Människans balanssinne är ett av våra viktigaste sinnen som dagligen sätts på stora prov då vi som tvåbenta individer ska upprätthålla kroppen i normal position vid rörelser och aktiviteter. Människans balans bygger på tre olika sensoriska system som arbetar i synergi för att upprätthålla kroppen i en bra position. Balance Master är ett mätinstrument för att mäta människans posturala kontroll. Syfte: Studiens syfte var att undersöka reliabiliteten i balanstesterna Unilateral stance och Limits of stability utförda på en Neurocom balance master över bestämd tid på friska individer. Material/metod: 11 friska försökspersoner mellan 23 och 29 år utförde balanstesterna Limits of stability och Unilateral stance vid fyra olika testtillfällen.

Under 70-talet introducerades Positron Emissions Tomografi (PET) och på tidigt 90-tal påbörjades en planering av att kombinera PET och CT utrustning i samma hölje. PET är en metod som avbildar funktioner i människokroppen och CT, som står för computed tomografi (datortomografi) ger snittbilder av patientens anatomi. Detta ger på så vis en bild av både anatomin och funktionen. Det ger mycket viktigt information för diagnostik och planeringen av patientens behandling. Mycket förenklat kan man säga att en PET-CT undersökning går till så att det radioaktivt märkta ämnet, spårsubstansen, till exempel FDG injiceras intravenöst och sedan avläser kameran hur sockret tas upp i vävnaden.

Kronisk njursvikt är ett sjukdomstillstånd som innebär att njurarnas funktion går förlorad. Vanliga orsaker till kronisk njursvikt är inflammationer i njuren, ärftliga njursjukdomar och diabetes. När njurarna inte längre kan rena kroppen från slaggprodukter krävs behandling med dialys eller njurtransplantation för att patienten ska överleva. Hemodialys innebär att kroppen renas från slaggprodukter och befrias från överskott av vatten och elektrolyter via blodet. Det är en kontinuerlig och tidskrävande behandling med flera behandlingstillfällen i veckan.

Cancer är en stor folksjukdom och det är därför av yttersta vikt att veta hur en god omvårdnad ska tillämpas och hur patienterna ska kunna bemötas under den tid de genomgår behandling med cytostatika. Många patienter som lider av cancer behandlas med cytostatika. Cytostatikabehandling ger olika biverkningar som bland annat kan försämra patientens livskvalitet, såväl fysiskt som psykiskt. Studiens syfte var att belysa patienters upplevelser under den tid de genomgår cytostatikabehandling. Metoden är en kvalitativ litteraturstudie baserad på två självbiografiska böcker.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Studien utforskade de närståendes livsvärld när partnern drabbats av Alzheimers sjukdom. Deras livsvärld och existentiella villkor var i fokus. Studien utgick från ett existentiellt fenomenologiskt tolkande perspektiv. Den teoretiska grunden bestod av ett tänkande kring de närståendes livsvärld utifrån fyra existentialer: det levda rummet, den levda tiden, den levda kroppen och den levda relationen. Datainsamling skedde utifrån Max van Manens utforskande intervjuer med tio närstående, fem kvinnor och fem män i yrkesverksam ålder 40 till 64 år, de levde alla tillsammans med en partner som fått sin diagnos för ett år sedan eller längre.

Att hantera och kontrollera sin andning är något som de flesta av oss människor gör automatiskt, men ibland kommer vi till stunder då vi behöver ge andningen lite hjälp på traven. Funktionsinriktad MusikTerapi, FMT, kan vara att utmärkt redskap att ta till, när andningstekniken behöver få en skjuts. Andningen kan bearbetas effektivt i FMT på ett lekfullt och avslappnat sätt. Min slutsats är att kroppen behövs för att andningen ska fungera och andningen behövs för att människan ska fungera. FMT behövs!.

Bakgrund:Förskolan ses som en viktig arena för barn att interagera på, det är genom samspel med andra som barnet utvecklar sin kunskap och sitt lärande. I en samspelande atmosfär är vuxnas lyhördhet för barnet viktigt, även vuxnas närvaro i barns livsvärldar och en avspändhet inför överträdelse av gränser (Johansson 2003). Sandlund (1987) menar att de yngsta barnen behöver den vuxenledda dramaleken som stöd och stimulans i sitt sociala samspel. Jag och en pedagog dramatiserar sagan om ?De tre bockarna Bruse? i en småbarnsverksamhet på förskolan.Syfte:Syftet med min studie är att undersöka vad stimulans med avseende, i form av att se en dramaföreställning, kan tillföra barns interaktion med hjälp av multimodala verktyg i förskolan.

Med utgångspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildspråket i opionsjournalistiska texter som behandlar frågan om individualiserad föräldraförsäkring. Därtill anläggs med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna är könade och/eller reproducerar det binära könstänkandet. Materialet är hämtat från DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013. .

Denna uppsats är en kvalitativ studie som behandlar synen på identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom lagidrottens värld. Syftet är att visa en bild på hur lagidrottsutövare ser på och skapar identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom manlig lagidrott och att se om det utifrån detta går att skapa en bild av hur det kan vara att vara homosexuell och därmed sexuellt avvikande. För att nå fram till syftet har följande frågeställningar tagits upp: Hur ser idrottslagets jargong generellt ut bakom scenen och varför ser den ut så?, Vilka ideal grundar sig denna jargong på i idrottslaget?, Hur påverkar identitet, maskulinitet och sexualitet sättet de intervjuade ser på sig själva och andra?, och Vilken innebörd har kroppen och kroppsliga praktiker för synen på identitet, maskulinitet och sexualitet?I studien har tre individuella intervjuer (med lagidrottare på elitnivå eller strax under), en gruppintervju (med fyra ungdomsspelare i handboll), samt delatagande dolda observationer gjorts för att samla in materialet. Uppsatsen tar hjälp av det queerteoretiska begreppet heteronormativitet, maskulinitetsteorier samt den socialpsykologiska termen konformitet för att analysera empirin.Uppsatser ger en bild av en sexistisk, homofobisk och rätt så rå jargong spelarna emellan.

Njurtransplantation är den mest förekommande formen av organtransplantation i Sverige och är den effektivaste behandlingen mot terminal njursvikt. Njurtransplantation innebär en högre livskvalitet jämfört med behandling med hemodialys. Sjuksköterskan ger patienten stöd och undervisning efter transplantationen vilket ger förutsättningar att minska lidande och ge en upplevelse av hälsa för patienten. Sjuksköterskan kan möta njurtransplanterade patienter inom alla delar av sjukvården. Syftet är att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med en transplanterad njure.

Trots forskning kring faktorer som främjar överlevnad samt den för transplanterade nödvändiga behandlingen mot avstötning, saknas förståelse för den transplanterade patientens upplevelser av och förklaringar till symptom efter en transplantation. Uppsatsen fokuserar på den levertransplanterade patientens symptom i form av kommunikation och meningsskapande 6 månader efter transplantationen.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka innebörden i att vara levertransplanterad med fokus på symptom och meningsskapande, sex månader efter transplantationen. MetodFör studien kommer femton informanter med sex månaders erfarenhet av att vara levertransplanterad att inkluderas. Intervjuer genomförs för analys med fenomenologisk hermeneutisk metod enligt Lindseth och Norberg. I syfte att pröva metoden genomfördes en pilotstudie med två levertransplanterade personer, en man och en kvinna.

I det västerländska samhället idag lever vi allt längre, samtidigt blir de äldre allt fler. Det finns idag en uppsjö av olika hjälpmedel till den äldre generationen, ett av de mest använda är rollatorn. Med hjälp av en rollator kan en människa uppleva en större känsla av oberoende, frihet och ett ökad socialt liv. Rollatorn är idag ett väl använt och för vissa ett oumbärligt hjälpmedel. En rollator användare behöver ibland röra sig ute i mörker, vi lever i ett land där vi upplever perioder med mycket mörker, norra delen av Sverige har ett stort antal mörkertimmar på året och för att förbättra ett redan bra hjälpmedel kommer denna rapport ta fram en belysning till rollatorn.Vad är det som händer med oss när vi åldras, vad sker med kroppen fysiskt och psykiskt? Vilka kognitiva förändringar kan vi förväntas erhålla när vi åldras? Rapporten tar upp vad som händer med kroppen när vi blir äldre och vilka olika former av nedsättningar som erhålls psykiskt och fysiskt.För att besvara forskningsfrågan "Vad innebär användarnytta samt användarvänlighet för design mot äldre?" tar rapporten även upp begreppen design och användarvänlighet och tittar närmare på delar som användbarhet, användarupplevelse, användarnytta, design och olika designprinciper, samt så har intervjuer utförts.Studiens forskningsresultat beskrivs i en tabell där sammanställda designprinciper har ställts mot olika regressioner som man erhåller vid en stigande ålder och visar på vilka delar av en design som behöver förtydligas vid vilken form av regression.

Verket Pose kretsar kring frågeställningen vad det är att vara kropp i en rumslig situation. Verket består av sju textila föremål som på olika sätt förhåller sig till kroppen och söker etablera en relation till betraktaren, bäraren och det omgivande rummet..

Massage i skolan kan gå till på många olika sätt, bland annat med hjälp av en massagesaga. Det är viktigt att eleverna själva vill vara med. De ska aldrig tvingas. När man blir berörd utsöndras det ett lugn och ro-hormon i kroppen som heter oxytocin. Det får oss att bli mindre aggressiva och mer avslappnade.