Sökresultat:
1387 Uppsatser om Befruktning utanför kroppen - Sida 35 av 93
Hundar och deras hÀlsoeffekter : En litteraturstudie om hundars pÄverkan pÄ hÀlsan hos personer med demens
Bakgrund: Demens Àr en sjukdom som drabbar ungefÀr var femte person över 80 Är. PÄ senare tid har behovet av alternativa behandlingsmetoder ökat. VÄrdhund anses var en brabehandlingsmetod inom demensvÄrden med fÄ eller inga biverkningar.Syfte: Syftet var att undersöka vÄrdhundars pÄverkan pÄ Àldre personer med demenssjukdomgenom att genomföra en litteraturstudie.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 13 kvantitativa artiklar. Resultaten jÀmfördes ochlikheter och skillnader plockades ut för att sedan sammanstÀllas.Resultat: VÄrdhund kan leda till ökat socialt beteende, minskade psykiska symtom, minskatagiterat beteende, minskade depressiva symtom, ökad livskvalitet samt positiva effekter pÄden fysiska och fysiologiska kroppen.Slutsatser: Studiens slutsats Àr att vÄrdhund kan ha positiva effekter pÄ hÀlsan hos dementa.Det krÀvs mer forskning för att kunna komma fram till om vÄrdhund Àr en effektivbehandlingsmetod som eventuellt skulle kunna komplettera eller till och med ersÀtta vissalÀkemedel..
Bantning och Àtstörningar hos ungdomar i Ärskurs sex i tvÄ orter i skÄne
Abstract
Arbetets art: C ? uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap
Sidantal: 32
Titel: Ătstörningar hos ungdomar i Ă„rskurs sex i tvĂ„ orter i SkĂ„ne
Författare: Emma Stenfell
Handledare: Ann-Sofi RÄstam
Datum: 2006-06-08Bakgrund: Medierna pÄverkar oss mÀnniskor mycket. Ett budskap som förmedlas Àr de kroppsideal som rÄder idag. Man ska vara smal och se bra ut. Flera studier visar att vÀrderingarna pÄverkar mÄnga, och framförallt de unga mÀnniskorna i samhÀllet.
StyrketrÀning - skadligt eller vÀlgörande: en studie om
styrketrÀning för högstadieelever
Syftet med vÄrt arbete Àr att belysa om högstadieelever ges möjlighet att styrketrÀna pÄ gym, ensamma eller med lÀrare, under lektionstid och om de i sÄdana fall utsÀtts för en skaderisk. Vi vill Àven undersöka pÄ vilket sÀtt lÀraren genomför styrketrÀning i skolan. RÀtt utförd styrketrÀning under uppvÀxten Àr hÀlsosam pÄ mÄnga sÀtt. Den lÀgger grunden för en god fysik och ger bra förutsÀttningar för framtida trÀning. Genom kvalitativa intervjuer med idrottslÀrare har vi faststÀllt att den vanligaste styrketrÀningsformen som bedrivs pÄ högstadieskolorna Àr cirkeltrÀning dÀr övningar med den egna kroppen som vikt anvÀnds.
Ungdomars medvetenhet och tankar om levnadsvanor och hÀlsa
SAMMANFATTNINGBakgrundProblematiken kring ohÀlsosamma levnadsvanor och hÀlsa vÀxer i dagens samhÀlle. Den obalans mellan energiintag och energiförbrukning som uppkommer till följd av ett inaktivt liv och allt större matportioner, ökar risken för fetma. Matvanor, alkohol, tobak och fysisk inaktivitet Àr faktorer som pÄverkar risken att drabbas av hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, varför dessa levnadsvanor kom att utgöra fokus i den hÀr studien. De förÀndringar som sker i kroppen pÄ grund av en ohÀlsosamlivsstil startar redan i ungdomen varför det Àr viktigt med tidiga preventiva insatser. Studier visar att ungdomar pÄ praktiska gymnasieprogram visar en sÀmre sjÀlvskattad hÀlsa och en högre förekomst av hÀlsoriskbeteenden jÀmfört med ungdomar pÄ teoretiska gymnasieprogram.
Kunskap genom lek : En studie om pedagogers uppfattningar om den styrda leken som pedagogiskt verktyg i grundskolans tidigare Är
Syftet med denna studie var att studera pedagogers uppfattningar angÄende styrd lek i grundskolans tidigare Är. För att fÄ en fördjupad förstÄelse av pedagogers förestÀllningar om styrd lek, samt för att fÄ en beskrivning av hur de anvÀnder sig av lek i verksamheten, anvÀndes intervju som metod. I studien intervjuades tio pedagoger som alla arbetade i grundskolans tidigare Är. Dessa pedagoger var slumpmÀssigt utvalda och deras utbildning och yrkeserfarenheter skiljde sig Ät. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade en positiv syn pÄ styrd lek dock framgick det att det skiljde sig i hur och i vilken omfattning de arbetade med den.
Skillnader mellan tvÄ förslutningsmetoder, Angioseal och manuell kompression efter angiografiundersökning: En litteraturstudie
Efter angiografiska ingrepp ska kÀrlet förslutas och det kan göras pÄ olika sÀtt. Det finns olika förslutningsmetoder sÄsom att komprimera manuellt eller lÀgga in en Angioseal. Syftet med studien var att studera skillnader mellan tvÄ vaskulÀra förslutningsmetoder, Angioseal och manuell kompression. Denna studie innehÄller 11 vetenskapliga artiklar som vi hittat genom sökningar i vetenskapliga databaser. VÄrt resultat visade att det inte fanns nÄgra stora skillnader nÀr det gÀllde komplikationer mellan Angioseal och manuell kompression.
Postoperativ shivering efter laparoskopisk kirurgi : en pilotstudie
Shivering Àr ett fenomen som uppstÄr hos patienterna postoperativt. Det innebÀr att patienten har okontrollerbara muskelskÀlvningar som gör att patienten darrar, skÀlver eller huttrar i mer Àn 15 sekunder. Shivering pÄverkar kroppen negativt, men Àr ocksÄ obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.
"Att skratta med men inte Ät" : en litteraturstudie om humor i omvÄrdnad
Shivering Àr ett fenomen som uppstÄr hos patienterna postoperativt. Det innebÀr att patienten har okontrollerbara muskelskÀlvningar som gör att patienten darrar, skÀlver eller huttrar i mer Àn 15 sekunder. Shivering pÄverkar kroppen negativt, men Àr ocksÄ obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.
UndernÀring hos Àldre personer: En systematisk litteraturöversikt
UndernÀring Àr ett tillstÄnd som innebÀr att det inte finns tillrÀckligt med nÀringsÀmnen och energi i kroppen. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva den kunskap som finns om undernÀring hos Àldre mÀnniskor. För att besvara syftet formulerades tre frÄgestÀllningar: vilka faktorer leder till undernÀring hos Àldre mÀnniskor; vad innebÀr det för den Àldre personen att vara undernÀrd och hur kan undernÀring motverkas hos Àldre mÀnniskor. Resultatet baserades pÄ 15 artiklar, bÄde kvantitativa och kvalitativa studier. Litteraturöversikten visar att undernÀring hos Àldre patienter Àr mÄngfacetterad och kan bero pÄ olika sjukdomar, lÀkemedel och den Àldre mÀnniskans livssituation.
"Förr virkade och stickade dom och nu gör vi detta". Aerobics, femininitet och normalitet
Detta Àr en studie vars syfte Àr att undersöka vilka attityder ett urval aerobicstrÀnande kvinnor har till sin egen trÀning samt att utforska vilken femininitet de konstruerar genom och i sin trÀning. Studien har sin grund i sex kvalitativa intervjuer med frekvent aerobicstrÀnande kvinnor. De teoretiska utgÄngspunkterna har utgÄtt ifrÄn de starkast lysande teman som framgÄtt i kvinnornas berÀttelser, vilka Àr femininitet, normalitet och disciplinering. Teoretiker som anvÀnds Àr Judith Butler, Michel Foucault och Beverly Skeggs. Studiens analys visar att det finns en överbyggande disciplineringsgrund nÀr det kommer till syn pÄ kropp och trÀning.
Musikens inverkan pÄ smÀrtan och livskvaliteten hos personer med cancer
Shivering Àr ett fenomen som uppstÄr hos patienterna postoperativt. Det innebÀr att patienten har okontrollerbara muskelskÀlvningar som gör att patienten darrar, skÀlver eller huttrar i mer Àn 15 sekunder. Shivering pÄverkar kroppen negativt, men Àr ocksÄ obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.
Tiden lÀker alla sÄr men operationsÀrren bestÄr: Om egenvÄrd vid ÀrrlÀkning
Som sjuksköterskor pÄ en vÄrdcentral och en postoperativ avdelning, kommer det ofta frÄgor frÄn patienterna hur de ska sköta förbandet och operationsÀrret. Det finns inga skriftliga PM med skötselrÄd för hur Àrret och huden ska skötas att ge patienterna och det Àr nÄgot som saknas. Syftet med uppsatsen Àr att studera vetenskaplig litteratur, sÄ att patienterna kan fÄ rÄd för egenvÄrd hur de ska sköta sina operationsÀrr. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvantitativa artiklar. Resultatet visar att patienterna har olika förutsÀttningar för sÄrlÀkningen beroende pÄ flera olika faktorer.
Vi fick en andra chans. Om patienters upplevelse av livskvalitet och hÀlsa efter en njurtransplantation. En litteraturstudie
Bakgrund: Njuren Àr ett av kroppens viktigaste organ dÄ det fungerar som ett reningsverk av slaggprodukter. Vid kronisk njursvikt förlorar njurarna sina funktioner och kan inte lÀngre upprÀtthÄlla en normal balans i kroppen. Transplantation Àr en av behandlingarna som tillÄter mÀnniskor att till viss del ÄterfÄ sin njurfunktion samt ger dem ökad livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva hur individer upplever förÀndringen i levnadssÀtt efter en njurtransplantation. Metod: Litteraturstudie dÀr 10 artiklar ingÄr som bÄde utgÄr frÄn kvalitativa och kvantitativa studier.
FörvÀntningar och behov vid omvÄrdnad av cancerrelaterad smÀrta : ett patientperspektiv
Shivering Àr ett fenomen som uppstÄr hos patienterna postoperativt. Det innebÀr att patienten har okontrollerbara muskelskÀlvningar som gör att patienten darrar, skÀlver eller huttrar i mer Àn 15 sekunder. Shivering pÄverkar kroppen negativt, men Àr ocksÄ obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.
GlÀdje i förskolan : En kvalitativ studie om glÀdje i barns samvaro
Syftet med studien Àr att undersöka vad barn i Äldern 1-4 Är kan uppleva som roligt och glÀdjefullt under den fria leken pÄ förskolan. Intressant för studien Àr ocksÄ pÄ vilka sÀtt barn ger uttryck för glÀdje.FrÄgestÀllning:- Vad upplever barnen som roligt?Studien tar sin utgÄngspunkt i ett livsvÀrldsperspektiv och i Mealeau-Pontys teori om den levda kroppen dÀr kropp och sjÀl hÀnger samman. Genom att studera barns kroppsliga uttryck fÄr vi möjlighet att tolka deras inre tankar och upplevelser. Barns sociala umgÀnge vilar pÄ en kroppslig grund och deras handlingar ses som meningsfulla.