Sök:

Sökresultat:

1383 Uppsatser om Befruktning utanför kroppen - Sida 39 av 93

Anestesisjuksköterskor i arbete med att upprÀtthÄlla mÀnniskans vÀrdighet

En förutsÀttning för vÄrdandet Àr att vÄrdgivaren har respekt för den lidande mÀnniskan, ger henne delaktighet i vÄrden genom att ge henne möjlighet att pÄverka sin vÄrd. För att vÄrden skall kunna vara vÄrdande krÀvs det att mÀnniskans vÀrdighet beaktas. Detta kan ske genom att vÄrdgivaren respekterar patientens önskan om sjÀlvbestÀmmande, patientens integritet och ett vÀrnande om mÀnniskans unika vÀrde. Syftet med den hÀr studien var att se hur mÀnniskans vÀrdighet upprÀtthÄlls i anestesisjuksköterskornas arbete. För att förstÄ fenomenet intervjuades anestesisjuksköterskor vars intervjuer analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Anhörigas upplevelser av att vÄrda en nÀrstÄende i hemmet i det palliativa skedet

Shivering Àr ett fenomen som uppstÄr hos patienterna postoperativt. Det innebÀr att patienten har okontrollerbara muskelskÀlvningar som gör att patienten darrar, skÀlver eller huttrar i mer Àn 15 sekunder. Shivering pÄverkar kroppen negativt, men Àr ocksÄ obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Inne att vara ute : FörÀldrars och förskollÀrares uppfattningar om uteförskolor

Uteförskolorna har ökat och dÀrmed förÀldrars och förskollÀrares möjligheter att vÀlja barnomsorg/arbetsplats. Syftet Àr att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande vid detta val, samt vilka uppfattningar förÀldrar och förskollÀrare har kring för- och nackdelar med uteförskolan. Resultatet i vÄr undersökning har vi fÄtt fram via enkÀter till berörda förÀldrar och förskollÀrare pÄ de aktuella uteförskolorna. Den litteratur vi har utgÄtt ifrÄn Àr dels knuten till förÀldrars och pedagogers relation till förskolan, dels om vikten av utevistelse och dess pedagogik. Resultaten visar hur positiva bÄde förÀldrar och förskollÀrare Àr till uteförskolan.

Alla svanar Àr inte vita. En litteraturstudie om bemötande av patienter med alkoholproblem i primÀrvÄrden och pÄ somatiska vÄrdavdelningar.

Bakgrund: Alkoholism Àr en sjukdom som orsakar tvÄ och en halv miljon dödsfall varje Är runtom vÀrlden. Alkohol skadar sjÀlen och kroppen frÄn topp till tÄ. Bra bemötande av patienter med alkoholproblem Àr en av förutsÀttningar för att stödja patient i hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med denna studie Àr att belysa hur bemötande till patienter med alkoholproblem Àr bland personal inom primÀr vÄrd och inom somatiska vÄrdavdelningar. Metoden var en litteraturöversikt med viss systematik inspirerad av Willman et al (2011) sju steg. Tio vetenskapliga artiklar var utvalde i studien efter sökningar i databas CINAHL, PubMed och PsychInfo.

Lek genom barns ögon : En intervjustudie i förskola och förskoleklass

Syftet med studien var att undersöka hur Àldre förskolebarn och barn i förskoleklass talar om lek pÄ olika sÀtt. Detta gav tvÄ stora frÄgestÀllningar som löd: Hur talar barn kring lek? samt Hur resonerar barn kring pedagogers involvering i lek? Den metod som anvÀndes var barnintervjuer med sammanlagt 80 barn varav 68 sexÄringar och 12 femÄringar. Intervjuerna gjordes pÄ sammanlagt tre olika skolor och i en förskola.Resultatet i studien visar att barn ser lek som nÄgonting roligt, dÀr lek förklaras med namnet pÄ en specifik lek eller med en förklaring i ord om vad lek Àr. Barn leker för att det Àr roligt och för att fÄ energi och för att kroppen behöver lek.

Social kognition och artefakter : En fallstudie

LÀnge har mÀnniskans tankeverksamhet betraktats som ett resultat av interna berÀkningsprocesser, jÀmförbara med en dators. De senaste Ären har det dock blivit tydligt att de kognitiva processerna inte kan ifrÄnkopplas faktorer sÄsom kroppen och den sociala omgivningen individer lever och agerar i. En viktig aspekt har visat sig vara verktyg och deras anvÀndning och mycket forskning har bedrivits för att ta reda pÄ hur verktygsbruk pÄverkar individers kognitiva processer. Fokus har dock legat nÀstan enbart pÄ den enskilda individen, medan andra individer och deras inflytande har lÀmnats utanför. Inom den socialpsykologiska forskningen har det emellertid blivit tydligt att mÀnnikans handlingar och tankar pÄverkas av den sociala interaktionen med omgivningen.

Att göra det som behövs : sjuksköterskors upplevelser av att tvÄngsvÄrda och att utföra tvÄngsÄtgÀrder

Shivering Àr ett fenomen som uppstÄr hos patienterna postoperativt. Det innebÀr att patienten har okontrollerbara muskelskÀlvningar som gör att patienten darrar, skÀlver eller huttrar i mer Àn 15 sekunder. Shivering pÄverkar kroppen negativt, men Àr ocksÄ obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

"...HIV shouldn't define us as people..." : Beskrivningar av stigmatisering hos personer med HIV - en litteraturöversikt

Bakgrund: Humant immunbristvirus [HIV] skadar kroppen genom att förstöra specifika blodceller. Sjukdomen pÄverkar bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan.  Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att kartlÀgga vilka upplevelser av stigmatisering som beskrivits av personer med HIV. Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. 14 artiklar bearbetades utifrÄn syfte och frÄgestÀllningar, kvalitetsbedömdes, sammanstÀlldes, analyserades och sammanfattades.

"Det som görs med kroppen fastnar i knoppen": rörelsens
betydelse för lÀrandet

Syftet med examensarbetet var att ta del av hur elever och pedagoger upplever lÀrandet vid korta avbrott för rörelseaktiviteter under matematiklektioner samt vilken inverkan det fick i klassrummet. Examensarbetet har utgÄtt frÄn vÄra egna erfarenheter som vi erhÄllit under den verksamhetsförlagda utbildningen (vfu) samt litteraturstudier, förelÀsningar och lektioner. Under vÄra respektive vfu-perioder observerade vi att barn som har rörelseaktiviteter i undervisningen Àr mer koncentrerade. Forskning visade hur viktig rörelsen Àr för lÀrandet, och dÀrmed kÀnde vi ett stort intresse av att ta del av denna forskning och ta den med oss i vÄr kommande yrkesroll. Undersökningen genomfördes vid tvÄ skolor, i tvÄ klasser, Äldrarna 7 - 11 Är i LuleÄ kommun.

Kroppsuppfattning hos unga kvinnor: en jÀmförelse mellan gymnasieelever i LuleÄ och Jokkmokk

Det perfekta kroppsidealet gör sig ofta pÄmind i samhÀlls- och mediadebatten. Dagens vÀsterlÀndska kroppsideal domineras av en smal och fettfri kvinnokropp. Under tonÄren Àr fokuseringen pÄ kroppen mer pÄtaglig Àn under nÄgon annan del i livet. StrÀvan efter det slanka idealet Àr svÄrt att uppnÄ och kan medföra att individen inte förmÄr att acceptera sin kropp. Syftet med denna studie var att fÄ en bild av och jÀmföra kroppsuppfattningen hos unga kvinnor som gÄr pÄ gymnasiet i LuleÄ respektive Jokkmokk.

Hemoglobinkoncentrationen och dess pÄverkan pÄ individens kÀnslighet för AMS vid höghöjdsvistelse.

Kroppens prestation försÀmras vid höghöjdsvistelse pga. syrebrist och individer kan drabbas av akut höjdsjuka (AMS). Samtidigt acklimatiserar sig kroppen genom att bl.a. öka syreupptaget som kompensation för det lÄga syretrycket. Studiens syfte var att undersöka hur hemoglobinkoncentrationen (Hb) pÄverkas av hög höjd och om det finns nÄgon korrelation mellan Hb i vila eller Hb-ökningen under arbete tillika individers vÀlmÄende pÄ hög höjd.

Historier om den hÄrlösa betydelsen : Sex kvinnors upplevelser av borttagning av sitt kroppshÄr

Borttagning av kroppshÄr Àr ett utbrett fenomen bland kvinnor i vÀstvÀrlden men det riktas lite uppmÀrksamhet Ät detta inom forskningen. Det finns ingen vetenskaplig undersökning om betydelsen av borttagning av kroppshÄr bland kvinnor i Sverige.Den hÀr studien undersöker kvinnors upplevelser av sitt kroppshÄr genom sina personliga hÄrborttagningshistorier. Studien bygger frÀmst pÄ en fenomenologisk ansats, men har Àven inslag av grundad teori. Den baseras pÄ kvalitativa intervjuer med ett urval av sex vuxna kvinnor i Äldrarna 27-41 Är. Resultaten presenteras i följande teman: Normer; Identitet; KroppsvÄrd; Attraktion och Kvinnlighet; samt Tidsutrymme och uttrycker den diversifierade essensen ur kvinnornas upplevelser av fenomenet.

JÀmlik hÀlsa

I denna uppsats studerar jag drapering som arbetssÀtt inom mönsterkonstruktion. Drapering Àren klassisk teknik för att forma tyg runt en kropp. NÀr man arbetar med denna teknik Àr störstfokus pÄ plaggets uttryck och fall. Studien Àr utförd i samarbete med ett litet svensktmodeföretag, och inom studien utvecklas en klÀnning, en kjol och en byxa. I det praktiskaarbetet tillÀmpas en arbetsmetod som innefattar mÀrkning och nedmontering av det draperadeplagget.

Den manliga sjuksköterskan : Den manliga sjuksköterskans uppfattning om hur hans könsroll pÄverkar det dagliga omvÄrdnadsarbetet

Bakgrund:Beröring anvÀnds inom sjukvÄrden som komplement till olika behandlingar som exempelvis taktil massage. Vid beröring frisÀtts Àmnen i kroppen som gör att vi kÀnner vÀlbefinnande. Beröring Àr ocksÄ en viktig del i den icke-verbala kommunikationen.Syftet Àr att beskriva hur beröring som kommunikation pÄverkar vÄrdrelationen.Metod:Detta Àr en litteraturöversikt dÀr metoden innebar att kvalitativa artiklar söktes fram med sökord som touching, nursing och caring. Dessa analyserades genom att söka gemensamma nÀmnare och skapa teman. Totalt har tolv artiklar analyserats.Resultat:Till resultatet framkom fyra teman: Beröring som tröst, Beröring för att fördjupa relationen, Beröring som maktfaktor och Beröringens sexuella aspekter.Diskussion:Beröring Àr ett medel för att trösta samt skapa och upprÀtthÄlla vÄrdrelationen.

ÅterhĂ€mtning efter stroke

Bakgrund: Att uppleva en stroke Ă€r en dramatisk hĂ€ndelse. MĂ„nga drabbade fĂ„r fysiska funktionsnedsĂ€ttningar som kvarstĂ„r i lĂ„ng tid efter insjuknandet. ÅterhĂ€mtningen prĂ€glas av hĂ„rt arbete vilket krĂ€ver resurser bĂ„de hos individen och i omgivningen. Syfte: Att beskriva strokedrabbades upplevelser av Ă„terhĂ€mtningen av fysisk funktion i vardagen. Metod: En litteraturstudie. Resultat: Ett övergripande tema identifierades; önskan om att Ă„terstĂ€llas som individ.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->