Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur personal inom prim?rv?rden beskriver erfarenheter kring arbetet att bem?ta och identifiera tidiga tecken p??tst?rningsproblematik hos idrottande ungdomar. Samt belysa kunskapsl?get personal inom prim?rv?rden har kring ?tst?rningar hos unga idrottare.Metod: Studien har en kvalitativ design i form av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av tre l?kare och tv? fysioterapeuter som arbetar inom prim?rv?rd.

Bakgrund F?r den som drabbas av en handskada ?r det inte bara praktiska moment i vardagen som blir sv?ra att genomf?ra, utan ?ven personligheten, sj?lvk?nslan och samspelet med andra m?nniskor f?r?ndras. Sm?barnsf?r?ldrar drabbas oftare ?n andra grupper av ?komman Morbus de Quervain som orsakar sm?rta och svullnad i handleden. Tillst?ndet behandlas idag med statisk ortos i kombination med antiinflammatoriska l?kemedel. Att Morbus de Quervain p?verkar personens f?rm?ga att bland annat greppa, b?ra och hantera f?rem?l med h?nderna ?r idag k?nt, men det saknas kunskap kring hur aktiviteter i vardagen p?verkas hos s?v?l sm?barnsf?r?ldrar som andra grupper.

Uppsatsen behandlar third party ownership (TPO) inom den professionella fotbollen da?r fokus fra?mst ligger pa? den europeiska toppfotbollen. Vidare tas fotbollens autonoma sta?llning till samha?llets o?vriga grenar upp och belyses. Syftet med uppsatsen a?r till stor del att belysa en problematik som den traditionella juristka?ren inte anammat.

Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet, till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess varum?rkesbyggande egenskaper.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Bakgrund och problem: Ambitionen att ?ka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framv?xten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig sektor har sedan 1980-talet pr?glats av en id?samling som g?r under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion p? oavsedda effekter av NPM.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att underso?ka motivationsklimat inom ungdomsakademier i elitfotbollen i Stockholm med hja?lp av fo?ljande fra?gesta?llningar:- Vad inneba?r ett prestations- och resultatorienterat motivationsklimat fo?r chefer och tra?nare inom akademin?- Vilket motivationsklimat prioriteras i akademiverksamheten?- Upplever tra?narna att motivationsklimatet ger effekter i termer av inre motivation och la?ngsiktig idrottslig framga?ng?- Vilka metoder anva?nds i praktiken fo?r att skapa o?nskva?rt motivationsklimat?MetodStudien a?r en kvalitativ sa?dan. Arbetet har anva?nt sig av en triangulering i tva? elitfo?reningar i fotboll, inkluderat tva? intervjuer med akademichefer, fyra intervjuer med akademitra?nare, samt en observation. Fo?r att besvara arbetets syfte och fra?gesta?llningar har en egen intervju- och observationsguide arbetats fram med achievement goal theory, och self-determination theory som grund.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.