Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har om begreppet språkstimulering, men även hur barn som har språkliga svårigheter synliggörs samt vilka insatser och resurser som kan sättas in för att stödja dessa barn.Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har genomfört ostrukturerade intervjuer med sammanlagt sex olika pedagoger i två olika kommuner.Resultatet av studien visar att uppfattningar kring arbetet med språkstimulering ser relativt lika ut pedagogerna i studien emellan. Att på en lagom anpassad nivå föra samtal med barnen, liksom att ta vara på vardagliga rutinsituationer anses enligt pedagogerna vara språkstimulerande arbetssätt. Även lek, såväl fri som planerad liksom aktiv högläsning beskrivs också värdefullt i sammanhanget. Färdiga modeller och material såsom Bornholmsmodellen, TAKK och TRAS ansågs också vara stödjande.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

I denna uppsats har vi använt oss av ett sociologiskt maktperspektiv där vi explorativt har undersökt om HBT kan ses som ett fält där olika medlemmar/personer strider om makt, resurser och status inom fältet. Vidare har vi undersökt vilken betydelse organisering har inom fältet och om/hur detta påverkar identitetsskapandet hos människor med en HBT sexualitet. Begreppet HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexualitet och bisexualitet är båda sexuella läggningar. Ordet transpersoner handlar om könsidentitet och könsuttryck och är ett paraplybegrepp till vad som innefattas av transexuella och intersexuella personer.Våra teman som vi har arbetat utefter är; könsnormen som uttryck för makt och disciplinering, biologi eller social konstruktion, fältet och dess innehåll: kapital och habitus samt makt i form av resurser, kontexter och diskurser.

Examensarbetet Flerspråkighet & språkutveckling i barnens första levnadsår är skrivet av Rebecca Ståhl. Jag går sjätte terminen på förskollärarutbildningen på Malmö Högskola. I min studie har en undersökning om hur pedagogerna från två olika förskolor i södra Skåne arbetar med barns flerspråkighet och språkutveckling utifrån ett sociokulturellt perspektiv gjorts. Syftet är att studera pedagogernas syn på språkets betydelse och hur de arbetar med det i sina verksamheter. Även vad de har för resurser att tillgå.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Syftet med denna studie är att undersöka förekommande erfarenheter som finnas på den lokala nivån kring arbetet med elever som kommer från förberedelseklasser till den ?vanliga klassen?. Hur ser arbetet ut för att integrera eleverna och hur läggs arbetet upp kring måluppfyllelsen och vilka resurser anser skolledare och lärare finns? Studien bygger på totalt sju stycken intervjuer med skolledare och lärare på fyra olika skolor i en medelstor kommun i mellersta Sverige. Resultatet visar att både skolledare och lärare är medvetna om språkets betydelse för kunskapsutvecklingen.

IT (Informationsteknologi) används i dag mycket för att distribuera och förmedla information internt och externt. Ett bra verktyg för informationshantering är verksamhetens intranät. Arbetet handlar om användbarhet i små SharePoint-projekt. Med användbarhet omfattas faktorerna användarvänlighet, anpassning och användaracceptans. Små SharePoint-projekt (på under 300 timmar) innebär att det finns mindre resurser för att tillämpa användbarhet.Syftet med detta arbete är att undersöka utvecklare inom SharePoint sina åsikter och förhållningssätt kring användbarhet, samt hur användbarhet bäst kan uppnås i små projekt med begränsade resurser.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Denna uppsats har haft som syfte att undersöka olika uttryck för ett salutogent perspektiv vid behandlingen av missbrukare på behandlingshem i Sydafrika. Frågeställningarna var: ? Vad är personalens uppfattning om huruvida man arbetar utifrån ett salutogent perspektiv?? Vilka möjligheter ser personalen att arbeta ur ett salutogent perspektiv?? Vilka resurser ser personalen hos patienterna och i deras omgivning?Det empiriska materialet för att uppfylla syftet och svara på frågeställningarna säkerställdes genom fem kvalitativa intervjuer och observationer vid ett behandlingshem utanför Kapstaden i Sydafrika.Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen kommer från Aaron Antonovsky och hans salutogena KASAM-teori. Den bygger på tanken att man ska fokusera på det ?friska? i individen, på personens resurser.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor och årligen drabbas cirka 6 500 kvinnor i Sverige. Orsaken är i de flesta fall okänd. Sju av tio kvinnor lever 10 år efter diagnos har ställts och detta gör dessa patienter till den största grupp av överlevande efter cancerbehandling på lång sikt. De flesta kvinnor erbjuds en rekonstruktion av bröstet efter mastektomi. Möjligheten till rekonstruktion gör att hoppet om att återigen bli en hel kvinna ökar.

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Syftet med denna uppsats är dels att beskriva den historiska tendensen avseende föräldrars aktivitet i relation till grundskolan mellan tidigt 1990-tal och sent 2000-tal. Vidare är syftet att förklara tendensens karaktär med hänvisning till den decentralisering och marknadsanpassning som skolväsendet genomgick vid åren kring 1990. Resultaten av uppsatsens empiriska undersökning visar att föräldrars aktivitet, uttryckt i antal anmälningar av grundskolan till Skolverket, stadigt ökade mellan 1993 och 2008. Resultaten visar även hur kontrollen över grundskolans resurser flyttades från staten till kommuner, privata och kommunala skolenheter, och familjer, vid åren kring 1990. Enligt det teoretiska resonemang som förs i uppsatsen förändrade omfördelningen av resurser inom skolväsendet innehållet i relationen mellan grundskola och familj.

På senare tid har det blivit alltmer vanligt för företag att agera i nätverk. Ett motiv till att samarbeta är att företag behöver resurser. Detta är speciellt påtagligt för små och medelstora företag som ofta inte har tillräckliga interna resurser. Dock har det påvisats att nätverkssamarbeten ofta uppfattas som misslyckade, vilket kan ha sin förklaring i att beslutsfattare inte har tillräcklig kunskap om de positiva och negativa aspekter som samarbeten kan innebära. Viktiga aspekter då det gäller agerande i nätverk är teorier om kärnkompetenser, ordervinnare och kvalificerare samt transaktionskostnader.

 Syfte: Syftet med vår uppsats är att vi vill lära oss mer om olika beslutsmodeller.Metod: Vi har valt att samla in data dels genom intervjuer samt tidigare gjorda undersökningar. Den information vi fått genom intervjuer har vi valt att redovisa i löpande text, frågorna bifogar vi som bilaga sist i uppsatsen. Den information vi införskaffat via intervjuer har vi valt att jämföra med vår teoretiska referensram som består av 4 olika beslutmodeller och denna jämförelse utgör även vår analys.Resultat & slutsats: Vi kom fram till att hos alla företag var tid ett problem vid arbetet kring IT, då kärnverksamheten i princip alltid går i första hand. Tätt följt av tid var att kompetens och resurser ofta är ett problem. Värt att notera är att inget av de företag vi behandlat har IT som kärnverksamhet.