An ever-increasing population, urbanization and visions towards sustainable cities clarifies the need of densification. When densifying existing urban areas adding storeys could serve as a residential densification, which would also meet the market demand for centrally located apartments. An increased understanding of the potential of vertical densification gives way to the aim of this thesis to increase the amount of centrally located housing.This thesis provides knowledge of adding storeys and how property owners can identify opportunities in their existing building stock.The first question, What kind of residential densification takes place in Sweden today? highlights ways of residential densification; development of brownfields, infill and adding storeys, where adding storeys is what this thesis then focuses on. The result came through a literature review that also clarified important factors when adding storeys.

Denna rapport är skapad som syfte till att redovisa det erhållna resultatet av examensarbete vid Affärssystemprogrammet vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Arbetet har utförts som uppdrag för det serbiska företaget Soprex som är en underleverantör till ett svenskt företag. Rapporten är uppbyggd efter IMRAD metoden (Introduktion, Metod, Resultat och Diskussion).Uppdraget var att skapa en kravspecifikation för en modul som är en del av applikationen för hantering av olika kontrakt och prisberäkningar för Soprexs kunds olika kunder. Detta arbete fokuserad på kontrakt modulen. Arbetet har varit uppdelat i tre olika steg, syftet med detta har varit att successivt slussas in i företagets sätt att arbeta och lära känna deras standarder.

Ferruform är ett verkstadsföretag i Luleå som tillverkar ramkomponenter och axlar till framförallt Scanias lastbilar och bussar. Ferruform tillverkar bland annat stödaxlar, vilka är fordonskomponenter som bär upp hjulpar utan drivning. En viktig tillverkningsmetod i Ferruforms stödaxeltillverkning är svetsning. I en av svetsprocesserna fästs så kallade axeländar på stödaxlarna. Maskinen som Ferruform använder till svetsning av axeländar är mycket nära att överskrida sin tekniska livslängd, vilket resulterar i allt sämre driftsäkerhet och bristande produktkvalitet.

Västerås Stad har i översiktsplan för Västerås tätort formulerat fem planeringsstrategier som ska vara styrande vid all fysisk planering. Dessa planeringsstrategier syftar till att Västerås mål om en hållbar utveckling ska uppfyllas. Planeringsstrategierna är: ° Bygg staden inåt ° Blanda bostäder och verksamheter ° En ny syn på trafiken ° Stärk grönskans och vattnets roll ° Utveckla försörjningssystemen Ängsgärdet är beläget cirka en kilometer öster om Västerås centrum. Stadsdelen började bebyggas i slutet på 1800-talet. Fram till 1950-talet var stadsdelen ett trivsamt och lummigt småhusområde.

Today  Real  estate  companies  face  the  challenge  where  extensive  renovations  on  existinghousing built before 1980 must be performed. Conditions have changed and the housing need performance-­?enhancing measures that meet today's quality. With a current renovation rate,  it  would  take  30  years  to  meet  the  renovation  needs.  The  renovation  rate  must therefore rise dramatically, which requires the real estate companies to act consistently in accordance with commercial principles and in an economically, socially and environmentally responsible way.The  paper  discusses  renovation  strategies  in  four  municipal  housing  companies  in  the Stockholm  suburbs.  The  report  includes  surveys  of  four  ongoing  renovation  projects; Fastighets AB Förvaltaren in Sundbyberg project Hundloken 3, Stiftelsen Signalisten in Solna project Ritorp, Sollentunahem in Sollentuna project Svalgången och Väsbyhem in Upplands Väsby project Dragonvägen. The main purpose of this study was to analyze the practices of redevelopment projects.

Ett aktuellt ämne inom landskapsarkitekturen är den potentiella konflikten mellan förtätning och grönområden i städer. Ett sätt att kompensera förlusten av kvantitativa grönområden på grund av förtätningsprojekt är att omvandla delar av återstående grönområden till mer högkvalitativa parker med plats för många användningsområden samt öka tillgängligheten till dessa parker. Detta examensarbete behandlar ett sådant fall där vi undersöker platsen för och föreslår en gestaltning för en stadspark i Farsta, en 1960-talsförort 10 km söder om centrala Stockholm. Farsta är utsedd i Stockholms översiktsplan till en av ytterstadens nio tyngdpunkter. Dessa ska balansera innerstadens dominans och kommer därför att genomgå en omfattande förtätningar och bli mer urban.

Om man vill minimera behovet av köpt energi är det bästa sättet att se till att så lite värme och luft som möjligt läcker ut ur byggnaden. En betydande del av värmen i byggnader med normal standard går förlorad genom det omgivande klimatskalet, det vill säga genom tak, väggar, fönster, dörrar och golv. Hög lufttäthet i en byggnad ger bättre lönsamhet genom att den skapar en bättre inomhusmiljö och ger lägre energianvändning. Det krävs normalt tillskott av energi för att balansera energiförluster av olika slag. En byggnads energianvändning är den energi som köps in för normalt brukande under ett normalår och fastighetsenergi.

Tekniken är i full framfart, allt mer blir datoriserat och automatiserat. Detta är en process som ständigt utvecklas för att få bättre lösningar på olika problem. Inom betongbranschen finns det tekniska lösningar som hjälper produktionen att bli mer effektiv. En av de stora anledningarna till att dessa tekniska lösningar framförs är för att spara en viktig resurs, tid. Dessa lösningar är bland annat dataprogram som underlättar olika stadier under produktionens gång.Inom betongbranschen används allt mer dataprogram i dimensioneringsstadiet.

So?derhamn Eriksson AB har producerat och levererat utrustning till sa?gverksindustrin i o?ver 150 a?r. Fo?retagets uppgift a?r att fo?rse sa?gverksna?ringen med effektiva maskiner och system fo?r ba?sta utnyttjande av ra?varan. En av So?derhamn Erikssons viktigaste produkter a?r barkningsmaskinerna Cambio.

Rapporten beskriver funktionen och implementationen av ett mjukvarusystem utformat för att hämta och presentera data från Internetanslutna sensorer. Idén bygger på ett koncept av Jerry Lindblom vid EISLAB på Luleå tekniska universitet. Utvecklandet har skett i nära samarbete med Gema Industri AB med målet att möjliggöra användning av systemet för övervakning av elmotorer och remdrifter i industrier, men detta är bara ett av de möjliga användningsområdena. Systemet gör det möjligt för användare att skapa webbsidor som kan innehålla dynamiskt skapade grafer utifrån mätdata som tidigare insamlats från sensorer. Tillvägagångssättet är användbart i en mängd olika tillämpningar.

I Sverige används mycket energi för uppvärmning av bostäder och lokaler. För att uppfylla det ständigt ökande behovet av värme, byggs exempelvis nya värmeproducerande anläggningar som komplement i fjärrvärmesystem. Samtidigt finns det outnyttjad energi i industrin som i sin produktion får värme som oönskad biprodukt.Denna rapport undersöker möjligheten att utnyttja denna biprodukt från industrin för att tillföra energi till ett befintligt fjärrvärmenät och lagra i ett säsongsvärmelager. När värmebehovet ökar under den kalla delen av året, skall säsongsvärmelagret bidra med värme.Idén är att lagret skall ersätta delar av de värmeproducerande anläggningarna som utnyttjas i Halmstads fjärrvärmesystem. Målet är att all fossil bränsleanvändning skall kunna tas bort.

Denna rapport behandlar det examensarbete som lett fram till en konceptlösning på en ny kontrollpanel för styrning av informationsdisplayer i bland annat bussar, samt ett konceptförslag till en display eller ett displayverktyg som minskar förarnas behov av ackommodation. Examensarbetet har genomförts under våren och sommaren 2007 vid AB Thoreb i Göteborg, ett svenskt företag som fokuserar på innovativa lösningar för kollektivtrafiken och vars huvudmarknader är realtidsinformationssystem samt intelligenta elsystem. Konceptutvecklingen har gjorts i syftet att utveckla en ny kontrollpanel till den informationsdisplay som finns i en del bussar idag, samt även titta på hur det går att förbättra den redan befintliga displayen. Detta görs antingen genom att vidareutveckla ett befintligt förslag som använder sig av speglar, som Thore Brynielsson har haft i åtanke, eller genom någon annan nytänkande lösning i syfte att minska förarens behov för ackommodation. Målet är att få kontrollpanelen intuitiv och placerad på ett sådant sätt att föraren inte blir störd eller distraherad vid körning.

Examensarbetet har utförts på Skatteverkets kontor i Visby. Eftersom Skatteverket arbetar med ett befintligt projekt som medför en kommande förändring på filformatet från flatfil till XML-fil så fanns en oro över att det nya formatet skulle medföra prestandaproblem. Därför ville Skatteverket göra en utvärdering på inläsningen från filformaten till en databas med fokus på prestanda men även andra kvalitetskriterier.Målet med examensarbetet var att jämföra inläsningen av de olika filformaten där systemet skulle klara av hundratals till hundratusentals kontrolluppgifter för att sedan sammanställa resultatet av jämförelsen i en rapport.För att arbetet skulle kunna utföras så behövdes en lokal utvecklings- och testmiljö installeras. Testdata behövde även tas fram för att kunna utföra utvärderingen.Slutsatsen blev inte helt oväntat att flatfilsformatet är snabbare att läsa av än XML-formatet. Detta grundar sig i att XML-formatet innehåller betydligt fler tecken än flatfilsformatet.

Sandvik Materials Technology (SMT) ingår i den stora verkstadskoncernen Sandvik. SMT utvecklar, tillverkar och säljer rostfria och höglegerade specialmetaller, motståndsmaterial samt processystem. SMT tillverkar bland annat trådprodukter för flera olika ändamål.En viss del av det material som används i produktionsanläggningen för trådprodukter lagras på så kallade pikställage i ett inomhuslager. Bakgrunden till arbetet är att de befintliga lagerställagen är föråldrade och i dåligt skick. Dessa kan under olyckliga omständigheter utgöra en risk för personskada vid hantering av material.

Vid avfallsförbränning utvinns energi men som biprodukt också den miljöfarliga flygaskan. Problemen med flygaskan har alltid varit många. Den har exporterats till Langøya i Norge för att hamna på underjordsdeponi vilket inte är ett hållbart alternativ då den beräknas vara uppfylld 2023-2025. Flertalet försök att genomgåtts för att hitta användningsområden men det vanligaste är att den deponeras. Flygaskan från avfallsförbränning innehåller höga halter av tungmetaller och salter och är miljöfarlig.Ett sätt att använda flygaskan är genom utfyllning av hålrum såsom gruvor eller oljelagringsrum som ej används.