Att drabbats av en stroke har stor inverkan på det dagliga livet. I denna litteraturstudie var syftet att beskriva personers upplevelser av att hantera dagligt liv efter en stroke. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre kategorier: Att sträva efter att få kontroll över kroppen, att hitta sin roll i relationen till andra, att finna strategier för att bemästra tillvaron. Resultatet visar att funktionssnedsättningar efter stroken medförde att det blev svårare att hantera, de dagliga aktiviteterna blev svåra att utföra och personer som drabbats av stroke blev mer beroende av andra. För att bemästra tillvaron användes olika strategier.

Bakgrund: Schizofreni är en psykisk sjukdom där personen har förändrade verklighetsuppfattningar såsom vanföreställningar, tankestörningar, förvirring och hallucinationer. Schizofreni kan ge svårigheter i exempelvis relationer och arbete. Genom att fokusera på att förstå händelser i personens dagliga liv får sjuksköterskan kunskap om problem och varför dessa uppstått. Sådan kunskap kan hjälpa sjuksköterskan att utforma omvårdnadsåtgärder som matchar personens behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa dagligt liv för personer med schizofreni och därmed öka sjuksköterskans kunskap om personens omvårdnadsbehov.Metod: En allmän litteraturstudie baserad på fem kvalitativa artiklar och 15 kvantitativa artiklar.

Bakgrund: När människor drabbas av venösa bensår kan vardagen drastiskt förändras. Ett stort antal individer drabbas av bensår och incidensen ökar med åldern. För att kunna ge en god omvårdnad behöver vårdpersonalen ökade kunskaper för att förstå bensårens inverkan på individens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med venösa bensår. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie.

Att leva med en livshotande sjukdom, så som cancer innebär många förändringar. För att personer som lever med cancer ska kunna känna välmående trots sjukdom måste behov personer uttrycker tillgodoses. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov i dagligt liv hos personer som lever med cancer. I litteraturstudien analyserades 14 kvalitativa empiriska studier genom en kvalitativ innehållsanalys, med manifest ansats. Detta resulterade i fem kategorier; att vilja känna kontroll, att önska stöd och personligt bemötande från andra, att försöka omprioritera för att kunna leva normalt, att uppleva kroppsligt välmående samt att sträva efter hopp och försöka finna mening.

Syft?t m?d mitt ?rbete a?r ?tt underso?k? la?rar?ns syn pa? disciplin, ordning och ansvar i klassrummet. Exam?nsarbete a?r ja?mfo?rand? studi? ?m hur la?r?rer i ?lika la?nd?r na?mlig?n Ryssland och Sv?rige s?r pa? begr?pp dis?iplin och ordning i skol?. Vilka mo?jlig? faktor?r kan pa?verka la?r?rens upplev?lser av disciplin i Sv?rige och Ryssland? J?g obs?rverade ?ch int?rvjuade sex la?r?re fra?n a?rskurs 6-9 i ?n grundskol?.

Att vara en äldre invandrare i ett nytt land kan påverka erfarenheten och åtagandet i människors vardagliga aktiviteter. Det är ett flertal olika faktorer som påverkar delaktigheten av aktiviteter i det dagliga livet. Förändringar i det vardagliga livet kan leda till att aktiviteter, struktur, syfte och motivation förändras eller till och med försvinner. Studiens syfte var att beskriva aktiviteter i dagligt liv hos äldre invandrarkvinnor från forna Jugoslavien men även att beskriva vad som motiverar dem att utföra de aktiviteter som de gör.Till studien valdes en kvantitativ design med kvalitativa inslag eftersom den baserades på ett strukturerat intervjuformulär med två tilläggsfrågor. Studiens resultat visade att ett flertal deltagare har förändrat sina dagliga aktiviteter och att saknad efter den sociala gemenskapen har medfört ett mer inaktivt liv.

HUR PATIENTER MED SÖMNAPNÉSYNDROM UPPLEVER CPAP-BEHANDLING I SITT DAGLIGA LIV EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE CAMILLA SEGERLIND PATRIK TUASON Segerlind, C och Tuason, P. Hur patienter med sömnapnésyndrom upplever CPAP-behandling i sitt dagliga liv. En empirisk studie intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2009. Syftet med studien var att undersöka hur patienter med sömnapnésyndrom upplever CPAP-behandling och hur denna påverkar deras dagliga liv.

I den här uppsatsen presenteras en kvantitativ undersökning av språket i två svenska dagstidningar från år 1831, Aftonbladet och Dagligt Allehanda. Syftet är att ta reda på om det finns några syntaktiska skillnader mellan tidningarna. Med bakgrund i att Aftonbladet anses vara den första moderna dagstidningen i Sverige är frågan om detta även återspeglas i språket. Undersökningen baseras på totalt 20 texter, bestående av tidningarnas inrikesnyheter, hämtade från perioden mellan den 3 januari och den 10 mars 1831. De språkdrag som har undersökts är framför allt meningslängd, bisatser, utbyggda nominalfraser samt fundament i huvudsats.

Majoriteten av dem som amputeras i Sverige är äldre, med bakomliggande sjukdomar. Syftet med studien var att undersöka hur äldre personer som har fått en nedre extremitet amputerad upplever att detta påverkar tillvaron. Sex personer som har genomgått en amputation intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys enligt Burnard (1991). Fem kategorier med tillhörande underkategorier framkom; Vardagliga rutiner, Det sociala livet, Rörelse och aktivitet, Anpassning samt Sjukvården i samband med amputation.

Lågt protein- och energiintag är vanliga kännetecken hos höftfrakturspatienter. Under sjukhusvistelsen fortsätter ofta det otillräckliga intaget, vilket kan utgöra ett hinder för den funktionella återhämtningen. Syftet med denna studie är att belysa nutritionens betydelse för tillfrisknandet efter en höftfraktur och undersöka vilken roll sjuksköterskan har i detta sammanhang. Följande frågeställningar eftersträvas att besvaras: Hur påverkar patientens nutritionsstatus tillfrisknandet efter en höftfraktur? Vilken roll har sjuksköterskan i detta eventuella samband? Teoretisk referensram för arbetet är Doris Carnevalis Dagligt liv ? Funktionellt hälsotillstånd ? modellen.

This paper deals whit the problems concerning social organisation in the county of Dalarna in middle Sweden during the Middle Ages 1050- 1528. This paper also deals whit the every day ife in Dalarna during the same period. In the paper archaeology, ethnology, history and osteology is used in order to create a so accurate as possibly picture of every day life at the farm, the villa and the keep. Each environment is compared to each other in order to try to see the social structure of the county. The geographic frame for the paper is the part of Sweden above the border zone of Limes Norrlandicus, or lower Norrland.The results presented in the paper shows that Dalarna most probably had a flat social organisation in the meaning that the every day life and its artefacts was much the same in all the environments.

Hjärtsjukdomar utgör en stor andel av de sjukdomar som drabbar människor. Personer med hjärtsjukdom upplever och uppskattar sin vardag som sämre jämfört med friska människor. En av de vanligaste revaskuleringsmetoderna vid hjärtsjukdom är en coronary artery by-pass grafting operation (CABG). Målen med operationen är att minska besvär och att minska mortaliteten i hjärt- kärlsjukdom hos dem som drabbats. Det ligger i sjuksköterskans profession att på bästa sätt informera och stödja patienterna i deras dagliga liv både före och efter genomgången operationen.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för erfarenheter och upplevelser av den sociala miljöns betydelse för aktiviteter i dagligt liv. För att studera detta intervjuades sju personer med reumatoid artrit (RA). Data analyserades parallellt med datainsamling utifrån en komparativ analysmetod. Resultatet visade ett komplext samspel mellan personen, den sociala miljön och aktiviteten vilket formade fyra kategorier: "sammanvävd aktivitet", "tillrättalagd aktivitet", "omfördelad aktivitet" och "initierad aktivitet". Resultatet bidrar med en förståelse för de olika aspekterna i den sociala miljön som främjar meningsfulla aktiviteter för informanterna.

För människor som fått en hjärtdefibrillator implanterad (ICD) i sin kropp gällde det att försöka acceptera livet som det var och göra det bästa av sin situation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen att leva med implanterad hjärtdefibrillator. 8 vetenskapliga artiklar har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Att återfå livskvalité och känna kontroll trots begränsningar i dagligt liv. Att känna fruktan och osäkerhet.

I Sverige lider uppskattningsvis cirka 200 000 individer av hjärtsvikt. Det är av betydelse att förstå hjärtsvikt ur ett helhetsperspektiv eftersom sjukdomen påverkar individen på många olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt upplever sitt dagliga liv. Fokus lades också på hur sjuksköterskan utförde omvårdnadsåtgärder utifrån dessa upplevelser. Forskningsprocessen inspirerades av Goodmans sju olika steg.