Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Bakgrund: Det finns m?nga f?rdelar med amning, b?de f?r barnet och den ammande. Att f? till en fungerande amning kan vara en komplicerad process som tar tid. D? det uppst?r problem h?nvisas mamman till barnh?lsov?rden (BHV) f?r att f? st?d och sjuksk?terskan har en viktig roll i detta.

Banker liksom andra verksamheter möter dagligen risker och det Àr extra viktigt att förebygga och hantera dessa i en bank dÄ deras viktigaste handelsvara Àr pengar. Bankerna möter mÄnga risker och de mest förekommande Àr likviditetsrisk, kreditrisk, valutarisk och rÀnterisk. Hand i hand med dessa risker och övriga gÄr riskhantering, vilken varierar frÄn risk till risk. I och med den pÄgÄende finanskrisen Àr riskhantering i den finansiella verksamheten ett mycket aktuellt Àmne som inte bara har pÄverkat de svenska storbankerna utan hela vÀrlden. Syftet med vÄr forskning Àr att kartlÀgga tre av de fyra svenska storbankernas risker och riskhantering samt att söka förstÄelse för vilka risker som förekommer och hur de hanteras.

Bakgrund: Personer med psykisk oh?lsa l?per ?kad risk att drabbas av somatiska sjukdomar, vilket medf?r ett komplext v?rdbehov och st?ller h?ga krav p? ett holistiskt och integrerat omh?ndertagande. Sjuksk?terskan har ett sj?lvst?ndigt ansvar f?r omv?rdnad och en central roll i att uppm?rksamma och tillgodose b?de fysiska och psykiska behov hos patienter inom psykiatrisk v?rd. Trots detta visar tidigare forskning att den somatiska h?lsan ofta nedprioriteras i det psykiatriska sammanhanget. Syfte: Syftet med denna studie ?r att belysa sjuksk?terskors erfarenheter av att hantera somatiska besv?r inom psykiatrisk v?rd. Metod: Studien ?r en litteratur?versikt av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med hj?lp av tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades: 1) Definiera sin roll som sjuksk?terska, 2) F?rh?lla sig till sjukv?rdens organisation, 3) Samarbeta med andra.

Under det senaste decenniet har frÄgan om riskhantering fÄtt ökat ge-nomslag och det har vÀxt fram ett behov att identifiera, vÀrdera och hantera risker. En stark drivkraft till detta har varit de företagsskandaler som har prÀglat 2000-talet. Det finns en stÀndig utveckling inom Àmnet och den ligger frÀmst i vad som företa-gen vÀljer att ta upp som risker och hur arbetsprocessen utformas.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska börsnoterade företag gÄr tillvÀga för att hantera och redovisa sina risker.Vi har anvÀnt oss av en abduktiv ansats för att uppfylla syftet med uppsat- sen. För att samla in empiri gjordes sju kvalitativa intervjuer som hade en lÄg grad av standardisering.Vi har kommit fram till att företagen som medverkade utgÄr frÄn standar-der, men har utvecklat det till ett eget system. Det finns inget klart förhÄllningssÀtt för hur företagens riskredovisning ska se ut, vilket gör att det skiljer sig mellan före-tagen..

Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.

Kina har sedan ett antal Är tillbaka en medveten strategi att attrahera ny teknologi och kompetens in i landet. Med sina lÄga löner och oÀndliga utbud pÄ arbetskraft lockar de mÄnga företag att till exempel förlÀgga sin tillverkning dÀr. Landets snabba expansion och utveckling medför ocksÄ att det finns stora möjligheter för utlÀndska företag att etablera sig pÄ denna gigantiska marknad. Vi stÀller oss dock frÄgorna vilka risker som vissa svenska tillverkningsföretag stÀlls inför i samband med en kinainvestering och hur dessa risker hanteras? Samt om dessa risker utmynnar i en extra riskpremie?Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka risker de undersökta svenska tillverkningsföretagen beaktar dÄ de investerar i Kina, samt hur dessa risker hanteras och hur riskpremien pÄverkas.Studien Àr genomförd med en kvalitativ metod, dÀr fem tillverkande företag i regionen runt Jönköping intervjuats angÄende deras direktinvesteringar i Kina.

SSAB TunnplÄt AB i BorlÀnge arbetar aktivt med att förebygga olyckor och som en del i detta arbete utförs riskinventeringar och riskanalyser över företagets olika processer. Denna rapport syftar till att identifiera risker som uppkommer i samband med transport och lossning av saltsyra inom SSAB TunnplÄt ABŽs omrÄde. Förslag till sÀkerhetshöjande ÄtgÀrder för de risker som Àr utmÀrkande ska Àven tas fram. Saltsyrahanteringen inom SSAB TunnplÄt AB i BorlÀnge har studerats och möjliga skadehÀndelser har identifierats. Sannolikhets- och konsekvensbedömningar för dessa har skattats, varefter en riskbedömning har presenterats i form av en riskmatris.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) ?r en kronisk neurodegenerativ sjukdom d?r behandlingen riktar sig mot symtomlindring. Den individuella symtombilden kr?ver kontinuerliga l?kemedelsanpassningar. Antalet personer med sjukdomen ?kar vilket st?ller st?rre krav p? v?rden att gynna personernas egenv?rd och delaktighet.

Ungdomar Àr idag frekventa anvÀndare av internet. I och med den höga anvÀndningen av internet bland ungdomar blir det av intresse för socialt arbete att fÄ en förstÄelse för förÀldrars förestÀllning om ungdomar och internet i relation till risker och riskhantering. Tidigare forskning rörande ungdomar, internet och risker visar att förÀldrar ser risker sÄ som att deras ungdomar möter obehagliga nÀtkontakter, pornografi samt risker gÀllande tidslÀngden spenderad online. Tidigare forskning som studerat riskhantering förÀldrar anvÀnder gÀllande ungdomar och internet visar pÄ att förÀldrar anvÀnder olika typer av strategier. Dessa Àr exempelvis samtal om anvÀndande, att anvÀnda tillsammans och vara nÀrvarande under anvÀndandet, regler i hur mycket tid online ungdomen fÄr spendera, regler i vad ungdomen fÄr göra online, övervakat anvÀndande via sÀkerhetsfilter samt kontroll av internetaktivitet efter anvÀndning.De frÄgestÀllningar studien Àmnar besvara Àr Vilka risker ser förÀldrarna gÀllande ungdomar och internet? samt Hur resonerar förÀldrarna om riskhantering gÀllande ungdomar, internet och risker? Detta görs via Ätta intervjuer med tio förÀldrar till ungdomar mellan tolv och sexton Är.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Olika intressenters skÀrpta krav pÄ genomlysbarhet, vad gÀller de risker företag utsÀtts för och hur dessa hanteras, Àr en konsekvens av den senaste tidens uppmÀrksammade skandaler. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur börsnoterade företag kommunicerar risker och riskhantering till kapitalmarknaden via Ärsredovisningar. Urvalet var de tio största börsnoterade företagen, sett till omsÀttningen, som verkar inom verkstadsindustrin. Genom att anvÀnda ett ramverk för en fullstÀndig riskrapportering samt genom att klassificera olika typer av risker (i omvÀrldsrisker, finansiella risker och operationella risker), kunde slutsatser dras kring hur riskrapporteringens omfattning skiljde sig Ät mellan företag och riskkategori. Undersökningen utgick ifrÄn tre frÄgestÀllningar: Balanseras riskbegreppet? Kommuniceras riskhanteringsstrategier för de beskrivna riskerna? AnvÀnds kvantitativa mÄtt för att mÀta riskernas pÄverkan? Undersökningen visar inte pÄ nÄgra entydiga resultat kring riskrapporteringen men vissa mönster har kunnat skönjas.

Öppen kĂ€llkod Ă€r ett sĂ€tt för programutvecklare att distribuera verket tillsammans med dess kĂ€llkod och göra det fritt lĂ€sligt och modifierbart. Denna studie analyserar och identifierar risker och möjligheter som kan uppkomma vid migration till och driftsĂ€ttning av öppen kĂ€llkod. Metoden som anvĂ€nds Ă€r intervjuer med representanter frĂ„n ett urval av Skaraborgs kommuners IT-avdelningar. Studien har visat indikationer pĂ„ att bĂ„de risker och möjligheter skulle kunna finnas. Riskerna ligger frĂ€mst i att kommunerna bör vara medvetna om att alla roller inom en kommun Ă€r viktiga, medan möjligheterna ligger frĂ€mst i att de indikerar medvetenhet om begrĂ€nsningar i kunskap vilket Ă€r viktigt för en lyckad migration och driftsĂ€ttning.

Bakgrund ?tst?rningar k?nnetecknas av en f?rvr?ngd och st?rd uppfattning av sin egen kroppsvikt, kroppsform samt ett avvikande f?rh?llande till mat och att ?ta. Att leva med en ?tst?rning kan p?verka livskvaliteten och valet av utf?rda aktiviteter. Arbetsterapeutens arbete ?r kopplat till alla vardagliga aktiviteter och str?var efter att involvera individen i att skapa meningsfulla aktiviteter som fr?mjar v?lbefinnandet.