upplevelse av, samt eventuella rollförändringar genom biståndsprocessenHolmudd MikaelNordgren Antonsen AnnaSyftet med denna studie är att genom tre huvudBegrepp få ökad kunskap om och förståelse för anhörigas upplevelser av biståndsprocessen samt eventuella förändringar i densamma. Vi har genom hela studien eftersträvat ett inifrånperspektiv där samspelet mellan systemvärld och livsvärld betonas. Fokus ligger på individers subjektiva upplevelser och genom detta förtroende har vi en förhoppning om att få klarhet i våra frågeställningar.1. Upplever anhöriga delaktighet i biståndsbedömningsprocessen?2.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur skolbibliotekarier medverkar i och upplever undervisningen i informationssökning för elever i grundskolans tidigare år, samt samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare vad gäller ovannämnda område. Studiens frågeställningar belyses med hjälp av teoretiska Begrepp knutna till det sociokulturella perspektivet och riktar uppmärksamheten mot hur användandet av språkliga och fysiska artefakter i förhållande till lärprocessen upplevs och förstås i olika sociala praktiker.Den metod som använts är kvalitativa samtalsintervjuer som har genomförts på fyra olika skolor med fem medverkande skolbibliotekarier samt en skolbibliotekskonsulent. Intervjuernas längd varierade mellan 30-60 minuter och samtliga har dokumenterats med hjälp av ljudinspelningar.Resultatet visar att skolbibliotekariernas upplevelser av undervisning i informationssökning är beroende av de förväntningar, eller brist på förväntningar som finns i omgivningen. Samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare påverkas av omgivningens attityder till skolbibliotekets roll på skolan. Inställningen till skolbibliotekets roll påverkar också de resurser som tilldelas skolbiblioteket i form av exempelvis tid och personal och på så vis även vilka förutsättningar som finns för undervisning i informationssökning.

Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka hur det sociala nätverket används av gymnasieelever samt vilken roll det spelar för deras lärande. Studien tar sitt avstamp i en nulägesanalys i hur gymnasieelever använder sig av ett socialt nätverk och deras synpunkter på hur det används i skolan. Ur empirin dras slutsatser om hur skolan bäst utnyttjar de sociala nätverken för att förstärka lärandet och påverka kunskapsutvecklingen i en positiv riktning.Frågeställningar: ? Hur används det sociala nätverket av gymnasieelever? ? Hur kan det sociala nätverket användas för lärande? Teori: Studien utgår från sociokulturell teori där Begrepp som berörs är bland annat interaktion, kontext, distribuerat lärande, appropriering, externalisering, praxisgemenskap samt Vygotskijs zon för nära förestående utveckling. Andra Begrepp som berörs är synkron och asynkron kommunikation vid elektroniska diskussioner samt externa minnessystem (EMS).Metod: I studien har både observation och intervjuer utförts för att samla in empiriska data.

Syftet med denna uppsats var att påvisa den livskraft som unga människor i Kiberas slum har. Vidare var syftet att visa på vad ungdomarna hoppas att denna livskraft ska leda fram dem till. Studien ville även lyfta fram vad det har funnits för milstolpar och hinder på vägen dit de är idag samt vilken typ av kompetens de besitter. Uppsatsen baserades på en kvalitativ metod. Empiri samlades in i Kibera under en femveckorsperiod.