En attraktiv stad är ett vitt begrepp. Vad som är attraktivt för någon behöver inte vara det för någon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta är överens om krävs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och sociala faktorer men också om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud, skönhet med mera. I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna närmare och kommit fram till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i stadsrummet är viktiga ingredienser i områden där människor bor och arbetar.

I detta examensarbete i ämnet Fysisk planering lämnas förslag på lämpliga sätt att förtäta bebyggelsen i Skanör och Falsterbo utifrån målet en hållbar stadsutveckling. En hållbar stadsutveckling kan sammanfattas i orden Venustas, Utilitas och Firmitas ? Skönhet, Användbarhet och Hållbarhet. För att tillämpa detta i den fysiska planeringen krävs en analys av förutsättningarna inom de aktuella områden som berörs. Den analysmetod som tillämpas i detta arbete är i huvudsak Realistisk stadsanalys. Skanör och Falsterbo ligger på Falsterbonäset och hade båda sin storhetstid under medeltiden, då handel och fiske dominerade. Efter en nedgång väcktes intresset på nytt för städerna under 1900-talet, då antalet invånare ökade och en betydande nybyggnation, framför allt av friliggande småhusbebyggelse, ägde rum. Under senare år har den demografiska utvecklingen medfört att underlaget för service minskat, vilket bland annat berott på att ett generationsskifte i boendet inte ägt rum samt att det varit svårt att finna platser för nya bostäder. Prognoser talar för att antalet invånare kommer att öka i kommunen, vilket ställer krav på utökad och blandad bebyggelse. Framöver förväntas klimat förändringar leda till bland annat stigande havsnivåer, vilket får konsekvenser för den befintliga och framtida bebyggelsen på Näset. I det ena planförslaget i detta examensarbete föreslås en omgestaltning av Skanörs centrum, där bostäder kombineras med handel och kontorsverksamhet.

Vi människor blir allt fler. Vi förbrukar allt mer. Elförbrukningen skjuter i höjden och soptipparna växer. Vattendragen växer igen allt mer. Miljöresurserna sinar och miljön har allt svårare att återhämta sig.

För de flesta människor är deras bostadstransaktioner de största transaktioner de är delaktiga i. För att genomföra denna process krävs förhandlings-, juridiska-, ekonomiska- och tekniska kunskaper inom den specifika fastighetsmarknaden. Köparen och säljaren behöver därav ofta anlita externa experter för att stödja dem i deras mellanhavanden. Hur de ekonomiska intressena bevakas i denna process skiljer sig både inom och mellan de internationella fastighetsmarknaderna. Det svenska systemet, där en mäklare representerar både köpare och säljare, är internationellt sätt mycket ovanligt.

The building industry consumes approximately 40 % of the total energy consumption in Sweden, where the using stage is dominating with 80 %. There is a lot of work in progress to reduce energy use in the building industry, and the demands from authorities regarding energy use increases. As a part of this work Building and planning department of Sweden has established a requirement that has been applied since 2006, and restricts a maximum energy use for buildings.The requirement includes that an energy simulation must be done in advance to demonstrate that it is possible to meet the demands.Reality is however more complex than an energy simulation program, that frequently underestimates the energy use of buildings. The purpose of this thesisis to study and analyse deviations between estimated and actual energy use in modern apartment buildings. The study includes four apartment buildings in Stockholm, Gothenburg and Jönköping that were built in 2007-2009.

SammanfattningFörfattare: Jonny Andersson och Anders NordenbergHandledare: Tommy Bergquist Titel: It´s an ecenomic thing ? Energieffektivt byggandeInledning och problem:Idag produceras det fler bostadsrätter än hyresrätter. Följaktligen kommer de nyproducerade bostadsrätterna i allt högre grad avgöra hur energieffektivt det svenska nyproducerade fastighetsbeståndet byggs. En än mer energieffektiv nyproduktion kan vara förenad med en högre initial kostnad för grundinvesteringen. Ett fastighetsbolag som är långsiktig i sitt ägande kan med fördel välja en mer energieffektiv byggnad eftersom det ger lägre driftskostnader över fastighetens livscykel.

Historiskt sett har den Svenska värmemarknaden dominerats av fjärrvärmen som i princip varit det enda kostnadseffektiva alternativet där det funnits tillgängligt. På senare tid har dock spelreglerna börjat på att förändras, bland annat på grund av värmepumparnas intåg, en förändrad energipolitik och ökade kundkrav ? vilket har lett till en mer konkurrensutsatt marknad. Denna studie syftar till att både kvantitativt och kvalitativt analysera fjärrvärmens konkurrenskraft jämfört med alternativa uppvärmningstekniker, med fokus på segmenten flerbostadshus, övriga- samt offentliga lokaler.Efter en inledande marknadsundersökning bedömdes värmepumpar i kombination med el eller fjärrvärme, samt pellets i kombination med RME, kunna vara konkurrenskraftiga med fjärrvärme. Därefter beräknades livscykelkostnaden för dessa värmesystem för en generell fastighet som en funktion av dess energibehov och utnyttjningstid, samt för ett antal typanvändare.

Organisationer runt om i världen blir allt mer beroende av olika former av IT-­?stöd. Dåteknologin ständigt utvecklas, skapas ävenytterligare möjligheter för att effektivisera organisationers arbete. Detta kan ske genomatt införskaffa eller utveckla nya system, uppgradera det befintliga systemet eller somdenna uppsats behandlar att förbättra detredan befintliga gränssnittet. Det finns en radolika designprinciper samt designmönster somkan användas för att förbättra tidigare gränssnitt.

I have in my thesis, examined the possibilities in terms of energy for a condominium association.To have an effective and good energy is becoming increasingly important with today's rising electric and oil prices. In my thesis I have used the condominium association Kärralyckan, which is situated in Falkenberg. The buildings at Kärralyckan are built in the mid-1970s, and are heated by electric radiators. The tap water is heated by an electric boiler.Based on that calculation I can show the various energyststem. The different solutions have been developed by contact manufacturers and installers through phone calls and e-mail.According to the results shows that geothermal heating has been a great solution for Kärralyckan.

Inom styr- och reglerteknik är hantering av larm en viktig fråga, speciellt då fastighetsbranschen mer och mer börjat automatisera driften av fastigheterna. Det finns ett antal system på marknaden som erbjuder larmdistribution via en mängd olika transportsystem. Syftet med projektet är att undersöka om det finns alternativ till dessa som erbjuder mer flexibilitet, samt att designa en prototyp till ett system som använder denna alternativa metod. Två befintliga system analyserades och en kravspecifikation baserad på analysen upprättades. Utifrån denna designades en prototyp som sköter distributionen över Internet och en enkel implementation av en del av designen har gjorts.

BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmänt råd med tillhörande vägledning för större onoterade företag, K3. K3 är tänkt att vara huvudregelverk i K-projektet som består av K1, K2 och K4, där K1 är till för de minsta företagen, K2 är för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit eftersträvan att nå en ekonomisk jämförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översättning av det internationella regelverket IFRS for SME.Syftet med vår uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De områden vi valt att undersöka är immateriella tillgångar, rörelseförvärv och goodwill samt leasing då dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade.Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsätt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande reglerna och rekommendationerna.

Examensarbetet har utförts på Volvo Construction Equipment AB Component Division i Eskilstuna. Företaget tillverkar drilvlinekomponenter till bland annat hjullastare och ramstyrda dumpers. Företaget befinner sig i en expanderande fas med ökande volymer och på vissa håll har taket för bearbetningen nåtts. Kopplingsaxeltillverkningen är en flaskhals i företaget och behöver ses över för att möta de ökande volymerna. Uppgiften har bestått av att utforma en ny layout till bearbetningsgruppen för kopplingsaxlar.

I dagens samhälle blir det mer och mer aktuellt att bygga på höjden. Befintliga byggnader påbyggs med fler våningar vilket innebär att den bärande stommen måste förstärkas för att klara den extra lasten. I detta examensarbete studeras en pelarstomme av stål som förstärks med plåtar utanpå flänsarna. Vid dimensionering av förstärkta stålpelare enligt Eurokod 3 räknas tvärsnittet som ett nytt tvärsnitt och all last påförs i ett steg. I det verkliga fallet gäller att när den högre lasten påförs ger den utböjning som i sin tur ger deflektionstillskott av den befintliga lasten.

I detta projekt har vi fördjupat oss i en glidlagerkonstruktion som befinner sig i en skruvpress. Skruvpressen kompakterar en okänd massa som är sekretessbelagd. Robustus har ett förslag på överdimensionering av det nuvarande glidlagret. Målet med projektet var att analysera och optimera några glidlager i förhållande till det befintliga glidlagret samt att ta hänsyn till materialval och den miljö som lagret kommer att befinner sig i. Det som analyserna och optimeringen visade var att det befintliga glidlagret hade den bästa geometrin bland alla lösningar men inte det optimala materialet.

I denna uppsats undersöks om befintliga konsumtionsmodeller förbättras när det adderas en specifik variabel för framtidsförväntningar till dem eller om framtidsförväntningarna redan är inbakade i dessa modeller genom andra variabler. För att undersöka detta har en variabel för hushållens förväntningar adderats till två befintliga konsumtionsmodeller. Därefter har skillnaderna jämförs, dels i förklarningsvärde och dels i prognosförmåga. Undersökning baseras på svensk data från tidsperioden 1980 till 2006. Resultaten tyder på att hushållens förväntningar är icke-signifikanta i modellskattningarna.